De döva iranska bröderna mår dåligt
I fredags ringde personalen från vår kyrkas second handbutik. De bad mig komma ner snarast eftersom Sassan var så fruktansvärt orolig. Han visade med tecken att någon på Migrationsverket sagt åt honom att han skulle ut och flyga och att han skulle få brev om det snart. Nu satt han i en stol totalt skräckslagen och visade med tecken att han skulle bli gripen och satt i fängelse och dödad. Sassan gjorde ett snitt mot halsen för att visa på vilket sätt avrättningar kan gå till i Iran. Flera i personalen satt omkring Sassan och grät och var uppskakade. Vad var på gång? Vad händer nu? Har det hänt något nytt? Vad ska vi göra? Frågorna och oron slog emot mig med all kraft.
Jag visste att jag som juridiskt ombud inte hade blivit delgiven något nytt. Det enda som hänt är att handlägggaren tydligen har fått order uppifrån om att delge bröderna det avvisningsbeslut som kom för en tid sedan och som är överklagat till Migrationsöverdomstolen. Förut har brödernas handläggare lovat att han inte skulle göra något mer i detta ärende eftersom det enligt honom inte skulle kunna gå att avvisa dem. Nu har tydligen chefer på Migrationsverket tyckt att han varit för snäll, så nu vill de bruka maktmedel och utöva påtryckningar.
Jag försäkrade Sassan att de kan vara lugna eftersom deras ärende är under en pågående rättslig process och att migrationsverket inte kan utvisa dem förrän den är slutförd. Trots detta besked var det mycket svårt att lugna honom och hans bror Daniel som satt i en buss på väg till Göteborg.
Att handläggare på Migrationsverket i Filipstad har retat flyktingar med att säga:"Nu ska du ut och flyga" och sen flaxat med armarna har hänt förut. Jag har anmält detta till Migrationsverkets sökarombudsman och det har utretts ända upp till högsta ledningen. Jag trodde att det var slut på detta flaxande och denna ovärdiga behandling, men så är det tydligen inte.
Jag åkte ner till Migrationsverket och frågade en person om hon hade sagt och gjort så som Sassan beskrev. Hon blev röd i ansiktet och sa att det undrade hon, men när jag beskrev hur Sassan uppfattat det hela och att han var livrädd och kände sig kränkt bad hon om ursäkt. En ursäkt som jag lovade framföra och som jag låter det stanna vid. Jag skriver ändå om detta här på bloggen eftersom många som träffat bröderna i helgen är mycket, mycket upprörda och folk runt ikring bröderna får uppbåda all energi och kraft för att trösta, uppmuntra och försöka lugna dem. Jag hoppas att Migrationsverkets personal skall behandla de asylsökande med respekt och värdighet och om de inte har tillgång till dövtolk bör de vänta med att delge besked till dess att de ordnat fram en tolk.
Listor fortsätter att komma in.
Ni som ser listor komma till er e-post, kan hjälpa till att uppmana folk att skicka in dem till mig, när de fått 50 eller 100 namn på listorna. Tack för ert stöd. Många hör av sig. Vi vädjar också om ett ekonomiskt bidrag. Sätt in din gåva på församlingen Kristen Gemenskaps konto för socialt arbete Bankgiro 5489-1536
Jag visste att jag som juridiskt ombud inte hade blivit delgiven något nytt. Det enda som hänt är att handlägggaren tydligen har fått order uppifrån om att delge bröderna det avvisningsbeslut som kom för en tid sedan och som är överklagat till Migrationsöverdomstolen. Förut har brödernas handläggare lovat att han inte skulle göra något mer i detta ärende eftersom det enligt honom inte skulle kunna gå att avvisa dem. Nu har tydligen chefer på Migrationsverket tyckt att han varit för snäll, så nu vill de bruka maktmedel och utöva påtryckningar.
Jag försäkrade Sassan att de kan vara lugna eftersom deras ärende är under en pågående rättslig process och att migrationsverket inte kan utvisa dem förrän den är slutförd. Trots detta besked var det mycket svårt att lugna honom och hans bror Daniel som satt i en buss på väg till Göteborg.
Att handläggare på Migrationsverket i Filipstad har retat flyktingar med att säga:"Nu ska du ut och flyga" och sen flaxat med armarna har hänt förut. Jag har anmält detta till Migrationsverkets sökarombudsman och det har utretts ända upp till högsta ledningen. Jag trodde att det var slut på detta flaxande och denna ovärdiga behandling, men så är det tydligen inte.
Jag åkte ner till Migrationsverket och frågade en person om hon hade sagt och gjort så som Sassan beskrev. Hon blev röd i ansiktet och sa att det undrade hon, men när jag beskrev hur Sassan uppfattat det hela och att han var livrädd och kände sig kränkt bad hon om ursäkt. En ursäkt som jag lovade framföra och som jag låter det stanna vid. Jag skriver ändå om detta här på bloggen eftersom många som träffat bröderna i helgen är mycket, mycket upprörda och folk runt ikring bröderna får uppbåda all energi och kraft för att trösta, uppmuntra och försöka lugna dem. Jag hoppas att Migrationsverkets personal skall behandla de asylsökande med respekt och värdighet och om de inte har tillgång till dövtolk bör de vänta med att delge besked till dess att de ordnat fram en tolk.
Listor fortsätter att komma in.
Ni som ser listor komma till er e-post, kan hjälpa till att uppmana folk att skicka in dem till mig, när de fått 50 eller 100 namn på listorna. Tack för ert stöd. Många hör av sig. Vi vädjar också om ett ekonomiskt bidrag. Sätt in din gåva på församlingen Kristen Gemenskaps konto för socialt arbete Bankgiro 5489-1536
Kommentarer
Postat av: Anonym
Gud välsigna dessa pojkar och hjälp dem! I Jesu namn, amen!
Trackback
