En dröm som gick i uppfyllelse

Här nedan ser ni en bild som är fyra år gammal. Det är Ofelia och hennes mamma som hälsar på i samband med Oxhälja marknad. Ofelia med familj sökte asyl på den tiden. Vi pratade om hur allt skulle bli en gång i framtiden då hon skulle ha uppehållstillstånd och ha egen lägenhet och studera på universitetet o.s.v. Inte visste vi vilken kamp det skulle bli med nästan ett helt år som gömd. Idag var jag med om uppfyllelsen av drömmen.




Efter ett sammanträde på Evangeliska Frikyrkan där vi samtalat om hur vi skall förmedla evangeliet i ett mångkulturellt samhälle for jag till Varberga stadsdel i Örebro. Jag har inte mått så bra en hel vecka på grund av kraftiga biverkningar av en medicin mot högt blodtryck, men jag tänkte att jag bara måste åka till Ofelia när jag var i Örebro.
Det var en högtidlig känsla att kliva över tröskeln med orkidén i handen och gratulera Ofelia till den fina lägenheten på två rum och litet kök/kokvrå, stor garderob och rymligt badrum/toalett. Verkligt stilfullt och gediget möblerat. På ett av borden låg ett 10-tal läroböcker i rättskunskap, civilrätt och kommunalrätt o.s.v.
Vi satt ner och tänkte tillbaka på åren som asylsökande i Filipstad, på tiden som gömd och den mardrömslika väntan efter den 15 november 2005 då det kom en ny chans till uppehållstillstånd. Ofelia ser fram emot att få börja läsa om mänskliga rättigheter och kanske få utgöra en skillnad för tusentals förtryckta kvinnor. Ofelia berättade om boken hon håller på att läsa just nu om flickan som blev bortgift med en äldre man i Afghanistan. Dagen som flickan sökte upp sin rike far som inte ville veta av henne hittade hon sin mor hängd när hon återvände till hemmet. Fruktansvärt tragiska människoöden.
Jag vill fortsätta att drömma om juristen Ofelia från Azerbajdzjan som upplevt Jesus i sitt liv och som får vara med att sätta människor fria både fysiskt och andligt. Både de som lever i andligt mörker och de som lever i kvinnoförtryckets mörker skall få se ljuset. Jag tror att du kommer att få vara till en stor välsignelse Ofelia och jag är så glad för pratstunden idag då vi berörde djupa och viktiga frågor. Roligt att Jenny kom förbi och att vi alla tre fick njuta av gott te och härliga mackor. Jag kommer på din examen då du tar juristexamen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0