GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!

Upprop för mänskliga rättigheter:

Namninsamling från 2011.11.14 till 2012.02.05.

Underteckna uppropet online HÄR! Utskriftsvänlig namnlista att sprida.

Idag har tiotusentals människor som vistas i Sverige inte tillgång till all den vård de har behov av på grund av att de är papperslösa och asylsökande. Sedan i maj finns det underlag som regeringen sagt sig behöva för att fatta beslut i frågan gällande rätt till vård för denna grupp.

Sverige är idag ett av de länder i Europa där papperslösa har sämst tillgång till vård. Hård kritik från FN har riktats mot Sverige för brister i fråga om den mänskliga rättigheten till hälsa.

I januari 2010 tillsattes en utredning för att belysa papperslösas och asylsökandes situation och ta reda på hur lagstiftningen kan göras mer ändamålsenlig. Det färdiga förslaget från utredningen presenterades i maj 2011.

Det har tagit orimligt lång tid innan det har börjat hända något rörande papperslösas och asylsökandes rätt till vård. Dessa personer är bland de mest utsatta individerna i samhället. Hur vi idag behandlar dessa medmänniskor är inhumant och ovärdigt och det strider mot de humanitära värden som det offentliga Sverige säger sig kämpa för.

Helt i enlighet med de internationella konventioner som Sverige förbundit sig att följa föreslår utredaren Erna Zelmin att papperslösa och asylsökande ska få samma rätt till sjukvård som personer folkbokförda i Sverige.

Vi kräver nu att Sveriges regering tar ansvar för våra internationella åtaganden och humanitära förpliktelser och skickar utredningen på remiss.

Nuvarande lagstiftning strider även direkt mot vårdpersonalens etiska koder. Yrkesetiken ställer starka och entydiga krav på rätt till vård på lika villkor. Vårdpersonalen ska inte behöva sortera människor efter juridisk eller annan status. Vilken vård som ska ges ska enbart avgöras utifrån patientens medicinska behov. Att ge vård i ett tidigt stadium är dessutom bättre för såväl den sjuke, som för sjukvården och folkhälsan.

Ett ställningstagande för papperslösas och asylsökandes rätt till vård är varken migrationspolitik eller partipolitik. Det är ett ställningstagande för mänskliga rättigheter och humanitet.

Vi uppmanar den svenska regeringen att ge alla, - oavsett legal status, tillgång till hälso- och sjukvård. Därför kräver vi att utredningen snarast skickas på remiss.

Underteckna uppropet online HÄR! Utskriftsvänlig namnlista att sprida.

Kerstin Rosendahl i Malung är mycket aktiv att hjälpaflyktingar, särskilt romer. Hon ser hur romerna diskrimineras även i Sverige och hon och hennes vänner har ett stort hjärta för dem. Här publicerar jag två artiklar som hon skrivit.

Jag tror att Gud finns och har skapat allting efter sin vilja

Att Han älskar hela sin skapelse och

Att Han är beroende av oss för att värna allt liv på jorden

Att Han kommer till oss i Jesus som visat hur vi skall tjäna varandra

Att vi kan uppleva Honom gång på gång i varandra och inte minst

i de flyktingar som kommer till oss utblottade och sargade

som ber om skydd och hjälp till upprättelse efter brott som begåtts

mot deras rätt att få vara människor och

Att Han blir vred över alla former av förtryck

Att de apatiska barnens tystnad ropar efter barmhärtighet, en trygg plats att våga leva på och vårt ställningstagande mot den diskriminering som tvingar dem på flykt.

Att vi ständigt behöver ropa om Guds förbarmande över oss och

Att vi aldrig får upphöra med att be

att Hans vilja skall ske på jorden såsom i Himmelen.

Bön

Tack för att Maria och Lukas fått sina uppehållstillstånd

Vi ber för dem som fortfarande väntar på befrielse

Hjälp alla våra flyktingar som lever med minnen av fruktansvärda upplevelser av diskriminering, övergrepp och förtryck och vars skyddsbehov inte rätt beaktats.

Herre vi ber för dem, för deras familjer och folk

att människor med makt att förändra deras livsvillkor

skall ges vilja, fantasi, mod och kraft därtill.

Vi ber också i dag särskilt för människor med djupa depressioner, om ditt ljus och hopp att kunna leva+

”Och det fanns inte rum för dem i härberget” – inte heller hos oss 2011 år efter Jesu födelse

Jag känner en romsk kvinna från Kosovo som just fått avslag på sin asylansökan. Hon är havande. Nedkomsten är beräknad till den 28:e december.

Men om detta finns inte ett ord i beslutet, trots att hon dessutom lider av mycket djupt gående posttraumatisk stress efter de terrorattacker åtföljda av hot, som hon och maken utsattes för i Kosovo av män som de inte kunde identifiera. Vid minsta antydan om detta händer det att hon handlöst kastas avsvimmad till marken, något som hon inte kan kontrollera, lika lite som de apatiska barnen av egen kraft kan förhindra sina uppgivenhetssymtom. Detta bekräftar att fruktan är välgrundad, det kriterium som enligt Utlänningslagen berättigar till uppehållstillstånd. Men de enda som kan ge den trygghet som är nödvändig för tillfrisknande tycks blunda.

Sverige är det land i Europa näst efter Österrike och Tyskland som nekar flest romer att få stanna.Var finns de rättrådiga makthavare som kan se till att värna lagar för mänskliga rättigheter? De som skyddar flyktingar på samma sätt som åtalade för brott? I det senare fallet betraktas de åtalade som oskyldiga så länge inte motsatsen bevisats. För asylsökande gäller det omvända. De betraktas som skyldiga (utvisningsbara) tills de bevisat motsatsen. Det gör att bevis skall presenteras hur omöjliga dessa än kan vara att få fram i flyktingens utsatta situation. Den goda viljan lyser allt för ofta med sin frånvaro.

Att låta människor drabbas av uppgivenhetssymtom, utan att se till orsaker och vidtaga åtgärder är helt oacceptabelt.Så länge som familjer med apatiska barn eller sönderstressade höggravida kvinnor inte får stanna tvingas man konstatera, att allt tal om individuell prövning endast är ett spel för gallerierna.

Fjärde Advent i Malung

Kerstin Rosendahl

Flyktingombud i Malungs församling Kyrkvägen 14 782 30 Malung

mobil 072 20 123 69

Vi är många som i över ett år väntat på ett vägledande beslut kring frågan om asyl för dem som konverterat från främst islam till kristen tro. I förra veckan kom det efterlängtade beslutet, som innebar att en afghansk man som säger sig mött Jesus och funnit trygghet, tro och lugn i sin kristna tro, enligt MIGÖD inte betraktas som trovärdig och därför inte heller skall beviljas asyl och skydd i Sverige. Mot detta står vittnesmål från en äldre landsman och församlingens ordförande och pastorer som möter mannen regelbundet i kyrkan.

 Vid en första anblick av domen kan man känna vanmakt och missmod, men jag menar att domen ändå ger hopp om att de som tillägnat sig en gedigen bibelundervisning, deltar i församlingslivet och vittnar om sin kristna tro för andra, skall betraktas som ”verkliga” konvertiter. MEN jag hävdar med bestämdhet att det finns fullt godtagbara orsaker till varför man måste se till de individuella skälen. Bibeln sätter inte upp någon intelligenskvot eller kunskapsnivå innan man får bli kristen och döpt. Jesus sa att vi ska bli som barn för att kunna ta emot Guds rike. Det finns också reella orsaker till varför en asylsökande kan ha svårt att delta i gudstjänster.

 MIGÖD motiverar bland annat sitt avslag med att mannen angett olika tidpunkter för hur han blev kristen. Mannen vittnar om att det var först en vecka efter dopet som han hade blivit en övertygad kristen. Vad MIGÖD inte tycks förstå är att vägen fram till en tro är en process där tron prövas och befästes och utvecklas. Vid dopet brukar församlingen be om att den helige Ande skall vila över personen och påminna, lära och förhärliga Jesus Kristus för den nydöpte. Det är i denna process som man kommer alltmer nära Gud. Detta är naturligtvis svårt för en svensk myndighet att förstå och över huvud taget kunna göra trovärdighetsbedömning om. Här vill vi från de kristna församlingarna att Migrationsverket och domstolarna mer skall lyssna till väl underbyggda intyg från pastorer och präster.

 MIGÖD menar att mannen blivit kristen för sent i asylprocessen, ja efter att han fått sitt utvisningsbeslut. Vad man då går emot är en grundläggande rättighet för alla människor. Var och en har rätt att när som helst i livet omfatta en religiös övertygelse vilket innebär att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor. Dessa rättigheter återfinns  i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och i Europakonventionen.

 Det som vi ändå kan ta fasta på när det gäller denna dom är att MIGÖD fastställer vissa fakta som man kan utgå ifrån när man bedömer asylskäl. Man menar att det finns en generell risk för förföljelse och för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av konvertiter i Afghanistan. Om en asylsökande kan göra sannolikt att hans konversion är genuin ska han  vara berättigad till uppehållstillstånd med stöd av 5 kap 1 § i utlänningslagen. Frågan är bara hur myndigheterna skall  bedöma detta. Enligt domen ska myndigheterna även ta hänsyn till hur andra i omgivningen ser på personen. Är man till exempel medlem i en församling uppfattas man som kristen. Domen slår även fast att svenska myndigheter inte får tvinga någon att dölja, ändra eller ta avstånd från sin tro i syfte att undgå förföljelse. Vi får hoppas att det blir slut på migrationsmyndigheternas uppmaningar att konvertiten skall hålla tyst om sin tro och inta en låg kristen profil! Man får även hoppas att man förstår att om man tillhör en evangeliskt kristen församling innebär det att man vittnar för andra om sin tro i vardagslivet. Det är ett naturligt utflöde av ens kristna liv.

 Jag är mycket kritisk till domstolens resonemang kring att den sökande inte har uppgett hur han tänkt utöva sin kristna tro i Afghanistan. Hur ska en person i Sverige kunna ha kännedom om de eventuella cellgrupper av kristna i Afghanistan, som kan tänkas träffas för att stötta varandra i sin tro, när vi vet att det är förenat med dödsstraff att till och med äga en bibel i Afghanistan.

Det finns mycket att lära kring frågor om religion som grund för asyl. Även i våra kristna församlingar behöver vi mer kunskap i hur vi vägleder asylsökande till en kristen tro. Det är viktigt att de får gedigen undervisning och att riskerna för en konversion noga övervägs. Pastorer och styrelsemedlemmar behöver lära sig hur man skriver intyg om en konvertits väg fram till kristen tro.

Vi behöver också be för dem som har den svåra uppgiften att försöka göra en trovärdighetsbedömning av konvertiter. Vi i kyrkorna måste också ha en beredskap att fortsätta att ta hand om, stödja, vägleda och hitta fristäder för de kristna bröder och systrar som eventuellt trots allt får ett utvisningsbeslut.

Migrationsöverdomstolen tror inte på att mannen har konverterat av genuin övertygelse, utan menar att det är något han hittat på i hopp om att kunna få uppehållstillstånd.

Bengt Sjöberg i Sveriges kristna råds migrationsgrupp är upprörd efter att ha läst domen.

– Jag är bestört. Man pekar bland annat på att mannen har dåliga kunskaper i den kristna tron. Och som pastor och aktivt kristen så vet jag att när man läser bibeln så handlar det inte om hur duktig eller intelligent man är, om man kan kalla sig kristen. Det framgår väldigt mycket i mannens berättelse att hans liv blivit förvandlat och att han funnit en trygghet i sin tro och i församlingstillhörigheten.

Falsk trosomvändelse
Migrationsöverdomstolen konstaterar i domen att om mannens konversion hade varit äkta så hade det varit skäl för uppehållstillstånd -detta eftersom konvertiter riskerar bestraffning eller annan omänsklig behandling i Afghanistan.

Men domstolen tror alltså inte att mannen har bytt religion av genuin övertygelse. Domstolen pekar bland annat på att mannen har dålig kunskap om kristna högtider och bibliska berättelser - och att han konverterade efter det att han fått avslag på sin asylansökan och först därefter anförde konversionen som nytt asylskäl.

Vägledande dom
Eftersom det här är första gången konversion som asylskäl prövas i den högsta instansen i asylprocessen, så kommer domen att bli vägledande för liknande fall.

Nyheterna har berättat om iraniern Mohsen Bagherian, som bor i Ulricehamn. I Iran riskerar konvertiter dödsstraff, men i hans fall har Migrationsverket och Migrationsdomstolen resonerat på liknande sätt som Migrationsöverdomstolen nu gör i dagens dom - Mohsen Bagherian har också fått ett slutgiltigt avslag på sin asylansökan.

– Det här kommer att få konsekvenser för många afghaner och iranier och från några andra länder. Jag tror att det kommer reaktioner på det här. Enligt mänskliga rättigheter och religionsfrihetslagar som Sverige skrivit på både i FN och Europasammanhang, så stämmer inte det här med det som vi har skrivit på om religionsfrihet, säger Bengt Sjöberg.