Glada barnbarn!

Simage23

Migrationsverket försöker svälta ut de iranska bröderna

Migrationsverket meddelar i ett brev att de beslutat sätta ner de döva iranska brödernas dagbidrag från och med den 11 maj eftersom de "vägrat medverka till åtgärd som är nödvändig för att deras beslut om avvisning skall kunna verkställas".
Samme handläggare som skriver detta brev försäkrade för några månader sedan att han inte tänkte agera något mer i deras ärende eftersom han undersökt i alla instanser så högt upp det går och funnit att bröderna inte kan utvisas! Det är tydligt att han nu fått andra direktiv och tvingats sätta åt dem hårt.
Vad är det då som de nekat att samarbeta kring? Jo, att skriva under sin egen dödsdom! Migrationsverket begärde förut att bröderna skulle gå till en fotograf för att ta kort för passhandlingar. Samtidigt skulle de underteckna ett avtal att de skulle samarbeta kring avvisningen. När vi överklagade ärendet till Förvaltningsprocessenheten vid Migrationsverket och när sedan deras ärende överlämnades till Migrationsdomstolen trodde vi att allt var lugnt eftersom de hade rätt att överklaga och få sin sak prövad i dessa instanser. Jag har svårt att förstå den hårdhet som Migrationsverket tar till under pågående process.
Det strömmar in brev, vädjanden och namnlistor. Många hör av sig för att fråga vad de kan göra för att hjälpa bröderna. Jag vädjar om ett bidrag till brödernas uppehälle samt pengar till ett busskort så att Daniel kan fortsätta åka till Karlstad och träna och spela vattenpoolo. Han behöver komma ut och inte bara sitta inne och grubbla. Busskortet kostar cirka 800 kronor/månad. Ni kan sätta in ert bidrag till församlingen Kristen Gemenskaps bankgiro: 5489-1536. Ange att det gäller social verksamhet.
Tack på förhand för din gåva, liten som stor. Om det kommer in mer pengar än vad bröderna behöver använder vi det till det omfattande sociala arbete som församlingen bedriver. Vi är ofta ute med Bullgerillan på stan. Bullgerillan är ett team som går runt med två kundvagnar lastade med bullar, saft och kaffe. Vi brukar nattvandra vid stökiga helger. Vi ger även pengar till vård bland missbrukare och vi sänder pengar till Bolivia, Pakistan, Sri Lanka, Lettland, Moldova och Indien. Även svenskar i Hällefors och Filipstad som hamnat på livets skuggsida kan få viss nödhjälp.
Denna vecka väntar intervjuer i olika tidningar om de iranska bröderna. Jag kommer även att skriva här på bloggen om vad som händer. Tack för ett massivt stöd. Opinionen tilltar i styrka för varje dag som går.


Kampen för de iranska bröderna

Två döva iranska bröder som konverterat från muslimsk tro till kristen tro riskerar avvisning. I Iran är detta straffbart med döden.
Här i Värmland är dessa bröders situation känd genom inslag i TV, radio och tidningar. Jag har som juridiskt ombud skrivit flera inlagor. För några dagar sedan fick jag hjälp av en kvinna att göra en protestlista på Internet. Har aldrig gjort det förut. Nu strömmar det in namn varje dag. Ett 50-tal mail kommer varje dag. Några har samlat tio namn och andra skickar 50 namn. Några väntar till dess att de samlat 1000 namn och sen skickar de dessa listor till mig. Naturligtvis finns tunga juridiska argument och sakliga inlagor, men detta är ETT sätt att påverka. Någon har retat sig på formuleringen i slutet av protestbrevet där det talas om kostymnissar. Vi skall tala med respekt om våra handläggare på Migrationsverket. Jag såg detta som ett humoristiskt uttryck och som en reaktion på den frustration som vi möter ibalnd då vi försöker ha en dialog med tjänstemännen. Kvinnan som skrev protestbrevet menade inget illa. En av dessa handläggare har idag nekat Daniel busskort. Daniel har varit så glad att han kunnat åka till Karlstad och delta i vattenpoolo på elitnivå. Som handikappad kommer man inte ut så ofta. Eftersom han har ett avvisningsbeslut har handläggaren handlat enligt regelboken, men var det ett mänskligt beslut? Jag har idag formellt överklagat deras avvisningsbeslut till Migrationsöverdomstolen, Kammarrätten i Stockholm. Det är min fulla övertygelse att detta principiellt viktiga ärende kommer att få ett positivt slut. Bröderna skall inte skickas till avrättning i Iran. De skall stanna i Sverige! Riksdagsledamoten Annelie Enocksson har i riksdagen motionerat om detta. Hon och många andra följer detta ärende med spänning. Jag fick idag också brev från Gustav Fridolin som jobbar på TV4:s Kalla Fakta och som tidigare var riksdagsledamot med starkt engagemang för flyktingar. Han ger bröderna sitt fulla stöd och är bestört över den behandling deras ärende fått i olika instanser. Han skriver: Det låter helt fruktansvärt hur man behandlar konvertiter. Tragiskt att människor igen hamnar i detta ingenmansland som man försökte lösa upp innan!Jag ska försöka hålla er informerade om allt som händer i detta ärende. På bilden ser ni när Sassan döptes i Betel. Bakom honom sitter hans bror Daniel som då redan var döpt i Filadelfia Stockholms Dövkyrka.


image22

Från söndagens gudstjänst. Ewa Gustafsson

image20
Ewa Gustafsson talar i Betel. Vår gudstjänst idag var mycket bra. Även till Hällefors kom det mycket folk trots att vi denna dag inte ordnat med minibuss. Det finns en stark längtan efter Gud och andliga verkligheter i Sverige idag. Vi har nyligen skickat iväg flera av våra vänner som kommer från andra länder. Idag har familjen Richard, Thui och lilla Jay välkomnats i Pingstkyrkan på deras nya hemort. Richard blev ju rikskänd genom TV-programmet Uppdrag Gransknings reportage 48 timmar. Det sändes fyra gånger i repris. Pingstkyrkan hade samma vecka som Richard med familj flyttade dit tagit beslut om att bli en mer välkomnande församling för invandrare. Man utser vänfamilöj för alla nya flyktingar som söker kontakt med församlingen. Föredömligt.
Nedan ser ni ett kort från avskedsfesten för Richard med familj.
image21

Fullsatt på Margits café

Igår, lördagen den 21 april hade Kristen Gemenskap ett annorlunda möte på Margits Café. Vi kallade samlingen för "Kom till källan" vilkets syftar på det levande vattnet som Jesus vill ge till alla som tror på honom. Det kom så mycket folk att vi fick leta reda på alla tänkbara extrastolar och utemöbler för att alla skulle kunna få en chans att sitta. Kvällens gäster var Ewa Gustafsson, pastor i Skara och sångaren Daniel Viklund från Dala-Järna. Gudstjänsten inleddes med en halvtimmes sång och lovsång. Daniel talade om vikten av att leva i förlåtelse och försoning. Ewa predikade därefter och inbjöd människor att komma fram för att få förbön. Många tog vara på tillfället och det visar att det finns en stark andlig längtan i Filipstad. Efter medryckande allsång bjöds samtliga på kaffe/te och bakverk och tårta. Det blev en verklig festkväll. Många dröjde sig kvar för samtal och gemenskap.

Stoppa avvisningen!

Kopiera detta brev. Skaffa namnunderskrifter och skicka till min e-mailadress, tack.
Snälla hjälp oss - skriv under protestlistan!
Utvisade döva pojkar riskerar dödsdom i Iran (eller att leva i ett Ingenmansland i Sverige) på grund av deras tro och handikapp!

Avvisa inte de två iranska bröderna Akbar (Daniel) och Mahmoud (Sassan) Farkondeh

De riskerar dödsstraff i Iran eftersom de konverterat till kristendomen.
De har också förföljts för sin kamp för de dövas rättigheter i Iran.

 


Låt dessa två döva iranska bröderna som varit snart fem år i Sverige få stanna i Sverige. Då är det en fruktansvärd situation om de skall leva i Ingenmansland i flera år. Flera år utan att ha möjlighet att studera eller arbeta. Det är psykisk terror. Migrationsdomstolen menar att de kan klara sig i Iran om de håller tyst (!) om sin tro och sina värderingar.

 

Nu begär vi att Migrationsöverdomstolen beviljar dem prövningstillstånd och undanröjer tidigare beslut och låter dem få permanent uppehållstillstånd i Sverige.

De har fått stark anknytning genom en mängd vänner och arbetskamrater inom De Dövas Förbund, Kristen Gemenskap och Erikshjälpen Second Hand. Daniel är aktiv på elitnivå inom vattenpolo och har där också fått många nya vänner.

 

Daniel har fått en flickvän. Det är en relation som tog sin början för nio månader sedan. Detta gör att Daniels anknytning till Sverige blivit starkare.

Nyligen fick Mahmod ett kraftigt ryggskott och vårdades några dygn på Centralsjukhuset i Karlstad. Han har varit mycket spänd och orolig en längre tid. Äter tabletter för magkatarr.

 

De är duktiga och intelligenta och det är min absoluta uppfattning att de trots sitt handikapp skall kunna arbeta och göra rätt för sig i Sverige.


Hjärtliga hälsningar
Filipstad den 21 april 2007


Bengt Sjöberg
bengt_sjoberg@telia.com


Från påskdagens gudstjänst

215240-15 

Påskdagens budskap-Jesus lever!

Idag har vi firat gudstjänst i Betel i Hällefors. Gudstjänsten började med att Tomas Foogde hälsade oss alla med orden: "Jesus är uppstånden". Alla svarade "Ja, han är sannerligen uppstånden!"

Det blev en underbar gudstjänst med lovsång som leddes av Bengt Stolpe, nattvard och förbön. Min son Joel predikade om hur Jesus uppväckte Lasarus från döden trots att han legat i graven i fyra dygn. Jesus har besegrat döden. Vilket hopp och vilken tröst mitt i allt elände på jorden.

När kvinnorna kom för att smörja Jesu kropp upptäckte de att den stora stenen som legat för ingången var borta. De som oroat sig så mycket för hur de skulle kunna få bort den. Eva Foogde läste just om dessa kvinnor i början. Eva uppmanade oss att tro att det som hindrar, oroar och tynger oss kan Gud flytta undan. Vi kan förvänta oss hjälp och även Joel predikade om att vi skall vara öppna för Guds möjligheter och förvänta oss mirakler från Gud. Joel läste också från Efesierbrevet om att den kraft som verkade i Jesus när han uppstod också finns och är verksam i oss. Tänk om vi verkligen skulle inse vilken kraft Gud ger oss genom sin helige Ande. Gud vill att vi skall vara frimodiga och använda de gåvor som Gud gett till varje troende för att vi skall kunna vara andra människor till hjälp. Vid förbönen var det flera som fick hjälp i bönen.

Efter gudstjänsten hade vi fika och gemenskap, något som alltid förekommer på våra möten.

Ännu en bild från Dalarna

Här kommer nästa bild från Dalarna.
image13

Naturen ger vila och avkoppling

Eftersom jag har ständig värk i min rygg sedan många år måste jag varje dag söka vila, avslappning och stillhet i naturen för att orka med. I naturen kommer jag nära Gud och får ny kraft.
Här är ett par bilder från Dalarna dit vi åker regelbundet för att vila.
image11

image12


Drömsynen stämde

Flera gånger har jag försökt hjälpa flyktingar i Filipstad som mist någon nära anhörig i sitt land. Långt borta från släkt och vänner, utan möjlighet att kunna gå på begravning och få samtala om det som skett, kan sorgen och förtvivlan leda till ett svårt trauma.
Vid några tillfällen har vi köpt blommor och gått till den allmänna minneslunden vid kyrkogården i Filipstad. Där har de sörjande fått en plats dit de kunnat gå för att sitta och tänka och minnas sina kära.
För några år sedan, när jag för första gången samtalade med en man, som mist sin far och mor inom loppet av några månader, visste jag inte hur jag skulle göra för att sorgeprocessen skulle kunna gå vidare. Mannen var fortfarande kvar i chockstadiet och han satt vaken natt efter natt. Depression och ångest gastkramade mannen vars familj började må allt sämre.
När vi sitter där och pratar ber jag också en enkel bön. När jag sluter mina ögon ser jag en vacker kulle med blommor. Nedanför kullen kluckar vattnet mot stranden i den sköna höstbrisen. Samma vecka skulle familjen flytta till en annan ort eftersom de fått uppehållstillstånd. Jag skjutsade familjen till den nya orten. När vi packat upp de få sakerna som de hade med sig och när vi ätit lite mat föreslog jag att vi skulle ta en promenad och se om det fanns någon minneslund i deras stad. Vi köpte blommor och letade oss ut till kyrkogården. Efter en stund fick vi syn på några personer som krattade löv. På frågan om det fanns en neutral minneslund dit kristna, muslimer, judar och människor från andra religioner kunde gå för att sörja sina döda och sätta ner en vas med blommor fick vi ett jakande svar. En av männen pekade bort mot en kulle. När vi kom dit såg jag att platsen såg ut exakt så som jag hade sett den i min syn vid bönen.
Mannen från landet långt bort i öst brukar gå dit ofta. Där finner han lugn och harmoni. Sorgeprocessen övergick i en tacksamhet för den tid han fått ha sina föräldrar. Ångesten och krampen i hans själsliv löstes upp och på denna vackra plats kunde hans inre få frid.

RSS 2.0