Betel är såld
För några dagar sedan skrev församlingen Kristen Gemenskap på de sista papperen som gäller försäljningen av vår kyrkolokal i Hällefors, Betel. Köpare är ett företag vid namn Automegamax i Nora AB. Företaget presenterar sig på sin hemsida på följande sätt:
Pingstförsamlingen har haft två kyrkolokaler, men även de har i dagarna sålt sin kyrka i Filipstad, men vi kommer ändå inte att bli utan lokal i Filipstad. I Hällefors är vi nu i den före detta Missionskyrkan.
Allt har sin tid och nu går vi mot spännande, intressanta tider. Vi är så tacksamma för den tid som vi fått vara i BETEL. Det började för cirka 20 år sedan när vi fick ha ett dop i Betel. Vi hjälpte även två flyktingfamiljer som fick bo i kyrkan. Vi samlade in pengar, plockade bland annat lingon, kokade sylt och sålde för att kunna köpa en ny oljepanna.
Jag skrev boken TACK RIKA LIV som inbringade cirka 50 000 kronor till kyrkan som vi fick köpa för EN KRONA. Då var kyrkan i akut behov av nytt tak. Hällefors kommun gav oss ett bidrag på 50 000 som en uppmuntran eftersom vår församling "var ett positivt exempel för bygden på framtidstro" enligt kommunstyrelsens ordförande.
Evangeliska Frikyrkan gav stöd genom SST och en äldre kvinna i Filipstad skänkte cirka 75 000 kronor som hon hade i en skokartong. På kort tid fick vi kyl, frys, soffor, bord, sängar, porslin och vi fick låna bänkar. Vi fick penninglottovinst och gåvor från folk och församlingar runt om i Sverige. GUD gav oss flera 100 000 kronor på helt övernaturliga vägar!
Det mest fantastiska var när vi fick en NATTVARDSSERVIS. Marina, som var ungdomsledare i församlingen, åkte till Lesjöfors Saronförsamling och fick en del av en nattvardsservis. Jag hade samma dag varit i Västerås och fått en annan del av nattvardsservis. Marina kom till Betel och vårt möte och dukade upp första sektionen av servisen. Jag kom 20 minuter sent och gick fram till servisen och tog fram den del som jag fått. Det visade sig vara överdelen som passade perfekt eftersom det var exakt samma märke och design! Vilken underbar nattvardsstund vi hade. Så glada vi var att Gud gett oss denna uppmuntran.
I Betel har vi haft många underbara och härliga möten. Kyrkan har varit fullsatt av ungdomar, av 120 kurder då vi som församling fick stå eftersom det inte fanns någon ledig sittplats. Vi har haft dop många gånger och döpt cirka 50 personer, ja kanske fler. Många människor har fått sina liv förvandlade. De har fått möta Jesus, blivit helade från sjukdomar, fått trygghet och frid. En annan flyktingfamilj fick bo i kyrkan i nästan ett år. Vi tror att det också ingick i Guds planering.
Jag minns när Alice från Burundi steg in i kyrkan första gången. Hon gick gråtande fram till korset. Böjde sina knän och lyfte upp sina armar. tackade Gud och uttryckte sin stora glädje över att ha fått en andligt hem.
Etienne från Rwanda, som förlorat 17 av sina syskon i inbördeskriget var också en av många som fått uppleva värmen, kärleken och glädjen i våra gudstjänster.
Vi har haft dop, fester och konserter, bönesamlingar, seminarier, filmvisningar, besök av missionärer och internationella gäster från hela världen. Många gånger har vi hyrt bussar till gudstjänsterna med flyktingar från ett 25-tal olika länder. Många av dessa invandrare har flyttat. Många ungdomar har flyttat för att söka jobb på större orter. Vi har varit som en station på Wasaloppet där vi fått ge "lite blåbärssoppa" för att sedan se hur folk åkt vidare på sin resa genom livet.
För några veckor sedan var jag på Erikshjälpen i Filipstad. Jag tog emot en familj från Iran och vi gick över till Pingstkyrkan på andra sidan gatan eftersom vi behövde samtala i enrum. Lite senare kom en annan person som jag också behövde prata med i enskildhet. När jag åter gick tillbaka till Erikshjälpen bad jag en intensiv bön till Gud. Jag visste att även Pingstkyrkan ska säljas och jag var mycket ledsen och undrande hur vi skulle göra med lokaler eftersom vi numera inte har något ledigt rum på Erikshjälpen Second Hand. Jag frågade Gud vilken lösning han hade. Svaret kom efter bara en timme. Jag ska inte gå händelserna i förväg här och berätta vad som hände utan jag får återkomma till det senare. Att vi INTE kommer att vara utan lokal i Filipstad heller är däremot helt rätt. Vi går som sagt mot spännande nya tider. En lokal är en viktig sak, men det viktigaste är medlemmara som är engagerade och som har Jesus med sig vart de än är. Då kan vi "vara kyrka" över allt där vi är.
"Automegamax är ett ungt och hungrigt företag som startades 2004 av bröderna Thomas- och Nicklas Vuotari. Upprinnelsen till starten var ett eget bilköp där allt fungerade bra men det fanns inget intresse att följa upp affären och stärka relationen. Vi insåg att det finns ett stort behov av helhetslösningar inom kundvårdsområdet. Vår ambition är att föra in mer själ & hjärta i kundkontakterna som går hand i hand med tekniken, d.v.s. kundvård med glädje & omtanke.
Det går bra för oss, idag har vi förmånen att hjälpa bilhandelsföretag lite varstans i Sverige. Totalt är vi 11 pratsamma och glada kundvårdare som har det stora nöjet att prata med olika bilägare hela dagarna".
Pingstförsamlingen har haft två kyrkolokaler, men även de har i dagarna sålt sin kyrka i Filipstad, men vi kommer ändå inte att bli utan lokal i Filipstad. I Hällefors är vi nu i den före detta Missionskyrkan.
Allt har sin tid och nu går vi mot spännande, intressanta tider. Vi är så tacksamma för den tid som vi fått vara i BETEL. Det började för cirka 20 år sedan när vi fick ha ett dop i Betel. Vi hjälpte även två flyktingfamiljer som fick bo i kyrkan. Vi samlade in pengar, plockade bland annat lingon, kokade sylt och sålde för att kunna köpa en ny oljepanna.
Jag skrev boken TACK RIKA LIV som inbringade cirka 50 000 kronor till kyrkan som vi fick köpa för EN KRONA. Då var kyrkan i akut behov av nytt tak. Hällefors kommun gav oss ett bidrag på 50 000 som en uppmuntran eftersom vår församling "var ett positivt exempel för bygden på framtidstro" enligt kommunstyrelsens ordförande.
Evangeliska Frikyrkan gav stöd genom SST och en äldre kvinna i Filipstad skänkte cirka 75 000 kronor som hon hade i en skokartong. På kort tid fick vi kyl, frys, soffor, bord, sängar, porslin och vi fick låna bänkar. Vi fick penninglottovinst och gåvor från folk och församlingar runt om i Sverige. GUD gav oss flera 100 000 kronor på helt övernaturliga vägar!
Det mest fantastiska var när vi fick en NATTVARDSSERVIS. Marina, som var ungdomsledare i församlingen, åkte till Lesjöfors Saronförsamling och fick en del av en nattvardsservis. Jag hade samma dag varit i Västerås och fått en annan del av nattvardsservis. Marina kom till Betel och vårt möte och dukade upp första sektionen av servisen. Jag kom 20 minuter sent och gick fram till servisen och tog fram den del som jag fått. Det visade sig vara överdelen som passade perfekt eftersom det var exakt samma märke och design! Vilken underbar nattvardsstund vi hade. Så glada vi var att Gud gett oss denna uppmuntran.
I Betel har vi haft många underbara och härliga möten. Kyrkan har varit fullsatt av ungdomar, av 120 kurder då vi som församling fick stå eftersom det inte fanns någon ledig sittplats. Vi har haft dop många gånger och döpt cirka 50 personer, ja kanske fler. Många människor har fått sina liv förvandlade. De har fått möta Jesus, blivit helade från sjukdomar, fått trygghet och frid. En annan flyktingfamilj fick bo i kyrkan i nästan ett år. Vi tror att det också ingick i Guds planering.
Jag minns när Alice från Burundi steg in i kyrkan första gången. Hon gick gråtande fram till korset. Böjde sina knän och lyfte upp sina armar. tackade Gud och uttryckte sin stora glädje över att ha fått en andligt hem.
Etienne från Rwanda, som förlorat 17 av sina syskon i inbördeskriget var också en av många som fått uppleva värmen, kärleken och glädjen i våra gudstjänster.
Vi har haft dop, fester och konserter, bönesamlingar, seminarier, filmvisningar, besök av missionärer och internationella gäster från hela världen. Många gånger har vi hyrt bussar till gudstjänsterna med flyktingar från ett 25-tal olika länder. Många av dessa invandrare har flyttat. Många ungdomar har flyttat för att söka jobb på större orter. Vi har varit som en station på Wasaloppet där vi fått ge "lite blåbärssoppa" för att sedan se hur folk åkt vidare på sin resa genom livet.
För några veckor sedan var jag på Erikshjälpen i Filipstad. Jag tog emot en familj från Iran och vi gick över till Pingstkyrkan på andra sidan gatan eftersom vi behövde samtala i enrum. Lite senare kom en annan person som jag också behövde prata med i enskildhet. När jag åter gick tillbaka till Erikshjälpen bad jag en intensiv bön till Gud. Jag visste att även Pingstkyrkan ska säljas och jag var mycket ledsen och undrande hur vi skulle göra med lokaler eftersom vi numera inte har något ledigt rum på Erikshjälpen Second Hand. Jag frågade Gud vilken lösning han hade. Svaret kom efter bara en timme. Jag ska inte gå händelserna i förväg här och berätta vad som hände utan jag får återkomma till det senare. Att vi INTE kommer att vara utan lokal i Filipstad heller är däremot helt rätt. Vi går som sagt mot spännande nya tider. En lokal är en viktig sak, men det viktigaste är medlemmara som är engagerade och som har Jesus med sig vart de än är. Då kan vi "vara kyrka" över allt där vi är.
Kommentarer
Trackback
