Allt har sin tid
Min frus "predikan"
När jag kom hem från den ekumeniska gudstjänsten i söndags luktade det gott från köket. Maud hade lagat fiskgryta med purjolök, morötter och annat nyttigt. I stället för att sätta oss ner och äta ville Maud prata lite. Hon undrade om jag ville behålla rocken på så skulle hon visa mig något. Det hon pekade på, när jag öppnade dörren och tittade ut, var detta:
Maud frågade om jag bekymrade mig för hur vi skulle få bort isformationerna från hinken som vi har under luftvärmepumpen. Hon brukar ta in hinken i värmen ett tag för att sedan vända upp och ner på den och det blir som ni ser en hel del "ishinkar".
Jag svarade att det är väl inget problem att tänka på nu.
- Hur ska vi få bort dem då? frågade hon.
- Det sköter sig själv, svarade jag samtidigt som jag undrade vart detta samtal skulle föra oss.
- När kommer de bort då? De står ju i vägen så du kan ju inte klippa gräsmattan, sa hon medan hon log ett brett leende.
- När tiden är inne, svarade jag.
- Just det. När tiden är inne, Bengt. Det är lika dant med en del av dina problem. Du undrar hur de skall lösa sig och du ber till Gud. När kommer bönesvaret undrar du, men det kommer när tiden är inne, när det är moget. "Det ska inte ske genom någon människas styrka eller kraft, utan genom min Ande säger Herren". Citat från profeten Sakarja bok i bibeln kapitel 4 och vers 6.
- Du har bett. Nu får du lita på att bönesvaret kommer när den rätta tiden är inne. Till dess får du lita på Gud. Han är trofast och sviker inte.
Nu väntar vi på en andlig vår som ska smälta allt det frusna. Förfrusna visioner och nerkylda relationer. Guds Andes vind ska svepa in över vårt samhälle och det skall bli liv, grönt, ja till och med frukt på de frusna träden.
Precis när jag skrev detta sista ringde en pastor från södra Sverige. Han berättade om den allkristna bönen som de har i kyrkorna. Under en tid har de fått se hur den negativa trenden i samhället har brutits. Nya företag har startats, folk har flyttat till bygden, brottsstatistiken har gått ner och skolorna har öppnat sig för att ta emot kristna skolgrupper. Församlingarna är livaktiga och en andlig förnyelse är en verklighet.
Det längtar vi efter också i våra bygder.
