Bengt Sjöberg

Tomas Missne skriver här http://www.flyktingbloggen.org/2011/06/tvangsavvisningar-ett-svart-hal-i-den-svenska-sommaridyllen/ om tvångsutvisningar av asylsökande iranier.

Jag är tacksam för hans färska statistik. OBSERVERA att Iran endast tar emot människor som själva vill tillbaka. Läs hur svenska myndigheter pressar iranierna på olika sätt. Jag har erfarenhet av hur man sänker bidraget, överlämnar ärendet till polisen, hotar med att ta ifrån dem deras lägenhet o.s.v.
De båda döva iranska bröderna som jag skrivit mycket om har fortfarande efter 9 år ännu inte fått uppehållstillstånd, men de har börjat en ny process.
Ett annat ärende som fanns med i kyrkornas skrift SKILDA VÄRLDAR ska jag snart skicka in en ny ansökan för. Den familjen har varit utsatt för svår psykisk press från Migrationsverket, men de har haft starkt stöd från socialen och kyrkorna i den kommun där de bor.

I höst väntas vägledande beslut från Migrationsöverdomstolen för de iranier m.fl som konverterat från islam till kristen tro. Det är en hel del ärenden.

Det är viktigt att vi hjälps åt att hjälpa våra iranska vänner att hålla modet uppe. Ingen ska manipuleras att "välja" att återvända om man känner fruktan för att bli förföljd, trakasserad, fängslad och dödad.

Tomas Missne är offentligt biträde i asylärenden och en av skribenterna på FLYKTINGBLOGGEN.

"Jag kunde dock konstatera att tusentals iranier lever idag i Sverige utan tillstånd, men med beskedet från svenska myndigheter att de enbart kan återvända frivillig till Iran. Den iranska ambassaden lämnar, enligt uppgifter från Migrationsverket, bara resehandlingar till iranska medborgare som självmant ansöker. Detta, så som jag förstår det, med hänvisning till den iranska konstitutionen som inte skall godta tvångsvisa återvändanden av egna medborgare. Samtidigt genomfördes, fortfarande enligt Migrationsverkets information, 22 tvångsavvisningar till Iran förra året. Enligt vaga besked från flera inblandade myndigheter rör sig dessa fall om personer har ändrat inställning och frivilligt gått med på att resa in i Iran. Om denna frivillighet ”uppstått” efter en längre tids inlåsning på förvar i Sverige eller om den uppstått i ett enskilt ”samtal” med gränspolisen på flygplatsen i Teheran förtäljer inte informationen, men vi kan konstatera att avvisningarna registrerats som tvångsavvisningar. Från ett flertal fristående källor, se bland annat tidigare inlägg på Flyktingbloggen av Sten De Geer, framkommer även att gränspoliserna vid dessa avvisningar har en ansenlig budgeterad summa kontanta dollar att använda för att underlätta den avvisades första dagar i hemlandet, betala avgifter för inresa i landet eller andra kostnader vi bara kan föreställa oss kan uppstå på en flygplats i länder som Iran."

www.flyktingbloggen.org