Migrationsministern lämnar goddag yxskaftsvar
Tack för ditt e-postmeddelande till Tobias Billström, som jag har fått i uppdrag att besvara. Jag beklagar att svaret till dig har dröjt.
När det gäller din fråga om Migrationsverkets hantering av konvertitärenden är det så att regeringen styr myndigheterna på ett övergripande plan. Den operativa verksamheten ligger på myndigheten själv. Det är också så att varken regeringen eller ett statsråd ingripa i enskilda ärenden om migration och inte heller lägga sig i Migrationsverkets eller domstolarnas hantering av enskilda ärenden.
Allmänt kan man säga att en avvisning eller utvisning enligt utlänningslagen förutsätter att personen i fråga inte är i behov av skydd och inte heller har några andra skäl att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det innebär att återvändande till hemlandet alltid föregås av en individuell prövning av det eventuella skyddsbehovet. I prövningen görs en bedömning av situationen i det aktuella landet och de individuella skäl som den asylsökande anför.
Migrationsministern utgår naturligtvis från att svenska myndigheter och domstolar gör ovan nämnda prövningar i överensstämmelse med de grunder som finns i den svenska utlänningslagen.
Med vänlig hälsning
Katarina Lindqvist
JUSTITIEDEPARTEMENTET
De frågor som jag ställde till migrationsministern var dessa med en del kommentarer. Jag har saxat delar av mitt brev här nedan:
Vad ämnar Migrationsministern göra för att åtgärda de brister som finns i hanteringen av konvertitärenden?
Vad ämnar Migrationsverkets ledning och högste rättschefen göra för att utarbeta ett rättsligt ställningstagande för konvertiter? (Jag vet nu idag den 23 januari 2012 att ett rättsligt ställningstagande är på väg och kommer att presenteras för allmänheten inom kort)
Är svenska migrationsmyndigheter intresserade av ett samarbete med kyrkorna i Sverige för att vi skall kunna ha ett förtroligt samarbete i frågor som rör religion som grund för asyl?
Enligt artikel 18 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har varje människa rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor. Dessa rättigheter återfinns även i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och i Europakonventionen.
Jag undrar varför Sverige inte lever upp till denna deklaration?
Att uppmana asylsökande att hålla tyst om sin tro går stick i stäv emot de riktlinjer som Mikael Ribbenviks rättsliga ställningstagande kring HBT-personer fastslår. Där står det tydligt och klart att Migrationsverket inte får uppmana HBT-personer att hålla tyst om sin sexuella läggning. Det måste i logikens namn även gälla kristnas rätt att få utöva sin tro och leva ut sin kristna tro.
I mitt brev tog jag även upp situationen för asylsökande HBT-personer vars behandling i asylprocessen även den tycks vara lik ett lotteri.
Jag citerade ett uttalande av RFSL där de skriver:
”Rättssäkerheten är uppseendeväckande låg för hbt-personer som söker asyl i Sverige efter att ha flytt från förföljelse, misshandel, hedersvåld eller hot om straff på grund av sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. RFSL instämmer i den kritik som de externa konsulterna riktar mot Migrationsverket i de rapporter som släppts av myndigheten idag.
- Rapporterna visar på det som vi länge vetat. Asylsökande hbt-personers möjlighet att få skydd i Sverige är i mycket stor utsträckning beroende av vilken handläggare de råkar tilldelas på Migrationsverket, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL.
Konsulter som granskat behandlingen av HBT-personer har i två rapporter riktat skarp kritik mot de normer, fördomar och missuppfattningar som finns inom Migrationsverket.
- Det är glädjande att Migrationsverket lärt sig mer och mer om kön, sexualitet och religion som grund för asyl, men dessa kunskaper måste också få genomsyra och påverka de beslut som man fattar.
Att lämna ett så intetsägande svar på dessa frågor anser jag vara upprörande. Nu kommer jag idag ta upp dessa frågor i det möte som vi ska ha i Sveriges Kristna Råd. Vi får ibland möjlighet att träffa ministern och någon gång också rättschefen. Kanske vi då kan få ett mer seriöst svar.