Skype hjälper mig att undervisa på persiska
Min far, globetrottern och missionären Tage Sjöberg, skulle nog ha undrat vad jag höll på med ikväll om han sett mig sitta och prata framför datorn. Undervisade folk från avlägsna länder via Skype och hade även en tolk uppkopplad. Helt fantastisk upplevelse att sitta en hel timme och försöka besvara frågor om den kristna tron. En av killarna brukar titta på Jesusfilmen på sitt språk varje kväll! Den finns nu på 1200 språk. Kan beställas via Agape Sverige.
I helgen besökte jag Opalkyrkan i Västra Frölunda för att predika och tala över ämnet "Vad gör kyrkan då främlingen knackar på dörren?" Så roligt att få gästa denna livaktiga församling och ta del av hur de arbetar. Efter den välbesökta gudstjänsten var det kyrkkaffe. Jag fick återknyta bekantskapen med familj Stålbert som en tid bodde i Vansbro och var med i Filadelfia Dala-Järna.
Efter kyrkkaffet blev jag bjuden på mat hos Tore Svensson med fru. Där fanns en grupp medlemmar som jobbar med integration och flyktingar. Varje måndag möter man nyanlända och flyktingar för att bjuda på mat, samtala, dela livet, tolka beslut och handlingar och försöka vägleda människor in i samhället.
På vägen hem hälsade jag på flyktingfamiljer som bott i Filipstad. En familj lever gömd och en annan har uppehållstillstånd och startat företag och kämpar på med ekonomi, studier och byråkrati.
Så skönt att ta del av hur de lyckats tack vare medmänniskor och med Guds hjälp.
Nu blir det någon dags vila och sen ska jag vittna i Migrationsdomstolen för en av våra nykristna afghaner. På torsdag ska jag träffa Migrationsverkets ledning för att tillsammans med vänner från Svenska Kyrkan lägga sista handen vid den utbildningssatsning som ska göras i ämnet religion som grund för asyl, den kristna tron och konvertitfrågan. Vi ska mötas på Arlanda City. Är så tacksam för de tre år då jag fått vara med på denna dialog och kämpa för dem som blivit kristna efter att ha varit muslimer.
Här ett kort från kyrkkaffet och Rita, Claes-Håkan och John Stålbert.
I helgen besökte jag Opalkyrkan i Västra Frölunda för att predika och tala över ämnet "Vad gör kyrkan då främlingen knackar på dörren?" Så roligt att få gästa denna livaktiga församling och ta del av hur de arbetar. Efter den välbesökta gudstjänsten var det kyrkkaffe. Jag fick återknyta bekantskapen med familj Stålbert som en tid bodde i Vansbro och var med i Filadelfia Dala-Järna.
Efter kyrkkaffet blev jag bjuden på mat hos Tore Svensson med fru. Där fanns en grupp medlemmar som jobbar med integration och flyktingar. Varje måndag möter man nyanlända och flyktingar för att bjuda på mat, samtala, dela livet, tolka beslut och handlingar och försöka vägleda människor in i samhället.
På vägen hem hälsade jag på flyktingfamiljer som bott i Filipstad. En familj lever gömd och en annan har uppehållstillstånd och startat företag och kämpar på med ekonomi, studier och byråkrati.
Så skönt att ta del av hur de lyckats tack vare medmänniskor och med Guds hjälp.
Nu blir det någon dags vila och sen ska jag vittna i Migrationsdomstolen för en av våra nykristna afghaner. På torsdag ska jag träffa Migrationsverkets ledning för att tillsammans med vänner från Svenska Kyrkan lägga sista handen vid den utbildningssatsning som ska göras i ämnet religion som grund för asyl, den kristna tron och konvertitfrågan. Vi ska mötas på Arlanda City. Är så tacksam för de tre år då jag fått vara med på denna dialog och kämpa för dem som blivit kristna efter att ha varit muslimer.
Här ett kort från kyrkkaffet och Rita, Claes-Håkan och John Stålbert.
Kommentarer
Trackback
