Flitiga församlingsmedlemmar fortsätter i Flen
Har besökt Centrumkyrkan i Flen idag och talat över ämnet "de nya svenskarna-vår utmaning". Mycket folk, starkt engagemang som fördjupats i församlingen genom att ett internationellt råd nyligen bildats. Precis som vi har de spåkcafé och just nu många syrier. Jag kom en halvtimme innan mötet skulle börja. Då kom en pappa med sin lilla dotter. De gick längst fram i kyrkan och bad. Fick en lång pratstund med dem vid kyrkkaffet. Där fortsatte frågor kring hur man som kyrka kan hjälpa till i integrationsarbetet.
Träffade eldsjälar som kämpat i åratal för asylsökande. De hade svåra minnen då deras nyfunna vänner tvångsutvisats till tortyr, fängelse och utanförskap, men även positiva erfarenheter då människor fått stanna och som nu är med och bygger vårt land.
Ordet Flen påminner mig om många förtvivlade samtal från förvaret där asylsökande hållits inlåsta i väntan på tvångsutvisning. Ibland har folk ringt från förvaret, när allt hopp är ute och de försökt ta livet av sig. Svåra samtal då jag försökt dra igång en räddningsaktion. I min nya bok, som kommer ut snart......har jag en stark berättelse om en höggravid, blödande kvinna som tvångsutvisades tillsammans med sin man som satt inlåst på förvaret trots att han och kvinnan hade jobb, betalade skatt och bodde i egen lägenhet. Gläder mig också över att Centrumkyrkan strävade efter att ha goda relationer med muslimerna på orten.
Centrumkyrkan är ansluten till Equmeniasamfundet och Pingst. Åkte vid sjutiden i morse och kom hem klockan 17 så nu är det vila som gäller.
Träffade eldsjälar som kämpat i åratal för asylsökande. De hade svåra minnen då deras nyfunna vänner tvångsutvisats till tortyr, fängelse och utanförskap, men även positiva erfarenheter då människor fått stanna och som nu är med och bygger vårt land.
Ordet Flen påminner mig om många förtvivlade samtal från förvaret där asylsökande hållits inlåsta i väntan på tvångsutvisning. Ibland har folk ringt från förvaret, när allt hopp är ute och de försökt ta livet av sig. Svåra samtal då jag försökt dra igång en räddningsaktion. I min nya bok, som kommer ut snart......har jag en stark berättelse om en höggravid, blödande kvinna som tvångsutvisades tillsammans med sin man som satt inlåst på förvaret trots att han och kvinnan hade jobb, betalade skatt och bodde i egen lägenhet. Gläder mig också över att Centrumkyrkan strävade efter att ha goda relationer med muslimerna på orten.
Centrumkyrkan är ansluten till Equmeniasamfundet och Pingst. Åkte vid sjutiden i morse och kom hem klockan 17 så nu är det vila som gäller.
Kommentarer
Trackback
