Ge upp kampen?

Ibland måste man ge upp. Vad händer då? 
Kommer ni ihåg att jag skrev om en flicka som var 12 år då hon blev brutalt våldtagen av fyra män? De brände henne över hela kroppen, de sköt henne i magen och benet, de slog och skar henne svårt i ryggen. I fyra år låg hon och tryckte i ett hus och vågade inte gå ut. Hon kunde inte gå, men kröp på knäna till grannarna där hon hjälpte till att diska och fick på så sätt äta lite rester.
Tack vare generösa bidrag genom Facebook kunde vi göra en tortyrskadeutredning och det var det mest skakande jag sett. Vi trodde att flickan skulle få stanna i Sverige, men det blev avslag nästan omedelbart. Jag var villig att gå vidare, men flickan orkade inte mer. Hon är sängliggande och dricker endast näringslösning. Hon kallades till Migrationsverket i Lindesberg, men de ordnade ingen bårbil, taxi eller hjälp. Den dag hon skulle komma var jag sjuk och orkade inte skjutsa. Hennes väninna försökte få tag på någon som kunde skjutsa och hjälpa flickan till Migrationsverket. Det behövs två personer för att lyfta och hålla henne om man inte använder rullstol. Ingen kunde hjälpa. Inte socialen och inte sjukvården.
Jag ringde och frågade om inte Migrationsverkets personal kunde komma TILL FLICKAN, men det var emot deras paragrafer. Jag fick en lista med alla uppgifter som flickan skulle hämta på sitt lands ambassad m.m. och jag frågade hur hon ska ta sig till alla myndigheter. Vem ska skjutsa till Örebro sjukhus, till ambassaden i Stockholm o.s.v. Fick inget svar.
Jag har nyss varit med då en POJKE skulle utvisas. DÅ hade Migrationsverket och polisen råd och möjlighet att köra honom 12 gånger till ambassaden, charta ett plan och ordna med flera poliser som åkte med som vakter. Pojken behövde inte ordna visum. Inte boka biljetter, inte ta kort hos polisen. och mat fick han också. Inte skaffa olika intyg o.s.v. MEN EN DELVIS FÖRLAMAD FLICKA ska själv ordna allt för att själv ordna med sin utvisning. Och dessutom får flickan INTE EN KRONA i bidrag. Nu har vi kvar lite pengar från det som samlades in till henne och där hon bor hjälper mamman till på ett fantastiskt sätt. Men VARFÖR svarar inte Migrationsverket hur de tänkt att det ska lösas. Vi HAR ju GETT UPP. Kom och hämta henne då! Eller? Tack för att du orkade läsa ända till hit.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0