Del av min värld
Erikshjälpen Second Hand och Pingstkyrkan (som församlingen Kristen Gemenskap hyr av Pingstförsamlingen)
Idag såldes det för 16 000 kronor på Erikshjälpen.
Vår egen kyrka i Hällefors. Betel som betyder Guds hus.
Där Erikshjälpen Second Hand har sina lokaler var det förut en möbelaffär och en Telia-butik. Dessförinnan hade Posten sina lokaler här.
Vi planerar just nu för en modevisning. Sen ska vi göra en utflykt eventuellt till Karlskoga-Degerfors. Varje sommar innan semestrarna brukar vi göra en utflykt med alla medarbetare.
Vi byggde ett bönealtare
På morgonen fick jag ett bibelord om hur profeten Elia byggde ett altare på berget Karmel av tolv stenar som symboliserade drömmen om ett enande av Israels tolv stammar. Jag fick se en bild av hur vi idag skulle vara tolv personer från tolv länder som enigt skulle proklamera JESUS ÄR HERRE.
I slutet av predikan bad jag en person från varje land att komma fram. Vi räknade till elva länder, men sen kom en man från Sudan också fram och vi var tolv personer precis som jag sett i min syn.
Följande länder var representerade: Uzbekistan, Colombia, Burundi, Eritrea, Finland, Holland, Ryssland, Kenya, Sudan, Sverige, Danmark och Sri Lanka. I mötet fanns också några nya asylsökande som kommit från Iran och något annat land.
Efter att vi upphöjt Jesus föll Guds helige Ande över oss alla och vi fick verkligen prisa och upphöja namnet över alla andra namn.
Eila, Linnea och Rosemarie som arbetar i kyrkan var så glad för alla nya människor som kommit till kyrkan denna dag. "Det är alltid nya ansikten", säger Eila med ett leende. Ja, Eilas varma välkomnande och det varma sätt som hon hälsar ALLA besökare välkomna gör att varje person känner sig extra välkommen. Vi ser med glädje fram emot nästa besök i Storfors. Varje tisdag kommer också några av storforsarna in till vår samling. Alain och Tomas m.fl deltar med liv, energi och glädje i våra samlingar och tillför så mycket. Idag var det också många finländare med på mötet. Jag tror på en fördjupat och större enhet mellan kyrkorna i våra bygder
Påven är inte ofelbar, bara Guds ord, bibeln
Påvens ofelbarhet aktualiserad...på nytt i ny bok.
Jag har precis läst ut boken "Anden - Gud här och nu" som nyligen getts ut på Libris förlag. Författare är den katolske biskopen Anders Arborelius och pingstpastor Sten-Gunnar Hedin med förord av Peter Halldorf och efterord av Wilfrid Stinissen. Denna bok ingår i en pastorsfortbildning som pastorer erbjuds genom bokförlaget Libris. Som förkunnare är det viktigt att hålla sig ajour med olika strömningar i tiden. Det är viktigt att känna till hur olika ledare och samhällsdebattörer tänker för att vi som förkunnare skall kunna behandla aktuella frågor i vår förkunnelse.
Det finns många bra avsnitt i boken om den helige Ande och den längtan som de båda förkunnarna ger uttryck för delar även jag. Det är en längtan efter enhet genom Andens verk i oss, samt en längtan efter att på nytt få se vårt land bli berört av Gud och hans ord.
Det finns dock ett avsnitt som gör mig beklämd och frågande. Anders Arborelius ger uttryck för den katolska dogmen om Marias syndfrihet och skriver: "I Jungfru Maria som den obefläckade och av synden oberörda ser vi att den helige Ande vill bevara oss från syndens fasansfulla verklighet. På ett unikt sätt blev Jungfru Maria bevarad helt och hållet fri från arvssynden och den personliga synden. Kristi frälsningsverk räknades henne till godo i förväg, för att hon skulle bli en värdig boning till Guds människoblivne Son". Vidare skriver Arborelius om Påvens betydelse: "Denna klippfunktion går i arv till Petri efterträdare, påven genom tiderna. Det är den helige Ande som garanterar, att Petrus inte sviktar i tron utan bevarar den ren och obefläckad. Som människa är Petrus lika svag som alla andra, men genom Kristi löfte och Andens hjälp får han styrka sina bröder i tron och bevara trons skatt obesmittad och ofelbar genom historiens virvarr och stå emot heresiernas störtflod".
Här presenteras två katolska läror: Maria som alltigenom syndfri och påven som Petrus efterträdare och Kristi ställföreträdare på jorden. Jag tycker att det är mycket anmärkningsvärt att Sten-Gunnar Hedin och Libris förlag ger utrymme för dessa synsätt som är mycket främmande för oss inom "frikyrkan". Det är särskilt uppseendeväckande eftersom det sker i en tid då det finns ledare inom "frikyrkan" som står bakom katolska kyrkans syn på enhet och vill att vi alla ska enas under påven. Peter Halldorf som skrivit förordet till boken är kanske den som varit allra tydligast med detta. Han har för övrigt skrivit boken "Doften av helgon" som också skickades till dem som är med i Libris pastorsfortbildning. I boken skriver Halldorf om betydelsen av katolska sakramentalier som ikoner och rökelse som enligt katolska kyrkan förmedlar Guds nåd.
Om man som ledare från två skilda sammanhang ska skriva en bok tillsammans borde man väl skriva om det man har gemensamt. Man kan också tycka att påvens ställning och Maria som syndfri inte riktigt hör till bokens ämne.
Jag har inga problem med att olika kyrkoledare träffas för att ha dialog och skriva böcker tillsammans. Nyligen skrev Christer Sturmark och Stefan Swärd en artikel med anledning av att rektorn i Lund ifrågasattes. Det tycker jag var ett bra initiativ. Jag är för allkristet samarbete och har vänner (inte minst invandrare) i de flesta samfund som jag tycker mycket om och jag har inga problem med att fira gudstjänst tillsammans med dem i olika traditioner. Samtidigt som vi möts till gemenskap behövs det större urskiljning i lärofrågor utan att vi för den skull tar avstånd från varandra.
Jag tycker att det är viktigt att bygga enheten på rätt grund. Den grunden måste vara Kristus och Bibeln.
Utflykt med "invandrarbarnen"
Jag glömde ta med mig kameran på ONSDAGSKULS utflykt. Det får duga med en bild från en annan samling med barnen.
Vi for till en plats mellan Filipstad och Molkom som heter Ångsågen. Platsen ligger så fint på Brattforsheden som är ett naturvårdsområde. Där finns raststugor/slogbodar, grillplatser och en bra plan att spela brännboll på. Det finns också fina sjöar, vandringleder och mycket fin skog. Flera av våra barn hade nästan aldrig varit ute i skogen. Det var en härlig upplevelse för dem. Några killar tackade så mycket och sa att det var en toppenkväll.
Vi spelade brännboll och gick en tipsrunda. Tyvärr hade vi glömt både senap och ketchup. Jag letade när jag kom hem och jag åkte till kyrkan, men ingenstans fanns flaskorna. Jag var säker på att de var med till Brattforsheden.
Till nästa utflykt ska jag ta med kameran för det var så mysigt där vi satt vid eledn utanför slogboden och grillade kycklingkorv.
Jag visar i stället en bild på vår församlings ONSDAGSKUL i Hällefors. Där hade de kameran med sig förra året.
Vi kommer att fortsätta några onsdagar till med Onsdagskul och söndagen den 25 maj klockan 16 blir det en gudstjänst för alla åldrar då "Onsdagskulbarnen" ska sjunga och spela och kanske framföra någon sketch.
