Bengt Sjöberg

Ja, idag har jag fått en utskällning av enhetschefen för Migrationsverket i Filipstad. Han tycker att jag inte lärt mig just något om asylprocessen efter alla år. Han var missnöjd med att jag skrivit ett brev och berättat för Migrationsverket om en asylsökande flicka som mår mycket dåligt. Skolkuratorn har ringt till mig och slagit larm. Jag skickade ett mail om flickan både till Migrationsverket centralt och till kontoret i stan. Det senare skulle jag inte ha gjort eftersom "vi i Filipstad bara har hand om att ge de asylsökande mat och husrum. Vi är inte inblandade i asylprocessen och kan inte påverka den", sa chefen. Detta vet jag mycket väl, men denna familj har varit sex år i Sverige!!! och gjort allt för att få fram de ID-handlingar som MIG kräver. Ibland har jag varit med om att det lokala kontoret kunnat hjälpa till med att ringa och ta kontakt med rätt handläggare. Jag hade sökt få reda på vem som är handläggare i tre dagar utan att lyckas. Då kunde man önska sig att få någon hjälp från dem som möter familjen ofta. Inför julen när många barnaögon tindrar kunde man kanske tänka sig att handläggarna som arbetar så hårt med att ge mat och husrum också kunde hjälpa till att förmedla vem som centralt har hand om ärendet. FÖR NÅGRA MÅNADER SEDAN fick jag veta att familjen är berättigade till permanent uppehållstillstånd, men att de skall kallas till ett samtal om ID-handlingar och kan de ge bra besked kommer de att få stanna i Sverige. Jag trodde att det fanns någon humanitet inom MIGAN och att de skulle kunna följa regeringens direktiv om att asylprocessen endast ska ta tre månader.
Kanske mitt brev tog på en öm punkt för det är inte vanligt att statens tjänstemän svär och skäller på ideellt arbetande människor inom kyrkan.