SVT EFTERSNACK
I tisdags var jag med i SVT 2 Värmlands talkshow, Eftersnack. Det var en trevlig kväll som började med att jag blev sminkad och fick träffa journalister och övriga medverkande över en kopp te/kaffe. Vi testade olika ingångar i programmet och gjorde några soundcheck, men övade inte på frågor och svar. Det blir bäst när det är spontant.
När jag tidigare medverkat i TV har det oftast handlat om cirka två minuter och då måste man fatta sig kort. Nu hade vi cirka sju minuter på oss. Ändå gick tiden mycket fort. Trubaduren och underhållaren Nyåker sjöng en egen visa som var helt suverän och passade perfekt som inledning till kvällens samtal om flyktingar. SVT hade även gjort intervjuer i Filipstad och frågat om folks inställning till att gömma flyktingar. Alla tillfrågade ansåg att det är något som endast kan tillgripas i yttersta undantagsfall. Jag håller helt med eftersom jag sett hur människor brutits ner under den tid som de levt gömda. Ibland är dock riskerna med att återvända så oerhört stora. Flyktingen bedömmer att han/hon skall dödas vid ankomsten till sitt hemland. Efter att ha pratat igenom deras ärende har det enda alternativet varit att försöka gömma sig en tid tills nya fakta hunnit komma fram eller att någon ny lag eller omständighet framkommer som kan ge uppehållstillstånd.
I min bok "När världen kom till stan" berättar jag om flera familjer som vi gömt vars ärenden fick lyckliga slut. Även om kampen var lång och hård fanns inget annat alternativ. Nu är de jätteglada och mår riktigt bra.
Efter programmet blev jag uppringd av en gömd familj där femton! personer bor i en trerummare. Några av barnen kan gå i skolan, men en ung grabb tillbringar hela sin vakna tid i vardagsrummet tillsammans med elva vuxna. Nu hade han börjat må mycket dåligt och de vuxna gick varandra på nerverna. Familjen övervägde att gå till Migrationsverket och berätta om de nya skäl som tillkommit under de månader som de varit gömda.
Efter att ha lyssnat till deras skäl uppmuntrade jag dem att komma fram och hoppas på en positiv ny bedömning.
När jag tidigare medverkat i TV har det oftast handlat om cirka två minuter och då måste man fatta sig kort. Nu hade vi cirka sju minuter på oss. Ändå gick tiden mycket fort. Trubaduren och underhållaren Nyåker sjöng en egen visa som var helt suverän och passade perfekt som inledning till kvällens samtal om flyktingar. SVT hade även gjort intervjuer i Filipstad och frågat om folks inställning till att gömma flyktingar. Alla tillfrågade ansåg att det är något som endast kan tillgripas i yttersta undantagsfall. Jag håller helt med eftersom jag sett hur människor brutits ner under den tid som de levt gömda. Ibland är dock riskerna med att återvända så oerhört stora. Flyktingen bedömmer att han/hon skall dödas vid ankomsten till sitt hemland. Efter att ha pratat igenom deras ärende har det enda alternativet varit att försöka gömma sig en tid tills nya fakta hunnit komma fram eller att någon ny lag eller omständighet framkommer som kan ge uppehållstillstånd.
I min bok "När världen kom till stan" berättar jag om flera familjer som vi gömt vars ärenden fick lyckliga slut. Även om kampen var lång och hård fanns inget annat alternativ. Nu är de jätteglada och mår riktigt bra.
Efter programmet blev jag uppringd av en gömd familj där femton! personer bor i en trerummare. Några av barnen kan gå i skolan, men en ung grabb tillbringar hela sin vakna tid i vardagsrummet tillsammans med elva vuxna. Nu hade han börjat må mycket dåligt och de vuxna gick varandra på nerverna. Familjen övervägde att gå till Migrationsverket och berätta om de nya skäl som tillkommit under de månader som de varit gömda.
Efter att ha lyssnat till deras skäl uppmuntrade jag dem att komma fram och hoppas på en positiv ny bedömning.
Kommentarer
Postat av: Lia
vad roligt :)
Trackback
