Döva iranska bröderna hälsade på I Filipstad
Igår, tisdagen den 2 oktober, kom Daniel och Sassan på besök i Filipstad. (Läs om dem längre ner på bloggen)Jag har under en tid haft kontakt med Rosengrenska stiftelsen som hjälper gömda flyktingar. En av medhjälparna på stiftelsen berättade för mig att iranier som gömmer sig kan få nya ID-kort, s.k. LMA-kort som också berättigar till pengar till mat. Jag var tvivlande till dessa uppgifter, men kvinnan försäkrade mig att det skulle gå bra och de båda döva iranska bröderna ville besöka Migrationsverket för att se om de kunde få dessa ID-handlingar. De har nu varit gömda i fyra månader och de känner sig frustrerade och önskar att något skall hända.
Först när de kom till Filipstad gjorde vi en intervju med Filipstads Tidning. Därefter for jag ner till Migrationsverket med en av bröderna. Daniel och jag gick in på MIG-kontoret och där blev receptionisten förvånad att se honom. Hon gick och hämtade enhetschefen och en handläggare. Vi framförde vårt ärende, men möttes av allvarsamma blickar. Enhetschefen sa:
-Jag ringer polisen om fem minuter. Ärendet är överlämnat till polisen och vi kan ingenting göra. Bröderna kan bli satta i fängsligt förvar.
Jag bad om ursäkt att jag försatt dem i en prekär situation och skyndade mig iväg med Daniel. Vi for iväg till skogen och jag parkerade bilen och gick till ett hus och hämtade Sassan. Uppskakade for vi iväg mot Karlstad där de steg på en buss eller ett tåg till sitt gömställe någonstans i Sverige.
Det kändes mycket svårt att sitta med de döva bröderna i bilen utan att kunna prata. De hade massor av frågor. Efter ett tag stannade jag bilen och skrev några kommentarer och frågor i mina händer. Daniel letade efter ett papper att skriva på och vi kunde kommunicera en del.
Jag fick nyligen bilder och tidningsartiklar från Norge som berättar om iranska konvertiter som blivit slagna och torterade i Iran sen de utvisats dit. Ett nätverk, som jag har kontakt med, ska undersöka fall där iranier skickats tillbaka till Iran. Dessa uppgifter ska vi förmedla till Migrationsverkets generaldirektör. Generaldirektör Eliasson har lovat att Sverige inte ska skicka tillbaka någon asylsökande till tortyr.
Jag ska också ta reda på mer av Rosengrenska stiftelsen om de iranier som fått nya ID-handlingar och pengar till mat trots att de är gömda. Som jag fattat har de fått det på grund av att Sverige inte kan avvisa till Iran och att iraniernas situation är ohållbar. Det kan inte vara rimligt att människor får vara i Ingenmansland ända upp till sju, åtta och tio år utan att varken få asyl eller kunna bli utvisad.
Hur som helst hade vi "tur" som inte blev tagna av polisen. Jag är också tacksam till Migrationsverket, att de gav oss fem minuter, så att vi kunde åka iväg.
