Premiär för Migrationsdomstolen
Igår vittnade jag i Migrationsdomstolen i Stockholm. Jag fick även sitta ner och lyssna på slutpläderingarna. Målet gällde en palestinsk familj.
Rättens ordförande tillsammans med sin notarie och tre nämndemän satt längst fram i salen. Till vänster om mig satt familjen vars ärende skulle avgöras tillsammans med tolk och advokat. Till höger om mig satt en handläggare från Migrationsverket.
Min uppgift var att vittna om att mannen fått ett "vitt" arbete i Sverige. Familjen har två barn som båda är födda i Sverige, ett på Karlskoga lasarett och ett barn föddes i Falun. Familjen bor i ett litet samhälle där alla känner dem och de är de enda asylsökande i bygden. Trots att familjen är muslimer går äldsta barnet på kyrkans barntimmar och familjen har endast svenska grannar och vänner. De har anpassat sig mycket bra till svenska förhållanden och mannens arbete har stor betydelse för bygden. Han är verksamhetsledare på Erikshjälpens second handbutik på orten. Där jobbar många frivilliga och butiken är en samlingsplats för bygden. Lördag förmiddag är butiken med caféet fyllt av folk. Förutom hjälp till barn i andra länder är det flera svenskar som får en meningsfylld dag. För varje hundralapp som man säljer för, räknar man enligt en beräkningsmodell, att det finns ett samhällsvärde på 570 kronor. Butiken har haft svårt att hitta någon föreståndare eftersom bygden är en utflyttningsort och många frivilliga är äldre och sjukliga. Den palestinske mannen och hans fru jobbar hängivet och med stor uthållighet i butiken, frun helt ideellt. Mannen är van att jobba hårt eftersom han jobbat i en stenkross 12-13 timmar om dagen i stekande het sol i sitt land.
Jag hoppas verkligen att Migrationsdomstolen låter familjen få stanna i Sverige.
