Bengt Sjöberg

I en gudstjänst i helgen berättade jag om förbönens kraft. Jag vill här i korthet göra en liten sammanfattning för att  inspirera fler att be regelbundet och målmedvetet.

Den nykristne Bob sa till sin lite mer erfarne vän Doug som uppmanat honom att be regelbundet.

-Jag vill börja lära mig be och jag tror att jag skall be för Afrika.

-Du kan väl välja ett mer koncentrerat område.

-OK. Jag börjar be för Kenya då.

-Vet du något om Kenya?

-Nej.

-Har du varit där?

-Nej.

-Känner du någon där?

-Nej.

Doug uppmanade Bob att hålla ut i bön i sex månader för att se om något speciellt skulle börja ske. Bob började be och efter en tid blev han inbjuden till en middag. Där träffade han en kvinna från Kenya som förestod landets största barnhem. Bob ställde under middagen den ena frågan efter den andra till damen. Till sist undrade hon:

-Har du varit i Kenya? Känner du någon där?

Bob berättade att han varken varit där eller kände någon.

Nu fick han en inbjudan att besöka barnhemmet i Kenya, en inbjudan som han direkt tackade ja till. Han blev bestört över fattigdomen och nöden som han mötte.

När han senare kom hem och var i bön för Kenya fick han en idé att han skulle ringa till olika läkemedelsfirmor och fråga om de hade läkemedel över som de skulle kunna skicka till barnhemmet i Kenya. Det blev positiv respons på de flesta håll och efter en tid hade det kommit in medicin för mer än en miljon dollar!

Kvinnan som förestod barnhemmet ringde och var helt överväldigad. Nu ville man ställa till med en fest för Bob på barnhemmet och själve presidenten i Kenya skulle närvara.

I Kenya fick Bob träffa presidenten som tog honom med på en utflykt för att visa staden Nairobi. På vägen såg de ett fängelse för politiska fångar. Bob sa till presidenten att han tyckte att fångarna borde friges.

Efter en tid hemma igen fick Bob en dag ett märkligt telefonsamtal. Det var från Utrikesdepartementet. Tjänstemannen ville fråga Bob vem han egentligen var. De hade under flera år försökt övertyga Kenyas president att frige de politiska fångarna utan att något hade hänt. Nu hade man plötsligt fattat detta beslut och UD hade fått reda på att det främst berodde på en man vid namn.....Bob.

Efter ytterligare en tid ringde Kenyas president till Bob och berättade att han tänkte ombilda sin regering. Kunde Bob tänka sig att komma till honom för att vara i bön i tre dagar inför utnämningen av nya ministrar?