MIG och fritidsaktiviteter
I tre veckor har jag sökt MIGAN (Migrationsverket) för att höra om de asylsökande skulle kunna få tillgång till en sporthall och spela innebandy eller fotboll. När jag pratade med ansvarig tjänsteman på kommunen fanns det gott om tider i sporthallarna och det skulle bara kosta 75 kronor timmen. Ansvarig handläggare på MIGAN har dels befunnit sig på kurs, varit sjuk eller på annat uppdrag. Jag har lämnat mina telefonnummer och även kontaktat receptionen och ringt till enhetschefen, men ingenting har hörts.
Enhetschefen svarade att vuxna asylsökande själva får fixa sina fritidsaktiviteter genom att gå till en klubb och be att få vara med. Mycket lätt ordnat eller hur?
Det är ju det där med tider, schema, veta vem som är ansvarig, språket, telefonnummer o.s.v. för att inte tala om det kanske största hindret-motviljan att släppa in människor från främmande länder. Visst går det bra att bli medlem i en fotbollsklubb när man spelat fotboll på nationell nivå eller spelat för Barcelona, Milan eller Nigerias landslag. Men om du bara vill träna för att ha något att göra. Hur lätt är det?
Jag frågade enhetschefen om han inte kunde bevilja att åtminstone barnen skulle kunna få en hall att vara i på sportlovsveckan. Ja, det är en annan sak, fick jag till svar. Han skulle tala med en handläggare och sen skulle de höra av sig till mig.
Idag fick jag veta att MIGAN inte anser att de asylsökande ska få hjälp med att ordna aktiviteter. Jag frågade om detta var något nytt beslut som gäller i hela landet eller om det är nya regler. Jag kommer nämligen ihåg hur enhetschefen tidigare berättat om hur han skulle anställa någon som skulle ordna med fritidsaktiviteter. Handläggaren vet inte på vilka grunder det har blivit nej.
När jag fick reda på detta gick jag till kommunen och ordnade tider. Sen gick jag till Ferlinskolan och pratade med rektorn. Hon var bara positiv till att vi skulle vara i sporthallen. Gå bara till vaktmästaren och ordna med nycklar och kod fick jag till svar. Vaktmästaren fick jag tag i på en gång och nu har vi tider både för hela sportlovsveckan och sen återkommande tider under våren.
De 75 kronor som det kostar att hyra lokalen ska vi samla in. Flera av de asylsökande ger tio procent av det bidrag som de får till församlingen Kristen Gemenskaps arbete. Jag blir rörd till tårar nästan när jag tänker på vilket engagemang de visar. De får 2 200 kronor och ger mellan 200-250 kronor per månad.
Nu ska vi med glatt mod köra igång sportlovsaktiviteterna och vi har fått flera nya ledare bland annat en ung man från Irak som varit idrottsledare i sin kyrka i Bagdad. Han har ett speciellt koncept när han lär ut teknik, regler och strategi för medlemmarna i laget. Många av principerna om samarbete, laganda och osjälviskt tjänande hämtar han från bibeln.
Enhetschefen svarade att vuxna asylsökande själva får fixa sina fritidsaktiviteter genom att gå till en klubb och be att få vara med. Mycket lätt ordnat eller hur?
Det är ju det där med tider, schema, veta vem som är ansvarig, språket, telefonnummer o.s.v. för att inte tala om det kanske största hindret-motviljan att släppa in människor från främmande länder. Visst går det bra att bli medlem i en fotbollsklubb när man spelat fotboll på nationell nivå eller spelat för Barcelona, Milan eller Nigerias landslag. Men om du bara vill träna för att ha något att göra. Hur lätt är det?
Jag frågade enhetschefen om han inte kunde bevilja att åtminstone barnen skulle kunna få en hall att vara i på sportlovsveckan. Ja, det är en annan sak, fick jag till svar. Han skulle tala med en handläggare och sen skulle de höra av sig till mig.
Idag fick jag veta att MIGAN inte anser att de asylsökande ska få hjälp med att ordna aktiviteter. Jag frågade om detta var något nytt beslut som gäller i hela landet eller om det är nya regler. Jag kommer nämligen ihåg hur enhetschefen tidigare berättat om hur han skulle anställa någon som skulle ordna med fritidsaktiviteter. Handläggaren vet inte på vilka grunder det har blivit nej.
När jag fick reda på detta gick jag till kommunen och ordnade tider. Sen gick jag till Ferlinskolan och pratade med rektorn. Hon var bara positiv till att vi skulle vara i sporthallen. Gå bara till vaktmästaren och ordna med nycklar och kod fick jag till svar. Vaktmästaren fick jag tag i på en gång och nu har vi tider både för hela sportlovsveckan och sen återkommande tider under våren.
De 75 kronor som det kostar att hyra lokalen ska vi samla in. Flera av de asylsökande ger tio procent av det bidrag som de får till församlingen Kristen Gemenskaps arbete. Jag blir rörd till tårar nästan när jag tänker på vilket engagemang de visar. De får 2 200 kronor och ger mellan 200-250 kronor per månad.
Nu ska vi med glatt mod köra igång sportlovsaktiviteterna och vi har fått flera nya ledare bland annat en ung man från Irak som varit idrottsledare i sin kyrka i Bagdad. Han har ett speciellt koncept när han lär ut teknik, regler och strategi för medlemmarna i laget. Många av principerna om samarbete, laganda och osjälviskt tjänande hämtar han från bibeln.
Kommentarer
Trackback
