Bengt Sjöberg

Massutvisningar till Afghanistan

Nu klämtar klockan för Ahad Alizada från Afghanistan. Sedan snart två år studerar han allmän kurs på Molkoms folkhögskola. Han kom till Sverige för knappt fem år sedan efter att ha flytt från infernot i Afghanistan. Hans pappa är förmodligen fängslad och mamman försvunnen. Före jul kom beskedet från migrationsverket om att Ahad tillsammans med andra afghanska flyktingar som sökt asyl kommer att skickas tillbaka till Afghanistan.

Polisen har nu satt igång med att hämta upp afghanerna och de sitter nu i förvar runt om i Sverige Allt tyder på att det är massarresteringar på gång för att migrationsverket ska kunna massutvisa alla tillsammans i tysthet.

Än så länge har polisen lämnat Ahad i fred. Han är en omtyckt person på folkhögskolan. 200 kurskamrater skrev nyligen på en proteslista mot utvisningsbeslutet. Han har alltid varit glad och positiv och han har sett fram mot att läsa klart på folkhögskolan för att sen på allvar kunna söka jobb. Han har anpassat sig till Sverige och pratar svenska. Han är en baddare på biljard och vann förra året biljardstegen på skolan.

Nu har han blivit alltmer sorgsen och tillbakadragen. Han är rädd och i Afghanistan har han inget att komma tillbaka till. Sex provinser i landet anses så farliga att inga utvisade skickas dit. De kan då skickas till Kabul, en stad där så sent som i förra veckan bomber placerades inne i det mest välbevakade hotellet. En norsk journalist fick sätta livet till. Ahad har ingen anknytning till Kabul.

Det måste vara något fel på den svenska flyktingpolitiken när myndigheterna efter fem år skickar tillbaka människor som börjat anpassa sig till svenska förhållanden. Framför allt när de skickas tillbaka till ett land i kaos och där deras säkerhet aldrig kan garanteras.

I Sverige saknas arbetsraft och diskussionen nu är om vi återigen i stor skala ska ta in människor från andra länder för att täcka behovet. För mig är utvisningsbeslutet ologiskt, omänskligt och ovärdigt ett civiliserat land som Sverige. Jag skäms över den flyktingpolitiken.

Låt Ahad och de andra afghanerna stanna. Vi behöver dem här.

Bo Levin

Journalist och lärare på Molkoms folkhögskola.