Flykting ringer från förvaret
Det fredag eftermiddag och det ringer en man från förvaret i Stockholm. Jag ser det på numret eftersom vi haft kontakt några gånger. Numret börjar med 010. Jag undrar om jag hinner svara nu när vi har barn och barnbarn hemma. Jag tvekar en stund, men så minns jag vad Jesus sa: "Jag var naken och ni klädde mig, jag var hungrig och ni gav mig bröd, jag satt i fängelse och ni besökte mig". "Allt vad ni har gjort mot en av dessa minna minsta, det har ni gjort mot mig" var också något som Jesus sa.
Jag lyfter luren och i andra änden är det en svag och rädd röst som tar till orda.
-Hur kommer det att bli Bengt?
-Vad kommer att hända med mig?
-Polisen har sagt att de skall försöka avvisa mig en gång till. De har bestämt ett nytt datum denna vecka. Vad ska vi göra?
-Det gick ju inte att avvisa mig förra gången, hur ska det gå nu?
Vad kan du Bengt göra för mig? Kan du ringa polisen? Kan du skriva något mer? Kan du kontakta advokaten? Han har visst semester, alla har visst semester nu.
Frågorna är många men svaren blir korta och fåordiga.
Jag är upprörd över att mannens nya skäl knappast har kommenterats av Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Trots att lagen säger att de skäl som han angett skall utgöra grund för asyl har de inte ens kommenterat dem. Har de läst handlingarna? Har de förstått? Har de sin åsikt färdig om mannen långt innan de läst handlingarna? Det kan väl ändå inet vara fallet?
Han är uppväxt i ett land som numera består av flera länder. Han hade oturen att befinna sig på fel sida om den nuvarande gränsen.
Jag känner en pastor som jobbar i mannens stad. Kan han hjälpa till om utvisningen lyckas? Hur kan vi hjälpa om han måste gömma sig i landet som han ska utvisas till?
Ett telefonsamtal på fredag kväll kan göra att tankarna och frågorna dröjer kvar hela helgen. På måndag morgon ska jag ringa polisen. Kanske kan de skjuta upp utvisningen tills vi fått svar från den högsta instansen. Nog borde väl Kammarrätten i Stockholm kunna bevilja mannen en muntlig förhandling så att han får en chans att kolla att de läst alla handlingar och få fråga hur de ställer sig till hans asylskäl. Inte kan de väl avfärda allt med att han borde ha tagit upp allt vid den första intervjun.
Det kan inte vara lätt att komma till Sverige helt slut. Trött efter många dagars bilresa i trånga utrymmen i någon lastbil. Förföljd och trakasserad, förvirrad och en gnutta förhoppningsfull. Ha kolla på alla handlingar, argument och juridiska spetsfundigheter. Det är inte lätt att passa in ramarna.
Vad kommer att hända? När får han besked?
Jag ska ut och resa och det kan vara svårt att svara i telefon. Vi har kommit överens om att hålla kontakt via sms. Hoppas att han kan vara lugn i sitt fängelse. Många av killarna på förvaret är förvirrade, frustrerade och fyllda av ilska och flera har tappat all tro på livet.
Det är sällan någon kommer och besöker dem i fövaret, men de får ringa och hålla kontakt med sitt juridiska ombud, något som kan vara en säkerhetsventil mitt i allt lidande med huvudet fullt av frågor och frågor och frågor.....
Jag lyfter luren och i andra änden är det en svag och rädd röst som tar till orda.
-Hur kommer det att bli Bengt?
-Vad kommer att hända med mig?
-Polisen har sagt att de skall försöka avvisa mig en gång till. De har bestämt ett nytt datum denna vecka. Vad ska vi göra?
-Det gick ju inte att avvisa mig förra gången, hur ska det gå nu?
Vad kan du Bengt göra för mig? Kan du ringa polisen? Kan du skriva något mer? Kan du kontakta advokaten? Han har visst semester, alla har visst semester nu.
Frågorna är många men svaren blir korta och fåordiga.
Jag är upprörd över att mannens nya skäl knappast har kommenterats av Migrationsverket och Migrationsdomstolen. Trots att lagen säger att de skäl som han angett skall utgöra grund för asyl har de inte ens kommenterat dem. Har de läst handlingarna? Har de förstått? Har de sin åsikt färdig om mannen långt innan de läst handlingarna? Det kan väl ändå inet vara fallet?
Han är uppväxt i ett land som numera består av flera länder. Han hade oturen att befinna sig på fel sida om den nuvarande gränsen.
Jag känner en pastor som jobbar i mannens stad. Kan han hjälpa till om utvisningen lyckas? Hur kan vi hjälpa om han måste gömma sig i landet som han ska utvisas till?
Ett telefonsamtal på fredag kväll kan göra att tankarna och frågorna dröjer kvar hela helgen. På måndag morgon ska jag ringa polisen. Kanske kan de skjuta upp utvisningen tills vi fått svar från den högsta instansen. Nog borde väl Kammarrätten i Stockholm kunna bevilja mannen en muntlig förhandling så att han får en chans att kolla att de läst alla handlingar och få fråga hur de ställer sig till hans asylskäl. Inte kan de väl avfärda allt med att han borde ha tagit upp allt vid den första intervjun.
Det kan inte vara lätt att komma till Sverige helt slut. Trött efter många dagars bilresa i trånga utrymmen i någon lastbil. Förföljd och trakasserad, förvirrad och en gnutta förhoppningsfull. Ha kolla på alla handlingar, argument och juridiska spetsfundigheter. Det är inte lätt att passa in ramarna.
Vad kommer att hända? När får han besked?
Jag ska ut och resa och det kan vara svårt att svara i telefon. Vi har kommit överens om att hålla kontakt via sms. Hoppas att han kan vara lugn i sitt fängelse. Många av killarna på förvaret är förvirrade, frustrerade och fyllda av ilska och flera har tappat all tro på livet.
Det är sällan någon kommer och besöker dem i fövaret, men de får ringa och hålla kontakt med sitt juridiska ombud, något som kan vara en säkerhetsventil mitt i allt lidande med huvudet fullt av frågor och frågor och frågor.....
Kommentarer
Trackback
