PÅSKENS BUDSKAP

Det viktigaste med påsken tycker jag är vissheten om att JESUS LEVER. Han dog för att vi skulle kunna leva i en relation med Gud. Jesus undanröjde syndens hinder när han dog. Förlåten (ett slags draperi) brast i samma ögonblick som Jesus gav upp andan frivilligt och dog. Just då öppnades förhänget, draperiet eller förlåten så att folket kunde se in i det allra heligaste-se in till Gud. En ny och levande väg öppnades för folket att komma direkt till Gud genom Jesus.
Tänk att du och jag kan ha en levande relation med Gud genom Jesus! Det står i Johannes 1:12 "Men åt alla dem som tog emot Honom (JESUS) gav han rätten att kallas Guds barn, vilket vi också är". Det är en väldig trygghet och ger frid och mening i livet. Vilken trygghet och glädje. Visst möter jag mycket som är jobbigt, frustrerande och som kan göra en förvirrad och arg. Jesus gav oss ett fantastiskt exempel. Han förlät och han visade omsorg om sina närmaste bara några timmar innan han dog. När han plågades av soldaterna hade han kraft och inre styrka att be för dem som hånade och slog honom. Vilket efterföljansvärt exempel. Det går inte i egen kraft, men genom den helige Andes kraft. Den helige Ande är hemligheten till att leva ett rikt, intressant och spännande liv där bibelns ord blir levande just genom umgänget med Guds helige Ande. Det är genom den helige Ande som vi kan få en trons visshet som gör oss helt övertygade om att bibeln är Guds livgivande ord.
Den kraft som uppväckte Jesus från döden och som verkar i dem som tror på Jesus är det som håller mitt mod uppe. Det är den kraften som gör att jag orkar leva. Det är Jesu uppståndelsekraft som ger mig livsenergi, frid, mening med livet trots att jag inte haft en värkfri dag på över 35 år!
Gång på gång när jag varit nere och förtvivlad har jag känt hur Jesus kommit nära mig och genomlyst mig med sitt ljus, sin frid och harmoni. Värken har avtagit och jag har fått ny kraft.
I Jesaja 53 säger profeten "genom Hans sår är vi helade".
I Johannes evangelium står det om den inre källan med det friska livgivande vattnet som flyter fram inom oss. Det har jag känt gång på gång när jag känt att jag egentligen inte orkar hjälpa någon mer. Visst ska man vila och koppla av, men när man försöker hjälpa någon rinner det ofta till ny välsignelse och ny kraft från Gud. 
Jag lever i det som psalm 23 talar om i Gamla Testamentet
Jag citerar från minnet:
HERREN ÄR MIN HERDE MIG SKALL INTET FATTAS
HAN FÖR MIG TILL VATTEN DÄR JAG FINNER RO HAN VEDERKVICKER MIN SJÄL
HANLEDER MIG PÅ RÄTTA VÄGAR FÖR SITT NAMNS SKULL
OM JAG ÄN VANDRAR I DÖDSSKUGGANS DAL FRUKAT JAG INTET ONT TY DU ÄR MED MIG
DIN KÄPP OCH STAV DE TRÖSTAR MIG
DU BEREDER FÖR MIG ETT BORD I MINA OVÄNNERS ÅSYN
DU SMÖRJER MITT HUVUD MED OLJA OCH LÅTER MIN BÄGARE FLÖDA ÖVER
GODHET ALLENAST OCH NÅD SKALL FÖLJA MIG I ALLA MINA LIVSDAGAR OCH JAG SKALL ÅTER FÅ BO I HERRENS HUS EVINNERLIGEN 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0