Öppet brev till Migrationsminister Tobias Billström

Öppet brev till Migrationsminister Tobias Billström

Har vi en rättssäker asylprocess?


Jag är juridiskt ombud för några personer som varit länge i Sverige. De har fast arbete och de har anpassat sig till svenska förhållanden på alla områden, inte minst behärskar personerna det svenska språket riktigt bra.

Samtliga har ändå fått avvisningsbeslut, trots uppvisande av klara bevis på att de känner en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin tillhörighet till en viss samhällsgrupp, sin religiösa uppfattning eller sin politiska uppfattning. Några har bevis i form av polisanmälningar från hemlandet där det framgår att de trakasserats och hotats till livet. Ändå får de avslag i alla instanser inklusive den nyinrättade Förvaltningsprocessenheten som bedömer om det föreligger verkställighetshinder.


Migrationsminister Tobias Billström brukar i olika debatter hävda att han har fullt förtroende för asylprocessen inom Migrationsverket och även för våra migrationsdomstolar. Detta är naturligtvis något som han som minister måste säga. Efter 18 års arbete med asylsökande vill jag lika bestämt framföra min åsikt att det många gånger är en icke rättssäker asylprocess där Migrationsverket tidigt låser sig vid en ståndpunkt och sedan hjälper det inte hur många bevis den asylsökande lämnar in. Han blir antingen inte trodd eller så svarar man att handlingarna endast bekräftar redan inlämnade uppgifter och att dessa fakta en gång redan behandlats.


Nyligen skickades en ashkaliefamilj (en etnisk romsk minoritet i Kosovo) tillbaka till Kosovo. FN-organet UNMIK hade intygat att de garanterade familjens säkerhet och att de skulle hjälpa dem när de anlände till landet. Vid flygplatsen stod familjen länge och väntade att någon skulle hämta dem. De hade sålt sitt hus i Kosovo innan de flydde till Sverige och hade nu inga pengar eller någonstans att bo. De första nätterna sov de i olika busskurer. Mamman i familjen är svårt cancersjuk efter att ha fått slag med en knölpåk mot ena bröstet. Cancern har spridit sig till lymfkärlen. Febrig, trött och mycket svag fick mamman bo hos olika landsmän på olika platser varje natt. Trots att jag i mina inlagor till Migrationsverket och domstolarna beskrev vad som hänt denna familj har två andra familjer i samma släkt fått blankt nej på sina ansökningar. Nu hotar Migrationsverket med att tillgripa tvångsavvisningar av resterande familjemedlemmar. Handläggaren på det lokala MIG-kontoret sa att de svenska myndigheterna gjort en felbedömning när de litade på UNMIK. Hur kan svenska myndigheter avvisa människor till ett liv i diskriminering, utan någon som helst möjlighet att få arbete, sjukvård eller bli inskriven i det kosovoalbanska samhället?


Jag skulle kunna berätta om ett 10-tal liknade ärenden där Migrationsverkets bedömningar klart går emot artikel 14 i FN-stadgan. I dessa ärenden hävdar MIG att de tagit hänsyn till Barnkonventionen, men rycker ändå upp barn mellan 4-18 år från skola och socialt nätverk som byggts upp under fyra eller fem år. Det är människor som skaffat sig jobb och startat företag med ibland flera anställda som tvingas lämna allt de byggt upp i Sverige under den tid då de haft tillfälligt uppehållstillstånd. De har försökt få fram passhandlingar och olika id-handlingar utan att lyckats. Nu väntar misshandel, våld, trakasserier och till och med tortyr. Några har konverterat till kristen tro men avvisas med rådet att hålla tyst om sin kristna tro.


Min fråga till Migrationsminister Tobias Billström är om han vidhåller sin tes om att vårt asylsystem är rättssäkert och att ingen människa skickas tillbaka till död och förföljelse? Om inte, är ministern villig att ge dessa människor en ny prövning? De som har arbete och kan försörja sig, men fått laga kraftvunna avvisningsbeslut, skall de inte kunna få nåd och slippa lämna Sverige?  Måste de söka uppehållstillstånd på grund av arbete från sitt hemland? Vissa riskerar ju till och med att bli dödade och priset för resan tillbaka kan utgöra ett omöjligt hinder för dem. Med god vilja bör Migrationsverket kunna hitta en lösning för dessa cirka 300-400 asylsökande med arbete som kommer i kläm innan den nya lagen börjar gälla.



Bengt Sjöberg, Filipstad den 29 maj 2008

Pastor och kommunpolitiker


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0