Bengt Sjöberg

Ännu en gång har jag haft förmånen att besöka en av de större församlingarna inom Evangeliska Frikyrkan. I torsdags talade jag i Ryttargårdskyrkan i Linköping över ämnet "Se främlingen mitt ibland oss".
Ett 35-tal åhörare från Linköpings olika kyrkor deltog i mötet vars syfte var att intressera fler att bli stödpersoner för någon flykting.
Efter mitt anförande fikade vi och sen blev det ett livligt samtal med många frågor och inlägg. En mycket intressant och givande kväll som inte slutade förrän halv tio.
Linköping har 30 000 studenter. Jag fick bo hos Jörgen Ljung som dels arbetar i församlingen, men som också arbetar på universitetet. Jag tror han har ledaransvar för 1000 studenter varav många är forskare från en mängd länder. Flera av studenterna bor i Linköping i tre till fyra år. Trots ett livligt umgänge på universitetet är det väldigt få som någon gång under sin studietid blir hembjuden till någon svensk. Om några år kommer flera av dessa studenter jobba i sitt lands regering. Vilken bild får de av det för övrigt så fantastiska Sverige när vi inte är mer gästvänliga? När Jörgen berättade om detta grep det tag om mig rejält. Vi svenskar behöver skaka av oss vår bekvämlighet och bjuda lite mer på oss själva. Säga hej, öppna dörren och bjuda in "främlingen" mitt ibland oss.
Vilken fantastisk kyrka! Vilka rika möjligheter att möta nya männniskor! Vilka resurser! Men om "främlingen" inte känner sig delaktig och inbjuden missar vi något betydelsefullt. jag är så glad att församlingen i Linköping har en uttalad målsättning för integrationen. De många smågrupperna utgör ett viktigt redskap i arbetet med att inlemma nysvenbskarna i gemenskapen.
Kolla här på några bilder från kyrkan. Där fanns sporthall, minigolfbana och café m.m. Kyrkan är öppen varje dag mellan 10 och 22 och masor av frivilliga sköter allt från ljud, servering, städning, sjukbesök, sångstunder och allt, allt möjligt.

Här ser vi caféet och delar av minigolfen. När jag kom till kyrkan en timme före mötets början fanns det mycket folk som satt ute i en berså och fikade. Ett gäng ungdomar kom från sporthallen. de hade visste spelat innebandy. Några medelålders kvinnor och män var på väg in i kyrkan för att öva sånger till söndagens gudstjänst. En arabisk man kom och välkomnade. Han berättade om de samlingar som de har för araber. Nu önskade han sig litteratur för iranier och afghaner, något som vi har här i Filipstad.



Tyvärr tog jag inget kort på själva kyrksalen som även har en läktare. Vi höll till i en av de mindre salarna.