"Nicklas" från Irak får skydd???Var?
"Nicklas" hör till de irakier som landsattes på någon av de grekiska öarna. Där räddades han till livet när andra passagerare misshandlades och några drunknade. Efter fängelsevistelse på ett mål mat om dagen bestående av soppa och bröd fick han 30 dagar på sig att lämna landet. han sökte sig då till Sverige där man upptäckte att han varit i Grekland. han utvisades således tillbaka till Grekland där han omedelbart fördes till den turkiska gränsen. Där tog turkiska vakter och soldater hand om honom och knuffade och föste ut honom ur landet allt medan de hotade att döda honom. Väl tillbaka i Irak sökte "Nicklas" upp sin präst och kyrka. Han fick dokument från kyrkan och polisen som visade att han riskerade sitt liv om han stannade kvar i landet. Det på går en klappjakt på kristna eftersom grupper bedömer alla kristna utifrån "den kristne Busch".
Nu kom "Nicklas" raka vägen till Sverige, men blev inte trodd av myndigheterna. Alltså ville de skicka honom till Grekland igen, allt enligt Dublinförordningen.
Han kom till mig i Pingstkyrkan när polisen letade efter honom för att avvisa honom. Vi gjorde upp en plan hur han skulle kunna ta sig till ett annat nordiskt land.
Med några hundralappar på fickan och diverse handlingar och dokumentation for han iväg. Tog olika färdemedel och uppsökte närmaste polisstation i det nya landet. Blev väl bemött. Fick biljett till en flyktingförläggning. Reste dit och blev vänligt bemött. Ringde igår och meddelade var han var.
Jag gick in på Internet och hittade en kyrka liknande Kristen Gemenskap och tog reda på adress och ansvarig föreståndare i församlingen på den ort där han bor.
"Nicklas" behöver vänner som kan hjälpa honom i den nya asylprocessen. Det finns chanser att han får stanna i detta land. Jag blev verkligen glad att han följde planen helt ut och att det fungerade. Vi behövde aldrig vara rädda för polisen eller uppge något missledande. Det verkade faktiskt som om polisen inte var speciellt intresserad av att ta honom och föra honom till Grekland, tack och lov.
Jag tror faktiskt att Gud var med denne mycket försiktige, blyge och ödmjuke unge man som inte kunnat träffa sin familj på flera år. När han ringer till mig darrar hans röst och han viskar fram sina frågor i en ödmjuk och försynt ton.
Ska bli spännande att uppleva dagen när han äntligen får ro och skydd.
