Avvisningen av förföljda kristna till Irak
Idag är det interpellationsdebatt i rikdagen då migrationsminister Tobias Billström ställs till svars för politiken att utvisa irakiska förföljda kristna. Se interpellationen här som är skriven av Bodil Ceballos (mp)
Interpellation 2008/09:580
den 12 augusti
Interpellation
2008/09:580 Avvisningar av kristna till Irak
av Bodil Ceballos (mp)
till statsrådet Tobias Billström (m)
Den senaste veckan har Sveriges Radio i Ekot rapporterat om hur Sverige, tillsammans med endast ett fåtal EU-länder, genomför tvångsavvisningar av kristna till Irak, trots att det är en mycket utsatt minoritet som utsätts för förföljelse av regimen i ett alltmer osäkert Irak. De som inte tvångsavvisas pressas till frivilliga återvändanden.
24 kristna som har tvångsutvisats till Irak från Sverige befinner sig enligt Ekot återigen på flykt. En person har registrerat sig vid UNHCR:s kontor i Ankara, Turkiet, och där beviljats flyktingstatus av UNHCR. Det är oroväckande att svenska migrationsmyndigheter gör helt andra bedömningar av vem som ska ha skyddsskäl än FN:s eget flyktingorgan. Sverige är redan det land som blivit prickat flest gånger för att ha brutit mot FN:s tortyrkonvention och måste omvärdera sina bedömningar.
Sveriges agerande har fått kritik för sina bedömningar från människorättsorganisationer som ECRE, paraplyorganet för ett 70-tal människorätts- och flyktingorganisationer i Europa, och UNHCR. Den kristna minoriteten är bevisligen utsatt för våld och förföljelse. UNHCR rapporterar om en ny våldsvåg mot kristna i Irak. Den 12 juni 2009 utsattes fem kyrkor för bombattentat och en avrättning genomfördes, vilket resulterade i 5 döda och 20 skadade.
Samtidigt som Sverige försöker förmå andra EU-länder att bedriva en mer human asylpolitik bedriver Sverige i dag en anmärkningsvärt restriktiv politik på samma område. Det är inkonsekvent att försöka förmå andra att bedriva en human asylpolitik samtidigt som Sverige självt inte lever upp till den bilden. Det är därför av yttersta vikt att Sveriges regering agerar i frågan för att framstå som trovärdig i europeiska sammanhang. Då Sverige är ordförandeland i EU är frågan särskilt bekymmersam, eftersom det per definition innebär att omvärldens ögon granskar Sveriges agerande i frågan.
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att säkerställa att Sverige inte gör bedömningar som går stick i stäv med FN:s flyktingkommissariat i syfte att garantera att Sverige lever upp till Genèvekonventionen?
