Bengt Sjöberg

Jag har fått en inbjudan från Kristina Hellqvist, (som jag lägger in här på bloggen till alla er som är intresserade av asylfrågor) Vi jobbar tillsammans i SKR:s migrations- och integrationsgrupp med att ta fram en exempelsamling där jag bland annat skickat in flera av de svårare ärenden som jag är involverad i t.ex. två kristna iranska familjer som konverterat till kristen tro, men där MIG inte tycks tro på dem och inte anser att det är farligt att de återvänder.

Kristina är handläggare för flykting- och integrationsfrågor
Avdelning för Kyrkoliv och Samhällsansvar
018-16 95 86
070-609 83 69
[email protected]

En "kyrkornas praxissamling"

Svenska kyrkans Kyrkomöte beslutade i oktober 2008 att "intensifiera arbetet för att flyktingar från krigsdrabbade länder samt länder vars säkerhet bedöms som osäker ska få stanna i Sverige". Mot bakgrund av kyrkomötesmotionen och den politiska öppning som kan komma p.g.a. regeringens utvärdering av den nya utlänningslagen och den nya instans- och processordningen, så har Svenska kyrkan beslutat att anställa frilandsjournalisten Agneta Gustavsson för att sammanställa en "kyrkornas praxissamling". Där vill vi samla och analysera illustrativa exempel som påvisar brister i formuleringar eller tillämpning av utlänningslagen och instans- och processordningen. Materialet kommer att presenteras vid en hearing eller öppet seminarium senare under hösten.

I mitt senaste nyhetsbrev (juni 2009) uppmanade jag alla som har illustrativa exempel att ta kontakt med Agneta! Agneta håller nu på att systematisera den information som hon fått.

Nätverksmöte den 28 september

Vi vill också ge alla en möjlighet att möta Agneta innan den slutliga produkten färdigställs. Därför bjuder vi in till ett nationellt nätverksmöte den 28 september på Kyrkokansliet i Uppsala. Då kommer Agneta att presentera de slutsatser hon dragit av det material som kommit in och det kommer ges tillfälle till en gemensam diskussion. På eftermiddagen kommer vi att få ta del av Svenska kyrkans internationella psykosociala arbete - något som ger bra verktyg också för oss som arbetar i Sverige. Slutligen blir det ett samtal kring att upplåta fristad till gömda flyktingar. Det blir en viktig dag då jag hoppas att många har möjlighet att komma - trots att inbjudan tyvärr kommer med kort varsel.

Områden vi vill prioritera i "Kyrkornas praxissamling"

1. Bedömningen av situationen i olika länder är svår och långsam att förändra

Det finns idag mer av ett strömlinjeformat beslutsfattande med stor förutsägbarhet. Det är på ett sätt bra men samtidigt tas ingen eller mycket begränsad hänsyn till individuella omständigheter. Alla från ett visst område eller land bedöms efter samma mall. Det tar allt för lång tid att få Migrationsdomstolen eller Migrationsverket att ändra sina bedömningar när situationen i ett område eller ett land förändras. Vi vill också lyfta fram hur liten vikt som ges till UNHCR:s riktlinjer eller lägesbeskrivningar från tunga instanser som t.ex. Amnesty International.

2. Människor som flyr urskillningslöst våld ges sällan asyl

Är det etiskt försvarbart att skicka människor till länder där krigsliknande tillstånd råder? Genom att den nya utlänningslagen kopplat svåra inre motsättningar till krav på individuell förföljelse så har utrymmet för skydd snävats in. Alltför stor bevisbörda läggs på den enskilde att bevisa vem som utsätter en för hot och hur det kan komma att yttra sig i framtiden. För hög tilltro ges också till staters förmåga att ge skydd. Vi har också hamnat i en situation där allt för mycket fokus läggs på juridiska hårklyverier kring betydelsen av "väpnad konflikt" istället för att se till lagstiftarens intention - ett slags paragrafhysteri.

3. Bristande förståelse för religion som asylskäl

Det finns en brist på kunskap och insikt om tro och religion som identitetsuttryck, om situationen för religiösa minoriteter, om konvertiter och om hur förföljelse på religiös grund kan ta sig uttryck.

4. Bristande kompetens vad gäller värderingar av utsagor

Alla människor som söker asyl i Sverige är inte akademiker som på ett analytiskt och snabbt sätt kan återge sitt behov av skydd. Det finns en urban och akademisk mall som få asylsökande kan passa in i. Behöver man gå en utbildning för att bli asylsökande?  Idag finns också en bristande interkulturell kompetens i bedömningarna av de asylsökandes utsagor.

5. Obalansen i tvåpartsystemet

Migrationsverket har stora resurser för att begära prövningstillstånd och överklaga beslut till Migrationsöverdomstolen till skillnad från den enskilde sökande. Vi är också kritiska till att Migrationsverkets tar liten hänsyn till Etiska rådets yttrande om att inte överklaga Dublinfall som fått rätt att prövas i Sverige.

6. Bristande humanitära hänsyn speciellt vad gäller barn

Tolkningen av synnerligen ömmande omständigheter är för snäv, speciellt vad gäller barn. Paragraf12.18 - 3 om medicinska verkställighetshinder används ytterst sällan. Beslut tas ofta som strider mot barnkonventionen. Är det etiskt försvarbart att vi skickar tillbaka människor "i paket"? Att vi skickar tillbaka människor med svåra sjukdomar som de inte har råd att få vård för i hemlandet?