Asylnytt Afghanistan
Skyddsbehovet större för asylsökande med barn
Denna artikel är hämtad från advokaternas hemsida POINTLEX.
Migrationsdomstolsdom: Om det afghanska paret och deras barn skulle återvända till hemlandet riskerade de att utsättas för våld. Dessutom skulle den humanitära situationen riskera att barnens hälsa och utveckling äventyras. Migrationsdomstolen beviljar därför permanent uppehållstillstånd.
En kvinna blev i Afghanistan bortrövad av en talibankommendant som ville göra henne till sin fru, men lyckades rymma. Hon gifte sig senare med en annan man och fick barn med honom. Efter att talibankommendanten ytterligare ett par år senare letat efter familjen hos kvinnans föräldrar, stulit ett foto på familjen och sagt att han skulle döda dem, flydde familjen till Sverige. De ansökte om uppehållstillstånd i egenskap av flyktingar alternativt skyddsbehövande i övrigt. De fick avslag men överklagade migrationsverkets beslut.
Migrationsverket ansåg att parets berättelse var osannolik, men att om skyddsbehov skulle anses föreligga så kunde en internflykt inom Afghanistan vara aktuell. Exempelvis ansågs familjen, som kommer från Herat, kunna placeras i Kabul eller Mazar-e-Sharif. Efter migrationsverkets beslut om avslag födde kvinnan ännu ett barn, vars ansökan om uppehållstillstånd överlämnades till migrationsdomstolen för handläggning.
Migrationsdomstolen påpekar att det är asylsökande som har bevisbördan för att han eller hon är i behov av skydd, men att ett inte alltför strikt beviskrav bör tillämpas - en sökandes berättelse för godtas om den framstår som trovärdig och sannolik. Eftersom parets redogörelse är detaljerad, sammanhängande, samstämmig, inte innehåller några motstridigheter och inte förändrats under prövningens gång så finns det inga skäl att ifrågasätta dess trovärdighet.
Hotbild i hemlandet
Att talibankommendanten är en del av ett nätverk och har ett foto på paret gör att hotbilden inte begränsas till hemorten. Migrationsdomstolen konstaterar också att familjen inte känner någon i Kabul eller Mazar-e-Sharif och inte har tillgång till bostad eller arbete i någon av dessa städer, samt att situationen för bostäder, försörjningsmöjligheter och hälsovård är mycket dålig i Afghanistan i allmänhet. Om familjen skulle försöka bosätta sig i dessa städer skulle de riskera "att utsättas för sådana otillbörliga umbäranden som kan leda till att deras, och då speciellt barnens, hälsa och utveckling äventyras". Enligt 1 kap. 10 § utlänningslagen (2005:716) ska i fall som rör ett barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa kräver.
Eftersom migrationsverket inte gjort sannolikt att det finns ett rimligt och relevant inre flyktalternativ för familjen bifaller migrationsdomstolen överklagandet och beviljar samtliga familjemedlemmar permanent uppehållstillstånd. Dock inte i egenskap av flyktingar - eftersom det inte är på grund av politisk eller religiös åskådning som familjen lämnat sitt hemland - utan i egenskap av skyddsbehövande i övrigt.
Denna artikel är hämtad från advokaternas hemsida POINTLEX.
Migrationsdomstolsdom: Om det afghanska paret och deras barn skulle återvända till hemlandet riskerade de att utsättas för våld. Dessutom skulle den humanitära situationen riskera att barnens hälsa och utveckling äventyras. Migrationsdomstolen beviljar därför permanent uppehållstillstånd.
En kvinna blev i Afghanistan bortrövad av en talibankommendant som ville göra henne till sin fru, men lyckades rymma. Hon gifte sig senare med en annan man och fick barn med honom. Efter att talibankommendanten ytterligare ett par år senare letat efter familjen hos kvinnans föräldrar, stulit ett foto på familjen och sagt att han skulle döda dem, flydde familjen till Sverige. De ansökte om uppehållstillstånd i egenskap av flyktingar alternativt skyddsbehövande i övrigt. De fick avslag men överklagade migrationsverkets beslut.
Migrationsverket ansåg att parets berättelse var osannolik, men att om skyddsbehov skulle anses föreligga så kunde en internflykt inom Afghanistan vara aktuell. Exempelvis ansågs familjen, som kommer från Herat, kunna placeras i Kabul eller Mazar-e-Sharif. Efter migrationsverkets beslut om avslag födde kvinnan ännu ett barn, vars ansökan om uppehållstillstånd överlämnades till migrationsdomstolen för handläggning.
Migrationsdomstolen påpekar att det är asylsökande som har bevisbördan för att han eller hon är i behov av skydd, men att ett inte alltför strikt beviskrav bör tillämpas - en sökandes berättelse för godtas om den framstår som trovärdig och sannolik. Eftersom parets redogörelse är detaljerad, sammanhängande, samstämmig, inte innehåller några motstridigheter och inte förändrats under prövningens gång så finns det inga skäl att ifrågasätta dess trovärdighet.
Hotbild i hemlandet
Att talibankommendanten är en del av ett nätverk och har ett foto på paret gör att hotbilden inte begränsas till hemorten. Migrationsdomstolen konstaterar också att familjen inte känner någon i Kabul eller Mazar-e-Sharif och inte har tillgång till bostad eller arbete i någon av dessa städer, samt att situationen för bostäder, försörjningsmöjligheter och hälsovård är mycket dålig i Afghanistan i allmänhet. Om familjen skulle försöka bosätta sig i dessa städer skulle de riskera "att utsättas för sådana otillbörliga umbäranden som kan leda till att deras, och då speciellt barnens, hälsa och utveckling äventyras". Enligt 1 kap. 10 § utlänningslagen (2005:716) ska i fall som rör ett barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa kräver.
Eftersom migrationsverket inte gjort sannolikt att det finns ett rimligt och relevant inre flyktalternativ för familjen bifaller migrationsdomstolen överklagandet och beviljar samtliga familjemedlemmar permanent uppehållstillstånd. Dock inte i egenskap av flyktingar - eftersom det inte är på grund av politisk eller religiös åskådning som familjen lämnat sitt hemland - utan i egenskap av skyddsbehövande i övrigt.
Kommentarer
Trackback
