Stödgrupper för barn

Filipstads kommun har tagit ett första steg till att stötta barn vars föräldrar har problem med droger. Igår behandlades den motion som jag skrivit till kommunfullmäktige på sammanträdet. Samtliga partier röstade för en återremiss av motionen (där man fortsätter att planera åtgärder för att komma igång med stödgrupperna) och min förhoppning är att socialnämnden kommer tillbaka till fullmäktige med fler konkreta planer. Detta är ingen partiskiljande fråga utan alla inser hur viktigt det är att satsa förebyggande.

Igår på fullmäktige fick vi information av polisen om klotter, skadegörelse och om drogsituationen. Det är tydligen gott om narkotika i omlopp i Östra Värmland-Hällefors-området. Det förebyggande arbetet är enormt viktigt i skolor och i hemmen. Ett öppnande av Familjecentral är också ett led i det förebyggande arbetet. Så här skrev jag i förslaget till fullmäktige:

Att vara barn till missbrukare innebär ofta att man får växa upp snabbt och bli förälder åt sina egna föräldrar. De barnen får sällan chans till den barndom de förtjänar och så innerligt önskar sig. Istället blir deras barndom fylld av skuld, skam och en ständig kamp för att hålla det jobbiga hemligt.
Många vuxna barn till missbrukare får problem senare i livet, exempelvis
genom eget missbruk. För att försöka undvika detta är det viktigt att
stötta barnen i ett tidigt skede. Idag är det främst vuxenperspektivet som
bärs fram när man pratar om alkoholkonsumtionen. Vuxna får hjälp med att få komma till behandlingshem, men insatserna för barnen som blir medberoende är mycket små, om några alls. Samhället måste ta ansvar genom att ge barnen verktyg för att bli trygga människor och förebygga framtida missbruk. Kunskap och upplysning om hur barn till missbrukande föräldrar har det måste spridas och stödet i skolan och på fritiden måste stärkas. Erfarenheter visar att särskilda stödgrupper fungerar utmärkt för att ge barnen en möjlighet att bearbeta sina upplevelser och känslor. Framför allt är stödgrupper viktiga för barnens insikt om att de inte är ensamma i sin vardag, att det inte är deras fel eller ansvar och att föräldern kan bli frisk.

När föräldrarna inte räcker till måste samhället ta sitt ansvar för barnen. Det borde vara självklart att verksamhet finns i form av stödgrupper och kompetenta vuxna för de barn som lever i en hemsituation med missbruk eller annan utsatthet. Enligt en enkät från Junis IOGT:s barnorganisation, är det 76 % av kommunerna som säger att de kan erbjuda sådana stödgrupper.

Enligt socialtjänstlagen ska kommunen sörja för att barn får stöd och hjälp i utsatta situationer. Så sker säkert i de allra flesta fall när en tydlig händelse inträffar eller en anmälan sker. Men socialtjänsten borde i högre utsträckning arbeta förebyggande genom att på ett tidigt stadium identifiera och sträva efter att nå barn i riskzonen. Det finns uppenbara skäl att vår kommun och landstinget utarbetar gemensamma riktlinjer för tidig upptäckt, förebyggande arbete, bemötande, omhändertagande och vård- och omsorgsinsatser. Samverkan med lämpliga frivilligorganisationer bör också övervägas. Diakoner inom våra kyrkor har erfarenhet och kunskap att bygga relationer och hjälpa dessa barn och familjer.

Ökat stöd till dessa barn är en investering i deras framtid. Ett framgångsrikt arbete kommer också att visa sig i att framtida vårdkostnader undviks. För barn som lever med missbruk i familjen är det viktigt att de får möjlighet att prata om hur de har det, att de på olika sätt får uppleva att det inte är farligt att sätta ord på sina känslor eller ”avslöja” att mamma eller pappa dricker.

En viktig sak för dessa barn är att de får möjlighet att vara just barn och slippa ta ansvar för sina föräldrar och i stället göra saker som de själva tycker är roligt och mår bra av. Barnen behöver få hjälp att kunna leva sina egna liv på ett bra sätt, att stärka sin självkänsla och känna trygghet. En trygg uppväxt för våra barn är den allra viktigaste investeringen vi kan göra för framtiden.

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0