Farbrorn med hatten
En äldre afghansk man med hatt och kostym började komma till kyrkan för drygt ett år sedan. Ibland hade han sin fru med sig, men oftast kom han ensam. Han satt rak i ryggen och tycktes lyssna intensivt. Våra afghanska ungdomar hjälpte oss att tolka ibland. Snart fick vi veta lite om hans situation. Han var analfabet och hade flera sjukdomar bland annat diabetes. Han berättade att han sökt hjälp flera gånger på vårdcentralen, men alltid blivit avvisad eftersom hans LMA-kort hade gått ut. Jag skrev ett brev till vårdcentralen och påminde att han har rätt att få akut vård och medicin om han betalar själv. Inget svar. Skrev ett nytt brev som han fick ta med sig och lämna fram. Han blev avvisad ännu en gång. Skrev brev till Migrationsverket i Örebro och frågade om LMA-kort, men fick inget svar. Skrev till Migrationsverkets förvaltningsprocessenhet, men fick inget svar. Vi ordnade sprutor som han kunde köpa och ta själv hemma, men han behövde ju komma till läkare. Ibland fick mannen i hatt en matkasse och ibland fick han pengar till medicin och mat, men varför får han aldrig något svar från myndigheterna? För gammal? Nej, han är tio år yngre än jag.
Vi gav honom en "enhet" med vars hjälp han kunde lyssna på hela Nya Testamentet i Bibeln på dari. Han var så tacksam. En söndag då vi firade nattvard kom mannen fram och sträckte fram sina händer, tittade upp mot himlen och visade att han ville ta emot brödet och vinet. Han log med hela ansiktet.
Det gick några veckor och vi såg inte till "hattmannen". Så fick vi veta att han blivit akut sjuk i hjärtat och låg på sjukhuset i Örebro. Han opererades och fick intensivvård. I förrgår fick jag ett mycket allvarligt intyg från hjärtläkaren. Har nu postat intyget med en lång skrivelse och hoppas att vi ska få ett svar.
Nu är han inte längre farbrorn med hatt, utan vi känner hans namn. Både för och efternamn och vi vet hans långa färd från krigets Afghanistan till fredens, kärlekens och trygghetens land, Sverige. Må vi leva upp till det. Vänner i kyrkan (och andra vänner), nu ber vi för Naderi.
