Bengt Sjöberg

Många är vi som dagligen följer händelseutvecklingen i Afghanistan. Många är vi som fasas över det försämrade säkerhetsläget och talibanernas framfart. Många är vi som väntar spänt på Migrationsverkets nya rättsliga bedömning avseende säkerhetsläget i Afghanistan.

Men vad är det egentligen som gäller, och vad väntar vi på?

-Urskillningslöst våld som drabbar alla-

Det finns ”grundad anledning att anta” att sökanden vid ett återvändande till hemlandet som ”civilperson” skulle löpa ”en allvarlig och personlig risk” att skadas ”på grund av urskillningslöst våld” med anledning av en ”inre väpnad konflikt”.

Det är vad som krävs att Migrationsverket vidgår när de väl meddelar sitt nya rättsliga ställningstagande om Afghanistan. Att verket vidgår att alla och envar som civilpersoner i Afghanistan löper en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av det urskillningslösa våldet som följer av konflikten som pågår.

Redan 2006 beslutade UD att avråda från alla resor till Afghanistan. För alla som inte härstammar från Afghanistan vill säga. Utvisningar av afghaner har under alla år kunnat verkställas till det land som svenskar avråds från att resa till.

Sedan många år tillbaka har Migrationsverket vidgått att det inte finns något myndighetsskydd i Afghanistan. Det innebär att de vidgått att staten inte har varit villig och kapabel att erbjuda sina medborgare ett effektivt skydd mot övergrepp från enskilda. Det är inget nytt. Men människor har kunnat utvisas på andra grunder.

Sedan flera år tillbaka vidgår Migrationsverket även att det råder inre väpnad konflikt i vissa av Afghanistans provinser. Det är inget nytt. Men hittills har det gått att hänvisa de flesta till internflykt till andra delar av landet och därmed har de kunnat utvisas från Sverige.

Det som krävs i nuläget, och det som Migrationsverket ännu inte har gjort, är att Migrationsverket vidgår att konflikten i hela Afghanistan är sådan att alla och envar som vistas i landet riskerar en allvarlig och personlig risk att i egenskap av civilperson skadas på grund av det urskillningslösa våldet som följer av den inre väpnade konflikten.

Att så är fallet behöver man inte vara raketforskare för att förstå. Det är egentligen uppenbart om man följer nyheterna och läser de alarmerande rapporter som löpande produceras. De vittnar alla om samma sak.

Sverige har kallat hem all sin utsända ambassadspersonal. Man försöker säkra flygplansplatser till den lokalanställda personalen som är kvar i landet. Sent om sider försöker man hjälpa de tolkar som tidigare tjänat Sverige i Afghanistan. Åtgärder vidtas.

Men den enda åtgärd som krävs för att de afghaner som vistas i Sverige och hotas av utvisning ska få skydd undan konflikten, den dröjer…

-Alternativt skyddsbehövande eller flykting?-

Om, eller förhoppningsvis när, Migrationsverket erkänner att alla afghaner som vistas i Sverige är alternativt skyddsbehövande, dvs att de riskerar skadas på grund av det urskillningslösa våldet i konflikten, så kommer de i regel att erkännas som alternativt skyddsbehövande och då kan de få uppehållstillstånd i 13 månader.

Om, eller förhoppningsvis när, Migrationsverket erkänner alla afghaner som alternativt skyddsbehövande kan det av Migrationsverket användas som en ”bifallspresumtion”. Dvs den allmänna situationen i Afghanistan är sådan att gemene man riskerar övergrepp i hemlandet, och således är det sannolikt att sökanden i ett asylärende kommer att beviljas uppehållstillstånd. I samma stund som detta sker, försvinner rätten till offentligt biträde i asylärenden. Detta eftersom det finns en presumtion för bifall, dvs positivt beslut.

Det kan naturligtvis finnas goda argument för att anse att eftersom ett positivt beslut kommer att fattas, så behövs inget offentligt biträde förordnas. Men det finns också mycket som går förlorat när rätten till juridiskt biträde upphör.

Det är därför oerhört viktigt att redan nu veta att Migrationsverket i alla asylärenden i första hand ska göra en bedömning av om sökanden är flykting. Dvs om sökanden känner välgrundad fruktan för förföljelse i hemlandet på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp.

Är så fallet så är personen flykting i juridisk mening, och ska beviljas flyktingstatus. Det är ett betydligt starkare skydd än alternativt skyddsbehövande. Dessutom ska hen få ett uppehållstillstånd som gäller i tre år, vilket är betydligt längre än 13 månader som ges till alternativt skyddsbehövande.

Det kommer således vara oerhört viktigt att även efter att Migrationsverket erkänt afghaner som skyddsbehövande, även fortsättningsvis lyfta fram sina individuella skyddsskäl, och argumentera för varför man är just flykting i juridisk mening. Eftersom du inte har något offentligt biträde måste du göra detta själv.

Huruvida denna argumentation är möjlig för Migrationsverket att beakta beror på om du har ett öppet asylärende, har beviljats en ny prövning inom ramen för verkställighetshinder, eller om du har ett utvisningsbeslut som har vunnit laga kraft och inte har något pågående ärende. Men det är upp till dig att ha koll på ditt ärende och veta hur du ska agera.

Så se till att ha koll på ditt ärende, lyft fram dina personliga asylskäl, och om du är flykting i juridisk bemärkelse – se till att argumentera för detta, oaktat om du har något offentligt biträde eller inte.

Men först och främst; låt oss hålla tummarna för att Migrationsverket i det kommande rättsliga ställningstagandet gör en korrekt bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan. Det vore en bra början.