Konvertiten Sherine berättar
Konvertiten Sherine från Iran berättar i boken Flyktingflickorna
”När jag var nio år började pappa lära mig bönerna och att läsa Koranen på arabiska. Varje morgon klockan fyra väckte han mig och min äldre syster för att öva på bönen som heter Namaz. Om vi läste fel, vilket hände ofta eftersom jag var så trött på morgonen, så fick vi hårda slag över händerna med radbandet som kallas Tasbih.
Vi var även tvungna att börja fasta hela Ramadan. De var så svårt att inte äta eller dricka på hela dagen i en hel månad.”
Sherine får kontakt med sin morbror som blivit kristen och befinner sig i England. Hon är ivrig att höra med honom om kristendomen, men Sherines man förbjuder henne att prata i telefon med morbrodern som han även hotar att döda.
”När min morbror började berätta var det som om en ny dörr öppnades till en helt ny värld. En värld där det inte var en skam att vara kvinna och där alla var lika mycket värda.
Jag berättade om mina tankar om att guden bara var männens gud. Min mormor satt alldeles tyst och det enda som jag kunde höra var hans andhämtning och hur han började gråta igen när han hörde hur mycket ilska jag hade inom mig.
Jag berättade om mina söner som min man förklarat inte var mina längre utan hans. Jag avslutade med att säga att mitt liv inte var värt något och att jag inte hittade någon mening med att leva över huvud taget.
När min man kom hem och såg mig med telefonen blev han nyfiken och undrade vem jag pratade med. Han slet telefonen från mig och tryckte på en knapp för att se min samtalslista. När han fick syn på att det senaste numret var från utlandet blev han rasande och frågade han vem det var. Jag berättade att det var min mormor som nu bodde i England. Han hade saknat mig och tagit reda på mitt nummer.
Då skrek min man att min morbror var ett smutsigt svin som skulle dödad eftersom han blivit kristen. Jag blev strängt förbjuden att prata mer med honom, annars skulle han straffa mig ordentligt. Han berättade att han anlitat en person som skulle döda min morbror.
Min morbror kontaktade en gammal kvinna i vår lilla stad som skaffade en bibelbok till mig, men jag vågade aldrig ta emot den på grund av hoten och att jag visste vad som skulle hända. Jag sa till kvinnan att hon skulle riva ur en sida varje dag och ge den till mig. Sen kunde jag bränna upp sidan, men kvinnan tyckte att det var en dålig idé. Hon föreslog i stället att hon skulle gå och kopiera en sida i taget och ta med sig till mig. DÅ kunde jag läsa och sen bränna upp pappret”.
När Sherines man får veta att Sherine valt att lämna islam blir han helt vild och tänker döda Sherine. Mannen drar sin fru upp på taket på ett höghus och kastar henne mot räcket av och an. Sherine berättar: ”Vaktmästaren i huset var även där på taket och han såg mig, såg att jag ville hoppa ner från elfte våningen för att ta mitt liv. Min man tog Koranen och gick sin väg. Jag var helt slut. Det var som en skräckfilm som aldrig ville ta slut
Efter det visste jag inte vad jag skulle göra. Jag åkte hem och träffade mamma och min syster, men vad skulle jag ta mig till?
Min man kom dagen efter och sa att han och jag måste besöka pappa på häktet. Genom en bekant på myndigheten hade han ordnat tid för besök. Jag blev livrädd och sa till min man att han lika gärna kunde döda mig direkt, här och nu. Min man anade att pappas mord kunde ha något med mig att göra och med telefonlistan och han ville veta sanningen. Därför åkte han med en gång iväg för att träffa pappa. Nu förstod jag att tiden var dyrbar och jag lagade snabbt mat till barnen och sa till dem att jag också skull besöka pappa. Barnen kunde bara ringa min svägerska som kunde vara med dem under tiden. Ville bara gå iväg från detta helvete för att rädda mitt liv. Jag var helt säker på att min man hittat och förstått sambandet mellan telefonlistan från min telefon och mina samtal med Mahmoud och att han nu planerade att döda mig.”
Sherine bor idag i Sverige, men hon var tvungen att lämna sina barn i hemlandet. Hon hade aldrig kunnat få ut dem ur landet.
