Bara vara

Under det gångna året har jag fått lära mig att koppla av mer och bara vara utan att det måste hända en massa saker. Den läxan var svår att lära trots mångårig ryggvärk som hindrat mig från många aktiviteter.
Kanske hade mannen som jag läste om lärt sig den läxan. Det var en fiskare som hade avslutat sitt arbete för dagen. Nu satt han intill sin båt på stranden och betraktade den vackra eftermiddagssolen. En rik affärsman passerade och upprördes över att se fiskaren lata sig.


-        
Varför är du inte ute och fiskar, frågade affärsmannen.

-         Därför att jag fångat tillräckligt med fisk idag, svarade fiskaren. Nu sitter jag här och njuter och tar det lugnt och ska se på solnedgången.

-         Varför fångar du inte mer fisk när du har tid över? Sa affärsmannen.

-         Vad skulle jag göra med den fisken, undrade fiskaren.

-         Du kan sälja den och tjäna mer pengar, blev svaret.

-         Med pengarna kan du köpa en motor till din båt. Sen kan du åka längre ut på havet och fiska på djupare vatten, fånga mer fisk och köpa nylonnät. Det kan ge dig ännu mer fisk och ännu mer pengar. Snart kommer du att ha tillräckligt med pengar för att köpa en båt till. Sen kan du bygga upp en hel fiskeflotta, sälja den och tjäna massor med pengar.

-         Vad ska jag göra sen, frågade fiskaren.

-         Sen kan du varva ner, ta det lugnt och njuta av livet, sa affärsmannen.

-         Det är ju precis det som jag gör nu avslutade fiskaren.
Berättelsen finns i boken "Den som har båda fötterna på jorden-står stilla! av Tommy Dahlman


Rasister terroriserar asylsökande

Idag blev jag intervjuad av SVT Värmlandsnytt angående de rasistiska provokationerna som äger rum i Lesjöfors mot asylsökande familjer.
Socialnämndens ordförande ansåg i TV-programmet att det inte var ett stort problem och att kommunen inte kunde göra något. Man kan lugnt säga att jag framförde en annan åsikt.
Om en enda person blir trakasserad är det ett misslyckande. Vi har nolltolerans mot mobbning i våra skolor. Det borde gälla i samhället också.

Nu är det viktigt att framhålla att det finns många humana och kärleksfulla lesjöforsare också. Man till och med ställer kassar med kläder och leksaker utanför dörrarna där asylsökande familjer bor, men det ungdomsgäng som härjar och spayar hakkors, skriker könsord och hyllar Hitler samtidigt som de uppmanar flyktingarna att lämna Sverige skämmer ut hela samhället.

De asylsökande familjerna mår jättedåligt och flera vågar inte gå ut. I skolan blir barnen retade även om det i just den familj som jag har kontakt med har blivit bättre.
Jag ställer gärna upp på att besöka Stålvallaskolan och föreläsa om varför flyktingarna kommer och hur de mår under asylprocessen. Kanske det kan skapa lite förståelse.

Blev så ledsen att vi inte längre kan ha ungdomssamlingar. Flera av de asylsökande ungdomarna från Lesjöfors var med förr. Tyvärr saknar vi ledare i församlingen.


Här kan du se ett inslag som visades igår. Kvällens inslag hittar du säkert om några timmar på http://www.svt.se/varmland

http://svtplay.se/v/1947554/asylsokande_familjer_hotas


Nya Mogadishu och Djursholm

Jag har under några dagar upplevt ett annorlunda Sverige. Under två dagar besökte jag Rinkeby och Husby där konferensen Heart for muslims arrangerades av Evangeliska Frikyrkan. Igår föreläste jag och deltog i Sveriges Kristna Råds kurs för Följeslagare. Kursen var förlagd till Djursholm, närmare bestämt Birgittasystrarnas gäst, vilohem och kloster.
Vilken enorm skillnad mellan Rinkebys höghus och Djursholms lyxvillor, stora som herrgårdar och slott.
Jag ska skriva lite i morn och berätta mer. Har också några foton.

Veckobrev

Jag har inte skrivit nåt personligt på ett tag. Huvudet är fyllt av intryck och många människors problem. Då kan det vara svårt att få en inre ro och skriva. Har inte kunnat skriva på min nya bok på ett bra tag heller.

Igår var det en dag som präglades av samarbete, samverkan, ekumenik (kyrkor/församlingar som samarbetar och möts till gemensamm gudstjänster t.ex) och nya kontakter. Fick inbjudan att tala i Hällefors kyrka på Jungfru Maria Bebådelsedagen. Det blir en utmaning. Det oväntade och gudomliga drabbade den unga flickan. Gud blev människa. Jesus kom till genom den helige Ande.

Så har det gudomliga slagit ner i helt vanliga människors liv t.ex min mor. Hon växte upp i ett ateistiskt hem med en far som missbrukade alkohol. Ändå tilläts hon att få konfirmera sig. Då hon hörde om Jesus och vad han gjort för oss på korset fylldes hon av ett hopp. Vid nattvarden kom Guds kärlek, nåd ochn frid över henne. Hon uppfylldes av en inre glädje. Dansande utmed Duvbo kyrkas grusgång begav hon sig hem till sina oförstående föräldrar. Hennes moster la märke till en förvandling hos den unga flickan. Hon förstod att mamma Helga blivit "frälst", ett ord mamma aldrig hört och förstått.

Jag tror på jungfrufödelsen. Jag tror på en Gud som skapat jorden. Jag tror på Jesus Kristus som vår frälsare och herde. Jag tror att vi behöver ge vårt gensvar på den kallese och inbjudan som Jesus delar ut till alla. När vi säger ja till honom och bjuder in honom i vårt liv händer det något.

I söndags bad vi för ett par personer i gudstjänsten. Jag sms:ade dem idag. Kvinnan som haft värk i två veckor var idag betydligt bättre. Gud svarade på bön. Jesus lever idag.

Dessa sista dagar har jag förberett mig för helgen då vi ska samlas till konferensen HEART FOR MUSLIMS i Rinkeby utanför Stockholm. Gud har ett hjärta för muslimer, ja för alla människor. Jesus älskar muslimerna och många gånger får de se honom i drömmar, syner och visioner. Vi får dela med oss till dem av det som vi upplevt med Jesus. Rinkeby ska snart få en moské. 99% av befolkningen har invandrarbakgrund. Där finns en svensk pastor som bor och verkar och visar Jesu kärlek mitt ibland alla dessa nysvenskar. Spännande och mycket intressant. På söndagen ska jag ha ett seminarium på Birgittasystrarnas hem i Djursholm där Sveriges Kristna Råd förlagt sin kurs för FÖLJESLAGARE (personer som vill bli en vän till nyanlända asylsökande)



Undren bakom rubrikerna


Vittnesbörd från Roger Larssons möten. Redaktör: Joel Sjöberg
Det är BOKREA på GOSPEL MEDIA
Här är två böcker som vi kan rekommendera varmt.
För övrig se http://www.gospelmedia.se


Idag fyller Roger Larsson 75 år
och vi har precis lagt upp den helt nya boken "Undren bakom

rubrikerna" i webbshopen. Boken släpps i samband med Evangelistfondens stipendieutdelning
på Frälsningsarmén i Uppsala 13/3.

Elva pärmar med tidningsurklipp från bland annat ortstidningar och veckotidningar från Roger Larssons
möten blev inspirations
källan och startpunkten till denna unika bok. Få evangelister i Sverige har attra­herat
mediasveriges journalister och fotografer
som Roger Larsson.
Vad ligger bakom alla dessa rubriker?  Denna bok presenterar ett urval av alla de konkreta under som skett
och gudomliga tilltal
som getts i Roger Larssons möten. Du möter människor bakom rubrikerna som fått sina
liv förvandlade av Guds kärlek och kraft.
Du möter redskapet eller tjänaren bakom rubrikerna: evangelisten
Roger Larsson. Och du möter förstås mannen bakom
rubrikerna: Jesus Kristus, han som ska ha all ära för
alla under som skett och sker. 
Låt dig inspireras av dessa berättelser som
visar att Gud verkar i Sverige idag.
Inbunden med skyddsomslag, 160 sidor
. Pris: 149:- till och med söndag, 28/2 (Ord pris 179:-)


Ett bättre sätt att be
Andrew Wommack
Efter nästan fyra decennier i tjänst har Andrew Wommack upptäckt några viktiga sanningar om bön.
Hans böneliv är helt annorlunda nu jämfört med hur det var för trettio år sedan och resultaten har förbättrats
dramatiskt! Du kanske ställer dig samma frågor som Andrew en gång gjorde.
Är bön min plikt som kristen?
Handlar bön främst om att be Gud att möta mina och andras behov?
Är Guds bönesvar beroende av graden av min ödmjukhet och uppriktighet?
Är ett bönesvar ett allsmäktigt beslut av Gud eller har jag möjlighet att
påverka honom? Tydliga och bibelbaserade svar på dessa frågor och fler
skulle drastiskt kunna påverka det sätt du ber på.
Dessa principer behöver kanske inte vara det enda sättet att be,
men om du inte ser de resultat du önskar, borde du överväga att ändra riktning;
kanske det finns ett bättre sätt att be.
Inbunden med skyddsomslag, 160 sidor. 
Pris: 149:- till och med söndag, 28/2
(Ord pris 179:-)




Bygge och evangelisation

Daniel och jag har byggt ett torn idag. Det blev rätt så högt eller hur?



Idag ringde en man som ville ha hjälp med att kontakta en kyrka för att bli kristen. Hans kompis har gett honom en bibel och Jesusfilmen på deras språk. Kompisen har blivit som en riktig missionär som delar sin tro med sina landsmän både här i Sverige och i andra länder. Det är verkligen glädjande när de som får möta Jesus blir så tända så de vill berätta om det för alla sina vänner och släktingar. Det är ju faktiskt så det skall fungera.

GOTT NYTT ÅR!


NILS BOLANDERS TÄNKVÄRDA DIKT FÅR AVSLUTA ÅRETS BLOGGANDE

***************************

Ett ark papper

Jag såg ett pappersark fullskrivet med bokstäver och ord.

Grova stavfel och språkfel. Osköna överstrykningar.

Fula plumpar. Klumpiga staplar. Slarviga öglor.

Jag läste och upprördes i mitt innersta.

Vilken klåpare hade komponerat detta nonsens?

Vilken inbilsk narr hade skapat detta fuskverk?

***************

Då såg jag med ens vad det var

och rodnade av blygsel och skam:

Det fullskrivna arket var mitt gångna år.

Jag själv var den klene skrivaren,

mästaren till klottret och kråkfötterna.

Och längst ned på sidan

hade en mäkta sträng lärare skrivit

med rödaste blod

ett rättvist betyg: Underkänd!

 

I samma stund skymtade jag en hand,

som räckte mig ett nytt, bländande vitt, oskrivet ark,

och förnam en röst som sade: Skriv!

Det vita arket var mitt nya år,

och handen och rösten var den stränge lärarens

som givit mig ännu en chans

före avgångsexamen, den sista, den ofrånkomliga.

Då föll jag på knä

- en skamsen liten skolpojke-

och bad:

Herre, du stränge men rättvise lärare!

Inte en bokstav vill jag skriva

utan att du håller i pennan,

inte en mening

utan att du formar den,

inte ett skiljetecken

utan att du godkänt det.

************

Som dånet av ett starkt tordön

och bruset av väldiga vatten

nådde mig då hans röst:

Skrivare, skriv!

I en starkare hand har du utlämnat din penna.

Nu är du äntligen mogen

att skriva en godkänd sida.

Och fylld av en outsäglig trygghet

präntade jag de allra första stavelserna

på det nya arket:

Se, han gör allting nytt!

En pennfjäder i den Store Skrivarens hand

vill jag vara.

Skrivare, skriv!

Skriv snabbt, skriv hårt, skriv brinnande!

O, att han ville ta ett fast grepp om mig

och med sin levande ande

skriva en outplånlig skrift,

ett Kristus-brev, i mitt liv

för bröderna att tröstas, stärkas

och förnyas av.

Så att någon enda liten människa

kunde tacka Gud för mig.

Nils Bolander

**************


Boktips



Nyårserbjudande!

2010 är snart här och det firar vi med ett ”pangerbjudande!” På startsidan på www.gospelmedia.se har vi
lagt upp 10 böcker till 50% rabatt! Erbjudandet gäller endast till och med söndag 3 januari. Det räcker
att köpa en bok för att få rabatten.

Guds trofasthet under 2009
När vi på förlaget blickar tillbaka på 2009 är det med tacksamhet till Gud för hans trofasthet och hjälp.
Utmaningar har inte saknats men Gud har varit trofast! När vi summerar året ser vi att vi tagit många kliv
framåt och vi har mycket att vara tacksamma för. Faktum är att 2009 blev är det mest framgångsrika
året hittills! Här är några glimtar:

– Flera tusen nya människor har under 2009 upptäckt Gospel Media.
– Genom Guds ledning kunde vi i februari månad förvärva Corvita som gått i konkurs och få ett stort lager
av böcker och biblar mm.
– Vi har fått rättigheterna till Levande Bibeln i Sverige och Handbok för livet och även fått fram en stor
tryckning av dessa biblar.
– Ungefär 25 nya titlar har getts ut.
– Vi har arrangerat mötesturnéer med palestiniern Tass Saada (Författaren till ”Jag stred för Arafat”),
Don Piper (Författaren till ”90 minuter i himlen”) och Ian McCormack (Författaren till ”En glimt av evigheten”).
– Åtskilliga tusen evangelisationsböcker och tidningar har spridits.

Vad händer 2010?
Vi ser fram emot 2010 med spänning och ber om Guds nåd att få fortsätta ge ut böcker och andra
produkter som betjänar Guds folk och som visar sökande människor på Jesus. 2010 har utsetts till
”Bibelns år” och vi känner att vi vill satsa starkt på biblar under 2010. En mängd boktitlar är på gång
att ges ut under 2010 som kommer bli ett mycket spännande förlagsår!

Tack!
Till sist vill jag säga ett stort tack till dig som redan är kund hos Gospel Media. Vi har förmånen att ha många
trogna kunder som står tillsammans med oss i vårt uppdrag och ber för förlaget.
Det är vi oerhört glada och tacksamma för!

Guds välsignelse över ditt liv under 2010!

Joel Sjöberg
Gospel Media

Årets förebild utsedd av DAGEN


Idag har jag fått en stark uppmuntran genom tidningen DAGEN.

Jag känner mig oerhört hedrad, glad och uppmuntrad, men har svårt att fatta att man valt mig till årets förebild. Här kan du läsa artikeln i tidningen:

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=198275

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=198276


Kanske du också vill läsa mer om vårt invandrararbete. Då kan du skaffa boken som jag skrev för två år sedan. Den heter "När världen kom till stan".


Boken När världen kom till stan tar läsaren bakom medias rubriker, rakt in i flyktingars ofta desperata vardag. Där får vi ta del av många fängslande människoöden. Här blandas glädje och sorg, hopplöshet och hopp och till och med kamp mellan liv och död. Boken  finns just nu till specialpris på
www.gospelmedia.se

Tel. till Gospel Media 019-186010


Bilden är tagen på en bokpresentation på Folkets Hus i Filipstad.


Bilden ovan visar asylsökande barn från församlingens ONSDAGSKUL då vi var på besök i Bowlinghallen. Flickan med det blå bowlingklotet blev senare utvisad tillsammans med sina föräldrar. Modern var gravid och sjuk, men polisen satte både mamman och den 8-åriga flickan i förvar=fängelse för flyktingar. De hade inte gjort något brottsligt. Att man kan sätta barn i fängelse i 72 timmar i Sverige är för mig totalt obegripligt. Sverige som skrev under BARNKONVENTIONEN för 20 år sedan borde väl leva upp till de fina orden om att alltid se till barnets bästa.

 

 

Manifestation i Filipstad för en mer human behandling av flyktingar. Biskop Esbjörn Hagberg, riksdagsledamoten Marina Pettersson och vänsterpartiets ledare i Filipstad Anders Nilsson som också jobbar på gruppboendet för ensamkommande flyktingbarn.

 


Julafton med familjen

Det är juldagsförmiddag. Maud och jag har just tagit en promenad med Alisa, vårt minsta barnbarn. Vi har varit och matat änderna vid sjön Daglösen. Hon tyckte att det var så roligt. Trots snömodden gick det lätt att ratta den moderna barnvagnen. Tänk vilka åk de har nu för tiden.
Julfirandet igår blev mycket bra. Alla är friska och positiva och glada. Det som jag tyckte var mest roligt igår var när vi spelade och sjöng innan julklappsutdelningen. Det påminde mig om min barndoms jul och även om tiden då våra söner var små. Då brukade vi spela piano, synth, gitarr, fiol och trummor. Maud pappa Nogi kom också och spelade fiol.
Igår var det vårt äldsta barnbarn som tog upp manteln efter honom. Faktum är att också min pappa Tage kunde spela både gitarr, mandolin och fiol. Sången och musiken betyder mycket för oss alla och för gemenskapen.
Jag får nu också hjälp med att lära mig lägga ut små filmer på Youtube. Hoppas att kunna utveckla bloggen under nästa år med andakter och intervjuer och klipp från olika samlingar m.m.

Här några kort från igår:


Emanuel Sjöberg spelar fiol.


Vadå julskinka, korv o köttbullar. Jag har ju morot, det räcker bra+lite välling förstås.



Det lilla ljus jag har, det ska få lysa klart, lysa klart klart klart. Lysa klart.

Farfar Bengt berättar julevangeliet och visar julkrubban.


Julevangeliet

                    

Nu är det städat och pyntat i vårt hem. Julbonaden som vi köpte på Erikshjälpen sitter välkomnande på dörren. Det grova matbrödet är bakat och julgranen är klädd. Några gamla och sjuka medlemmar har fått en fin blomma och tidningen JULSNÖ. Församlingen har delat ut några matkassar till behövande och nu väntar vi på barn och barnbarn. Det känns tryggt och lugnt och ska bli så roligt att leka med barnbarnen.
Det viktigaste är att få fira att Jesus föddes. Vi har alltid läst Julevangeliet från Lukas kapitel 2 innan julklapssutdelningen. Vi har också alltid tackat Gud och sjungit några sånger. Jag minns när min mamma satte sig vid pianot och spelade och sjöng. Det är hennes piano som vi fick överta.
Nu ber vi och tänker på alla dem som har det svårt och ensamt i helgen. Några av våra vänner och släktingar är sjuka och vi tänker speciellt på dem.
Jag önskar Er alla en riktigt GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR!

1 Och det hände vid den tiden att från kejsar Augustus* utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas. 2 Detta var den första skattskrivningen, och den hölls när Kvirinius* var landshövding över Syrien. 3 Alla gav sig då i väg för att skattskriva sig, var och en till sin stad. 4 Så for också Josef från staden Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad som heter Betlehem, eftersom han var av Davids hus och släkt. Han for dit 5 för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som var havande. 6 När de befann sig där var tiden inne då hon skulle föda. 7 Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom de inte fick plats i härbärget.

 8 I samma trakt uppehöll sig några herdar, som låg ute och vaktade sin hjord om natten.  9 Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket förskräckta. 10 Men ängeln sade: "Var inte förskräckta! Se, jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket. 11 Ty i dag har en Frälsare blivit född åt er i Davids stad, och han är Messias, Herren*. 12 Och detta är tecknet: Ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba." 13 Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

14 "Ära vare Gud i höjden
och frid på jorden,
till människor hans välbehag."*

15 När änglarna hade farit upp till himlen, sade herdarna till varandra: "Låt oss nu gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss få veta." 16 De skyndade i väg och fann Maria och Josef och barnet som låg i krubban. 17 Och när de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. 18 Alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem. 19 Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt hjärta. 20 Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt som de hade hört och sett, alldeles som det hade blivit sagt till dem.



Julkrubba. Också den inhandlad på vår förträffliga second Handbutik, Erikshjälpen.



Julgranen står i rummet i källaren. Några år har vi haft denna bastgran. Det var lättare att få tag på granar när vi bodde i Dalarna. Denna gran tycker jag ändå är fin.


Församling utan kyrkolokal

När vi startade församlingen Kristen Gemenskap hade vi ingen kyrka. Vi hade två kundvagnar, en från ICA och en från Konsum. Dem fyllde vi med kaffe, saft och bullar och en trave tidningar och små häften som förklarade vägen till Gud. Vi samlades i hem för att be, studera bibel och lovsjunga Jesus som vi älskade. Ibland höll samlingarna på i tre och fyra timmar. När vi var ute på stan med BULLGERILLAN fick vi oerhört många kontakter och fantastiskt givande samtal.
Någon sa att vi inte var en riktig församling eftersom vi inte hade nån kyrkobyggnad. Vi växte som församling både i antal och inre tillväxt.
Efter en tid fick vi kontakt med vännerna i Baptistförsamlingen i Hällefors och vi fick vara i Betel. Det kändes underbart att få ett andligt hem. Vi bad och offrade samt plockade lingon och kokade sylt och sålde och fick ihop pengar till en ny oljepanna. Sen kom det ena miraklet efter det andra och vi kunde renovera Betel.

I Filipstad samlades vi på second hand till bönesamlingar och bibelstudier. Det kom så mycket folk så ibland fick den som talade stå i en dörröppning, så att folk som satt i olika rum kunde höra vad som sas. Vi delade oss i flera grupper och några satt vid klädsorteringen medan andra satt i personalrum och en tredje grupp satt i vårt café. Vi döpte många människor och hade det underbart i församlingen som fortsatte att växa. Ändå fanns det några som undrade när vi skulle bli en riktig församling/kyrka. DÅ skulle de engagera sig och då skulle de komma regelbundet och då skulle de ta med sig andra till gudstjänsterna.
Vi hyrde ofta buss för dem som ville följa med till Betel i Hällefors. Ibland var vi flera bilar + minibuss och några gånger hyrde vi en stor SWEBUS.

Tiden och åren gick och det öppnades en möjlighet att i Filipstad få hyra Pingstkyrkan. De första veckorna som vi samlades i Pingstkyrkan kom det väldigt mycket folk, men det ebbade ut. De som under flera år önskat sig en kyrka även i Filipstad sågs allt mer sällan komma. Varför? Ändrade vi på upplägget av samlingarna? Nej. Blev det inte lika intimt och nära i gemenskapen? Jag vet inte.

En sak vet jag. Det är att det spelar ingen roll om man har en byggnad om man inte är en sammansvetsad "Kristi kropp" (=ett uttryck från bibeln som beskriver hur de kristna tillsammans utgör och manifesterar Jesus nu när han återvänt till himlen) En annan reflektion är att vi människor är rätt så flyktiga och har svårt att vara överlåtna till en sak och troget hålla fast vid något. Vi undrar hela tiden om gräset är grönare nån annan stans. Om den profeten eller den sångaren kanske har något bättre att underhålla oss med.
Det finns klara fördelar med att ha en kyrka, men det finns också fördelar med att till exempel hyra in sig på Folkets Hus eller samlas i hem. När vi snart ska ha en samling för somalier är det allra bäst att först samlas på Folkets Hus.

Jag är övertygad om att vi som medlemmar över allt kan "vara kyrka", vara "Jesu kropp" dvs leva ut det liv som Jesus levde när han gick här nere på jorden. Vi kan vara Jesus fötter och gå till de förlorade, de fattiga och utstötta. Vi kan vara Jesus händer och gå till den sjuke och hjälpa. Vi kan vara Jesu öron som sitter och lyssnar till den ensamme o.s.v. Jesus är inte begränsad till varken tid eller rum. Gud finns i naturen såväl som i ditt och mitt hjärta om vi öppnar upp för honom. Över allt dit vi går kan vi föra med oss Guds härlighet.
Jag längtar efter ett förnyat möte med den Jesus som på nytt kan värma våra hjärtan och tända den första kärlekens glöd i våra sinnen.
Bilderna visar
1. Betel, Hällefors. Vår "huvudkyrka" och egna lokal.
2. Pingstkyrkan i Filipstad
3. Publikbild från Folkets Hus, Filipstad då Don Piper var på besök.

Ett julbudskap värt att höras

Filipstads Tidnings chefredaktör skriver i sin ledare idag apropå julbudskapet och hennes besök i fem! kyrkor i helgen:"Var ska man våga prata om kristna högtider ur kristet perspektiv om inte i kyrkan". Lena Rickardsson undrar om vi i kyrkan blivit FÖR rädda att tala om det kristna budskapet.

Lena fick mycket att fundera på när hon som jourhavande luciareporter besökte fem olika kyrkor i Filipstad, Hällefors och Molkom. Det som hon mest funderade på var hur det religiösa budskapet framfördes. I Hällefors  nämndes knappt något om martyren Lucia och inga böner hördes, skriver Lena. Däremot räknades sponsorerna upp..... I Rämmen fick besökarna både välsignelsen och Fader Vår. I Filipstad tyckte Lena att hon fick både en bra betraktelse och information om traditionen som ligger till grund för Lucia. I Nyeds kyrka fick chefredaktören en "fullödig betraktelse och Lucia fick en djupare mening och därmed värme", skriver hon.

Så tar Lena upp den pågående och nu på nytt uppflammande debatten om kristna traditioner i skola och förskola.  Hon undrar om kyrkan blivit för rädd för det kristna budskapet och om kyrkan tonar ner budskapet.
Ja, sannerligen är det så. Många kyrkor har vattnat ur det kraftfulla evangeliet att det återstår snart bara en vattvälling som varken engagerar, upprör eller hänför. En vattvälling som inte ger anden någon energi och näring.
TACK LENA FÖR EN TANKEVÄCKANDE LEDARE. Inför dagens möte i Barn och Utbildningsnämnden då vi förmodligen kommer att diskutera jultraditioner, kristen tro, kristen förskola och mycket annat ska jag ta med mig dina tankar. Det är till oss själva vi i första hand ska gå.
Idag ska jag för övrigt vara tjänstgörande ledamot och inte ersättare utan mandat att rösta. Jag ska sitta på en "sosse-stol", men får naturligtvis rösta som kristdemokrat.



Foto: Kyrkan i Dala-Järna

Dödens marsch. Alaa ska stanna!

Från pastor John van Dinther i New Life Church i Stockholm kommer denna uppmaning och information som jag sprider vidare. När de som konverterat från islam till kristen tro till och med blir förföljda, hotade och attackerade i Sverige är det dags att våra myndigheter vaknar upp.

Alaa 17 år flydde för två år sedan tillsammans med sin mamma och bror från sitt hemland i Mellanöstern för att börja ett nytt liv i Sverige.
Efter en kort tid konverterade de till kristen tro.
I oktober i år blev Alaas mamma överfallen av en maskerad man från deras hemland, när hon var på kyrkans område.
Mannen hotade, sparkade, slog och knivskar henne. Efter behandling på sjukhuset har familjen tagits hand om av myndigheterna på skyddat boende.

Förra veckan beslutade Migrationsöverdomstolen att Alaa och hans familj inte får stanna i Sverige, trots att deras liv står på spel om de åker tillbaka.

Om Alaa och hans familj åker tillbaka till sitt hemland kommer han och hans mamma, med väldigt stor sannolikhet att bli dödade. Eller så blir mamman dödad och Alaa satt i fängelse på obestämd tid.

NU HAR MIGRATIONSVERKET GÅTT ÖVER GRÄNSEN!

Såhär får det inte gå till och för att protestera mot utvisningen kommer det anordnas ett fackeltåg genom Stockholm nu på torsdag den 17 december kl 17.00.
Vi samlas på Sverige Finska skolans skolgård, New Life, Fridhemsgatan 17, kl 17.00 och går därifrån mot City kl 17.15. Kom och demonstrera mot en orättvis och inhuman utvisning!

För mer information om familjens situation, gå in på :
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=196608

Skriv också på vår namninsamling mot detta beslut av Migrationsverket: http://www.namninsamling.se/index.php?nid=4097


PLEASE FORWARD THIS TO YOUR FRIENDS!!!

"Alaa ska stanna" Alaa Must Stay! Demonstration and Death March!

Alaa, 17 years old, fled his middleeastern homeland two years ago, along with his mother and younger brother, to start a new life in Sweden. Alaa and his mother then embraced the Christian faith.

In October of this year, Alaa's mother was attacked by a masked man, who spoke to her in her mothertounge, as she was about to enter the church.
The man threatened, kicked, beat and stabbed her. After treatment of the hospital, she and her family have been placed by authourities at a protected site.

Last week Migrationsverkets highest instance refused to allow the family to stay in Sweden, even though their very lives are at stake if they were to go back to their homeland.
Return to their homeland means that Alaa and his mother, in all
likelyhood, will either both be killed, or that his mother will be killed and Alaa at least imprisoned for an undetermined period.

NOW MIGRATIONSVERKET HAS GONE TOO FAR!!!
This is NOT how it should be! And to protest this injust verdict, we are organizing a Death March, demonstrating with torches, through Stockholm this thursday, 17 december at 17.00 (5:00 pm).
We will assemble at Sverige Finska Skolan's courtyard, New Life Church Fridhemsgatan 17 at 5:00 pm and walk there to inner city, with start at 5:15 pm.
Come and join us in the march against an unjust and inhumane departation!

For more information about the family's situation go to this webpage (in
swedish) : http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=196608

Please sign our petition against the decision of Immigration authorities: http://www.namninsamling.se/index.php?nid=4097

FACEBOOK-GRUPP BILDAD TILL STÖD

Nu är vi via Facebook över 100 anmälda till demonstrationen och ett 100-tal som kanske kommer! Utöver det vet jag om minst 150 till som inte finns på Facebook. Tack att ni ställer upp! Jag ber om er hjälp att få med ännu fler, vi räknar med 500. Ta gärna kontakt med ännu fler som du känner via sms, telefon eller varför inte berätta om detta initiativ till kolleger, metstudenter eller grannar? Vi ses på torsdag... Vi fixar facklor!

Through Facebook we have over 100 people signed up for the demonstration, besides that approx. 100 others are considering to come. I know that at least 150 other will come who don't have Facebook. Thanks for being there for this cause! But I also ask for your help to bring along even more people, we count on 500. Please make contact with others through text messages, telephone or just talk to them; collegues, other students and neighbours. See you on Thursday... We will fix torches!



Julmarknad

Idag på eftermiddagen gick Maud och jag ner på stan för att kolla på julmarknaden. Det var många föreningar som passade på att ha marknadsstånd. Vi gick också till Kjortelgårdens hantverk, Skafferiet (som säljer bröd, teer, saft, marmelad, honung o.s.v.).
På torgets mobila scen stannade vi till för att lyssna på Dan Hegelunds gospelkörer som sjöng julsånger och carols. Tyvärr blev kortet inte bra, men håll till godo. Roligt att Dan vill engagera sig i olika framträdanden ute på stan och i våra kyrkor.
Det var riktigt kallt idag så vi gick också till Erikshjälpen för att sätta i motorvärmaren i lastbilen. Den måste vara igång hela dagen i morn eftersom det finns mycket som ska köras ut och även hämtas.





Dan och Maria Hegelund, Nykroppa som ligger cirka 15 km från Filipstad.



Hotell Hertig Karl


Mångkultur och religionsmöte

Igår hade Evangeliska Frikyrkans grupp "Mångkultur och religionsmöte" planeringsmöte i Örebro. Det är alltid inspirerande samtal. Så underbart att höra om fler församlingar som har börjat få kontakt med somalier. Vi planerade in flera seminarier bland annat på Liljeholmens folkhögskola, Torpkonferensen samt i Rinkeby-Husby i vår.
Det rådde febril aktivitet på EFK:s kontor igår. En mängd frivilligarbetare hade kommit för att göra i ordning postförsändelser och klistra kuvert. Efter lunch var det ett nytt gäng som arbetade praktiskt med ett projekt där unga kvinnor skall få hjälp att ta sig ur trafficking genom att få andra inkomstmöjligheter. Evangeliets förkunnelse måste gå hand i hand med praktiskt socialt arbete där orden omsätts i kärleksfull handling.
På kvällen deltog jag i LP-Baggängens möte i Karlskoga. Det är alltid så härliga möten. Åhörarna är verkligen andligt hungriga, längtande efter Gud och hans kraft och så glad och frimodiga i sin tro och de böner som de ber för andra. De fem böcker av Emanuel Minos som jag hade med mig tog slut direkt. Hörde av Gospel Media att de sålt 800 Minos-böcker på två veckor. Nu får jag beställa fler böcker för det går säkert åt en hel del här i Östra Värmland/Hällefors också.
Boken av Emanuel Minos heter TAG PLATS DÖRRARNA STÄNGS. Bokens titel syftar på att tiden för Jesu andra tillkommelse är nära.

Vårt ansvar för skapelsen 2

Idag när jag läste Världen Idag blev jag förvånad att rapporteringen från Köpenhamn nästan enbart var från den alternativa konferensen. ViD rapporterade från Dansk Folkepartis alternativa konferens vars syfte är att visa att det inte råder samstämmighet i klimatfrågan. Bloggaren Maggie Thauersköld Crusell som gjort sig känd för sin skeptiska hållning är ViD:s reporter och dessutom bloggare från klimatmötet i Köpenhamn. Tydligen har ViD fått flera förfrågningar om detta och därför har chefredaktören förklarat sig på sin blogg som jag lagt in som en länk här:

Skapelsen är mer än bara klimatet
http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=6142&Itemid=176


Vårt ansvar för skapelsen

Förvaltarskapstanken har påverkat mig genom åren till att vara en miljökämpe. När jag var lärare komposterade vi och jag tyckte om att undervisa om naturen och vårt ansvar för miljön.
I mitt politiska arbete har förvaltarskapstanken varit en grundläggande ståndpunkt som fått konsekvenser när olika beslut måste fattas.
Nu pågår en debatt inför klimatmötet i Köpenhamn. Somliga påstår att vi blivit manipulerade av forskare och att läget inte alls är så farligt för miljön som det görs gällande.
Jag har naturligtvis inte den kunskapen i kemi, fysik och biologi så att jag kan uttala mig tvärsäkert. Jag tycker ändå att det är så fel när vi i den rika världen skulle bara gå på som vanligt med vår slit och släng-mentalitet.

Läs här vad Dagens Jacob Zetterman skriver:

http://www.dagen.se/blogg/klimatmotesbloggen

Grunden för förvaltarskapstanken är att världen inte enbart finns till för oss som lever idag utan måste förvaltas på bästa möjliga sätt så att de efterkommande får ta över en värld som är minst lika bra som den vi själva tog emot, men helst ännu bättre. Detta innebär att man inte har rätt att ignorera problem som miljöförstöring, konflikter eller dålig ekonomi, och att det inte heller räcker med att stillasittande vara nöjd med att inte själv förvärra problemen. Vi har enligt detta alla ett ansvar att göra det vi kan för att se till att världen vi lämnar efter oss är så bra som möjligt. Att förstöra miljön och att förstöra samhällsekonomin ses som lika onda ting, eftersom de båda drabbar kommande generationer för vår egen tillfälliga vinning.

Min övertygelse är grundad i tron på Guds skapelse. När Gud skapat allt såg han på det och konstaterade att det var gott. Han sa till människan att bruka och förvalta jorden-inte missbruka, roffa åt sig och göra slut på naturens resurser. Vår uppgift är att förvalta det goda till kommande generationer. Som kristen anser jag att det är viktigt att förvalta våra naturresurser väl och visa solidaritet med de fattiga folken. De behöver få del av moderna miljövänliga och hållbara lösningar och uppfinningar. Barnen i vår värld måste få andas frisk luft och dricka rent vatten.
Jag inser att denna fråga naturligtvis är oerhört mångfacetterad och inte går att analysera i en kort bloggpost. Jag tänker följa det som händer i Köpenhamn noga och försöka läsa olika rapporter och olika tidningar. När det gäller en av de tidningar som vi prenumererar på, anser jag att de alltför mycket nonchalerar klimathotet och skriver för litet om ansvaret för vår framtida miljö.


Sånger om himlen

Ikväll ägnade jag mig åt lite nostalgi. Först lyssnade jag på en sång av Nils F Nygren. Han sjunger om Johan Petters himmelsfärd. Jag lärde känna Nils F Nygren när vi bodde i Dala-Järna. Nils bodde i Gagnef cirka fem mil bort. Några gånger engagerade vi Nils både i församlingen och i Kristdemokraterna. Första gången som jag hörde honom sjunga och läsa dikter var jag helt tagen och begeistrad. Det fanns mycket av sorg och utanförskap hos Nils. Han tyckte inte att han passade in i pingströrelsen, men fick uppleva ett mycket varmt mottagande och erkännande då han medverkade i det populära TV-programmet Minns du sången. Där gjorde han succé och fick något av en upprättelse.

http://www.youtube.com/watch?v=M9Ed_Y7JZKo


Här kan du också lyssna till Christina Gunnardo som fick lämna detta jordelivet för några år sedan. Hon sjunger här "Jag ska gå genom tysta skyar" också det en sång om himlen.

http://www.youtube.com/watch?v=cByfPjiidDI

Sista sången idag är Bosse och Anita Andersson som sjunger "Mitt hem bortom bergen". Helt spontant blev det alltså tre sånger om himlen.

http://www.youtube.com/watch?v=MIsl0MMmGPw


Sånger om himlen

Ikväll ägnade jag mig åt lite nostalgi. Först lyssnade jag på en sång av Nils F Nygren. Han sjunger om Johan Petters himmelsfärd. Jag lärde känna Nils F Nygren när vi bodde i Dala-Järna. Nils bodde i Gagnef cirka fem mil bort. Några gånger engagerade vi Nils både i församlingen och i Kristdemokraterna. Första gången som jag hörde honom sjunga och läsa dikter var jag helt tagen och begeistrad. Det fanns mycket av sorg och utanförskap hos Nils. Han tyckte inte att han passade in i pingströrelsen, men fick uppleva ett mycket varmt mottagande och erkännande då han medverkade i det populära TV-programmet Minns du sången. Där gjorde han succé och fick något av en upprättelse.

http://www.youtube.com/watch?v=M9Ed_Y7JZKo


Här kan du också lyssna till Christina Gunnardo som fick lämna detta jordelivet för några år sedan. Hon sjunger här "Jag ska gå genom tysta skyar" också det en sång om himlen.

http://www.youtube.com/watch?v=cByfPjiidDI

Sista sången idag är Bosse och Anita Andersson som sjunger "Mitt hem bortom bergen". Helt spontant blev det alltså tre sånger om himlen.

http://www.youtube.com/watch?v=MIsl0MMmGPw


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0