Bengt Sjöberg

Ibland oroar vi oss på tok för mycket. Det som vi oroar oss över händer oftast inte. Däremot inträffar helt andra saker. Den enda plats där det är lugnt är graven, men vi vill hänga med en bra stund till hoppas jag.
I stället för att leva i tro och trygghet bränner vi onödigt mycket energi på att oroa oss. Vi skulle ha behövt den kraften och energin för de gånger då något inträffar.
Vår mänskliga natur har kanske en böjelse för att oroa sig. Det är bara genom medveten och beslutsam handling som vi kan ändra på det. Don Piper skriver i sina 90 dagliga andakter att "inre frid är resultatet av att tro på Guds närvaro". Bra! Just nu är Gud med dig. I precis den svåra situation som du möter. Tänk vilken tillgång att få tro att Gud genom sin helige Ande kan och vill vara med oss. Den helige Ande kallas Hjälparen och det ord som grundspråket använder är samma ord som advokat. En som för vår talan. Gud för din och min talan i de besvärliga situationerna då du själv inte vet vad du ska svara eller hur du ska reagera. Visst måste och ska vi själva ta vårt ansvar för våra handlingar, men vi får hjälp, råd och vägledning genom Guds ord och den helige Andes röst inom oss. Vi får hjälp att fokusera på Guds möjligheter och Guds goda planer för oss. Han vill föra oss framåt i "sitt segertåg". Ett religiöst uttryck som betyder att Jesus vann seger över döden och genom Jesus seger kan vi få del av en gudomlig kraft som gör att vi alltid kan känna oss trygga och lugna. Så här står det i Johannes Evangelium kapitel 14:

1 "Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig. 2 I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er? 3 Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är. 4 Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni."


 5 Thomas sade: "Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?" 6 Jesus sade till honom: "Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. 7 Om ni har lärt känna mig, skall ni också lära känna min Fader. Och härefter känner ni honom och har sett honom." 8 Filippus sade: "Herre, låt oss få se Fadern, så räcker det för oss." 9 Jesus svarade: "Så länge har jag varit hos er, och du har inte lärt känna mig, Filippus. Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du säga: Låt oss se Fadern? 10 Tror du inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? De ord som jag talar till er, talar jag inte av mig själv. Fadern förblir i mig och gärningarna är hans verk. 11 Tro mig: jag är i Fadern och Fadern är i mig. Om ni inte kan tro det, så tro för gärningarnas skull.

 12 Amen, amen säger jag er: Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till Fadern. 13 Och vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra, för att Fadern skall bli förhärligad i Sonen. 14 Om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det.

Käre Gud. Ibland bekymrar jag mig och ibland tvivlar jag. Jag vill inte det eftersom jag vill ära dig i allt. Jag vill vara ärlig och uppriktig och inte förställa mig, men  hjälp mig att först be. Hjälp mig att ropa till dig om allt och sedan behöver jag inte ta min tillflykt till oro. Amen


Sjön Huln i Dala-Järna där tankar oftast finner ro och frid i Guds underbara natur.

Här är NÅGRA länkar till inslag kring manifestationen för en mer human flyktingpolitik och rapporten SKILDA VÄRLDAR. Som synes är genomslaget i media stort och debatten och arbetet går vidare. DAGEN skriver i sin ledare om Ett nytt påskupprop på gång, kanske?

Radio Värmland:

Under lördagen hölls en manifestation för mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet i Filipstad.
Vår reporter Sven Westerdahl var på plats och träffade bland andra biskopen.
Manifestationen i Filipstad

Bengt Sjöberg

SVT VÄRMLANDSNYTT:
Svensk flyktingpolitik får nu allvarlig kritik av Sveriges kristna råd som granskat ett 60-tal asylärenden.
Det gäller bland annat en avvisningshotad fyrabarnsfamilj i Filipstad.

• Läs mer
• "Vi har väntat

http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=5991&Itemid=33

En rapport och  några medialänkar finns på Svenska kyrkans hemsida: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=326732&refid=257399

http://www.corren.se/nyheter/

 http://www.sr.se/ostergotland/nyheter/artikel.asp?artikel=3255498

(http://www.sr.se/jonkoping/nyheter/artikel.asp?artikel=3254628

 

Skilda världar — kyrkornas syn på asylpolitiken

De svenska kyrkornas beskrivning av det som brister i det svenska asylsystemet presenteras i nästa vecka i en offentlig hearing utifrån den nya rapporten SKILDA VÄRLDAR. Tid och plats: Måndag 23 november kl 13-15 i Storkyrkosalen, Stortorget 1 (Gamla stan), Stockholm.

Detta blir den sista bloggposten före manifestationen på lördag. Arbetet med att förbereda detta har varit oerhört intressant och lärorikt. Att samarbeta med så vitt skilda organisationer som vad vi gör i Filipstad blir mycket intressant. Roligt att man ser det positiva i att engagera sig i samhällsfrågor. Idag ringde en miljöpartist från Karlstad som dragit igång en liknande aktion i Karlstad. Där ska man även uppmärksamma svenskar som mår dåligt på grund av sjukdom och arbetslöshet. Verkligen bra. Det ger en bra balans i engagemanget och främjar en allsidig debatt. Jag kommer naturligtvis att skriva ett referat från lördagens aktiviteter. Vår egen FILIPSTAD I FOLKMUN har fått SVT:s uppdrag att filma för Värmlandsnytt, så där kommer ni även att kunna se ett inslag. Det blir solsken på lördag vilket blir bra för ljudanläggning och samvaron ute på torget. Ha en skön helg på alla sätt och vis, även Svenska Kyrkans kvinnogrupp som ska ha en "mysdag" i Pingstkyrkan med nagelmålning och avslappning m.m. Det kan behövas mellan allt slit, släp och engagemang för andra människor.

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=194085

Ärkebiskop Anders Wejryd inleder hearingen i Stockholm och rapporten presenteras av dess författare, journalisten Agneta Gustavsson. Därefter kommer flyktingpolitiska talespersoner från alla riksdagspartierna att ge varsin kort kommentar.

Inför hearingen arrangeras också ekumeniska manifestationer runt om i landet, bl a:
Fredag 20 november — Frövi, Nora.
Lördag 21 november — Jönköping, Filipstad, Umeå, Göteborg, Södertälje.
Söndag 22 november — Märsta, Sundsvall, Linköping, Norrköping.

I de flesta fall är det flera kyrkor och organisationer som står bakom manifestationerna. Formen varierar från ljuständning i tystnad till demonstrationståg med musik och tal.

Kyrkorna i Sverige arbetar med flykting- och asylfrågor på många olika sätt, och höjer rösten för att påtala bristerna i hur människor som flytt från krig, tortyr och förtryck tas emot och behandlas i Sverige. Rapporten baserar sig på ett 80-tal asylärenden som rapporterats till Agneta Gustavsson av eldsjälar som möter flyktingar runt om i kyrkorna i Sverige.

”Ett samhällssystem ska utvärderas underifrån, med de utsattas perspektiv. I kyrkorna runt om i Sverige får vi ofta möta verkligheten hos dem som far illa i vårt samhälle. Det (…) handlar om att varje enskild människa som far illa är en måttstock på hur hela systemet fungerar”, skriver Sveriges Kristna Råds presidium i förordet till rapporten.

Rapporten listar totalt sex viktiga områden där kyrkorna ser brister — bland annat att människor som flyr urskillningslöst våld sällan får skydd, och att bedömningar av situationen i olika länder inte håller tillräckligt hög kvalitet. Det handlar också om bristande förståelse av religion som asylskäl, bristande kulturell kompetens, obalanserade förhandlingar i migrationsdomstolen (om de alls blir av) samt om bristande humanitär hänsyn, särskilt när det gäller barn. Varje avsnitt avslutas med konkreta förslag för att få till stånd förbättringar.

Rapporten summeras med de paroller som också är bärande i manifestationerna runt om i landet:
— Sverige ska vara en fristad för skyddsbehövande
— Asylsökande ska bemötas rättvist och humant.
— Sverige ska fullt ut leva upp till FN:s konvention om barnets rättigheter.
— Människor ska inte utvisas till väpnade konflikter och förtryck.

Sveriges Kristna Råds syfte och förhoppning med rapporten och hearingen är att bidra till förbättringar av det svenska asylsystemet, av utlänningslagen och hur den tillämpas och inte minst till förbättringar för människor i svaga positioner.

Inbjudan till hearingen finns på www.skr.org  ”Skilda världar” (i högerspalten)
­Facebook-grupp: sök på ”Skilda världar — kyrkornas syn på asylpolitiken”.
Rapporten läggs ut i sin helhet på www.skr.org samt www.svenskakyrkan.se måndag 23 november. Läs mer: http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=324025&refid=257399 Kontaktpersoner:
Kristina Hellqvist, Svenska kyrkans handläggare för flykting- och integrationsfrågor, tfn 018-16 95 00, [email protected]
Misha Jaksic, SKR:s arbetsgrupp för migration och integration, tfn 0709-14 91 89, [email protected]
Ewa Röllgårdh, ärkebiskopens pressekreterare, tfn 0705-469677, [email protected]

 Ingen har väl kunnat undgå att kyrkorna sedan många år jobbat med bistånd och mission i andra länder. När den ena vågen efter den andra av flyktingar kommit till vårt land, har många kyrkor på ett självklart sätt öppnat dörrarna för flyktingarna. I vissa fall kom de från länder som vi sedan många år haft regelbunden kontakt med t.ex Rwanda, Burundi, Kongo, Sri Lanka och Eritrea.

I kyrkorna får de asylsökande ibland hjälp med samtal, juridisk rådgivning, ekonomiskt stöd samt en fristad från förföljelse. Att vara kyrka idag i Sverige innebär att stå upp för mänskliga rättigheter, protestera mot orättvisor och försöka arbeta för ett bättre samhälle för alla människor. Oberoende av vilken regering vi har måste kyrkorna kritiskt granska lagstiftning, juridisk praxis och klargöra hur verkligheten upplevs av dem som är längst bort från maktens korridorer. Vi får ibland vara den lilla människans röst och försöka överrösta bruset från kommersialismens och materialismens högljudda toner. Budskapet är tydligt: Alla människor är skapade till Guds avbild och har rätt till ett liv i värdighet. FN:s artikel 14 säger att ”var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse”. I FN:s tortyrkonventionen artikel 3:1 säga också att ”ingen stat skall utvisa, återföra eller utlämna en person till en annan stat, i vilken det finns grundad anledning att tro att han skulle vara i fara för att utsättas för tortyr”. Det är inte alltid dessa vackra fraser tillämpas och därför får våra röster aldrig tystna trots ett hårdnande klimat där rasisterna tycks få större gehör för sina åsikter. Vi lever inte i Bullerbyns sagovärld utan i ett mångkulturellt samhälle där vi alla måste respektera varandra och hjälpas åt med integrering och anpassning till samhällets demokratiska grundvärderingar.

Just nu verkar det som om kyrkornas och de frivilliga organisationernas engagemang i frågor som rör mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och humanitet ökar i intensitet.

I somras blev den av regeringen tillsatta enmansutredningen som granskat den nya asylprocessen färdig. Enligt utredaren, Bertil Hübinette, så har den i huvudsak "fallit väl ut". Vi, som dagligen möter flyktingar i våra organisationer eller i andra sammanhang, ser en asylprövning med allt hårdare bedömningsgrunder och har en delvis annan bild av läget. Vi ser också att den humanitära aspekten alldeles för sällan får spela en roll i domstolarna. Sveriges Kristna Råd arbetar just nu med att sammanställa en rapport ( Kyrkornas praxissamling, som kommer att publiceras den 23 november i Stockholm i samband med en politisk hearing.

De punkter Sveriges Kristna Råd pekar på är; Felaktiga landbedömningar, Orimliga krav på en personlig hotbild, Bristande förståelse för religion som skyddsskäl, Problem att förstå blir till misstro mot asylsökande, Ojämlika parter vid förhandlingen, Bristande humanitära hänsyn, särskilt när det gäller barn. Med detta som utgångspunkt så har vi, kyrkor, andra organisationer samt många enskilda, runt om i landet beslutat att under helgen den 21- 22 november försöka att genomföra manifestationer runt om i landet för att peka på bristerna och för att kräva en humanare asylprocess. I Värmland blir det en manifestation med bred uppslutning både från politiska partier/ungdomsförbund, kyrkor och andra organisationer lördagen den 21 november kl.12

Lördagen den 21 november kl.12 på Stora Torget, Filipstad. Tal av riksdagsledamoten Marina Pettersson, biskop Esbjörn Hagberg och Vänsterpartiets Anders Nilsson m.fl Sång av Dan Hegelund och eventuellt Benny Granberg. Bengt Sjöberg intervjuar några asylsökande som väntat i många år på uppehållstillstånd.

Vi samlas först och lyssnar på gospelmusik av Dan Hegelund. Därefter genomför vi en demonstration i centrala Filipstad.  Några asylsökande familjer som fått vänta mycket länge kommer även att presenteras. Vi bjuder på kaffe/te och bullar.

Kl.14 blir det en konsert i Vasakyrkan med musiker och sångare från olika länder bl.a konsertpianisten Renata Yusopova från Azerbajdzjan och Sona Jubrail från Libanon, Bosse Landberg och Dan Hegelund. Kort tal av diakon Kerstin Rosendahl från Malung.

Dan Hegelund sjunger och spelar

Jag är så tacksam och glad för alla som ställer upp och hjälper till på olika sätt i vår lilla stad. Idag har vi planerat manifestationen och demonstrationen den 21 nov. kl. 12. Vi var ett 10-tal personer som la upp programmet för detta och även för den efterföljande konserten i Vasakyrkan kl.14. Det kommer att bli en mäktig manifestation som även kommer att innebära en överraskning.

Senare på kvällen hade vi arbetskväll på Erikshjälpen. Då kom också cirka 12 personer och vi fick mycket gjort. Goda mackor och trevliga samtal förstärkte gemenskapen. Tack alla medlemmar och sympatisörer som ställer upp och hjälper till på olika sätt.

Nu hoppas jag att vår son Joel och hans familj snart ska bli bra. Svininfluensan slog till mitt i förberedelserna för framtagandet av den 16-sidiga produktbroschyren för Gospel Media. Ja, sjukdom kommer aldrig lägligt.

Hoppas också att allt ska gå bra för vår äldste son som just nu sitter på flyget från Pakistan där han besökt vårt missionsarbete och skola. Vi har haft vår son Johannes hemma i ett par dagar då vi planerat inför en mycket viktig händelse i hans liv. Han är så oerhört positiv och glad och vi har den allra bästa kontakt. Nu är det dags att somna och det gör jag med tacksamhet, glädje och framtidstro. Tänk att vi var 30 personer som var samlade till bön och samtal i tisdags. Det är själva motorn i en församlings arbete. Samtal med varandra och bön, tillbedjan och lovsång hjälper oss att fokusera på Jesus som ger oss kraft att göra gott.

Så kollar jag till sist på en bloggkommentar och läser om hur Sara får vara med och vinna människor för Gud. Hon är ute och vittnar om sin tro på gatorna i Göteborg och får se och uppleva hur Gud visar sin kärlek och närvaro mitt i storstadsvimlet. Sara har verkligen upplevt mycket med Gud och det vill hon dela med sig av till andra.

Idag kom ett glädjande besked. En utvisningshotad man vars ärende överlämnats till polisen ska INTE utvisas. Han har fått inhibition, vilket betyder att verkställigheten inställs och hans ärende tas upp på nytt till behandling. Jag hoppas att vi får komma till domstolen och berätta hur det kom sig att E blev kristen. Kanske får han tillfälle att i domstolen berätta om sin kristna tro.
När beslutet om avslag kom för några veckor sedan och då Migrationsverket avfärdade min inlaga där jag beskrev hur E nått fram till sin tro och beslut att låta döpa sig var jag mycket upprörd och både E och jag kände oss kränkta. Nu får vi glädjas och förbereda oss genom att studera bibeln. Läs här delar av vad jag skrev till domstolen:

Jag ber att Migrationsdomstolen kallar mig och E till muntlig förhandling för att bevisa hans ärliga konvertering och hur den gått till.

Ert beslut gjorde mig både upprörd och fick mig och E att känna oss misstrodda och faktiskt kränkta.

Vi har inte haft möjlighet att träffas för att samtal och lägga fram bevis och svara på Era funderingar. Det finns säkert folk som lurar Er och det ställer till det för dem som är ärliga.

Jag har jobbat med asylärenden i 20 år. Skrivit en bok om mitt arbete och sitter nu med i Sveriges Kristna Råds migrations- och integrationsgrupp. SKR representerar Sveriges 28 kristna samfund samt det muslimska rådet. Det samfund som jag representerar, EFK har cirka 320 församlingar. Vi döper inte muslimer utan att noga ha undervisat dem och låtit dem ta del i församlingarnas verksamhet och lära känna den kristna tron.

Jag har i kyrkliga sammanhang jobbat med att försöka säkerställa hur en konvertering bör gå till för att alla parter skall känna sig trygga, säkra på att det som skett är seriöst och att vi tillmötesgår religionsfriheten (som innebär rätten att både byta religion och att även kunna leva utan religion)

Att då bli ifrågasatt när det gäller E:s konvertering gör mig oerhört upprörd. Jag skrev i min inlaga att vi haft kontakt med E i två år. Han har bott i vår kyrka, bott hemma hos medlemmar under den tid som både socialen och Migrationsverket vägrade att ta ansvar för hans boende. Han blev skickad som en jojo mellan dessa båda myndigheter under mycket lång tid. E har läst kristna böcker, bibeln, sett på kristen film och deltagit i möten och bibelstudier. Han har mött kärlek och humanitet, blivit sedd som människa och sett de kristnas kärlek till honom oavsett om han var muslim eller kristen.

Ju mer som han lärde känna bibeln och vad det innebär att vara en kristen fullt ut, desto mer förstod han att det var viktigt att ta steget och bli döpt. Enligt kristen tro är dopet en akt där man överlåter sig helt till Gud och begraver den gamla människan och uppstår i en ny relation/dimension i gemenskap med Gud genom Jesus enligt Galaterbrevet. Det är en akt som hör ihop med att bli en kristen=bli frälst enligt Markus evangelium kapitel 16. Dopet förenar en människa med Kristus Jesus och församlingen och man får då också ta del av den heliga nattvarden.

Allt detta gjorde att E ville ta detta stora steg. Ni skriver att det inte är känt i Afghanistan att E blivit kristen och att han därför skulle kunna återvända utan risk. Att hålla tyst om sin kristna tro är något som Migrationsverket uppmanar konvertiter till. Detta strider både mot de mänskliga rättigheterna och är en omöjlighet i ett strängt muslimskt land där man avslöjas direkt om man sätter sig ner för att äta, om man följer de muslimska bönereglerna eller inte. Ja, det visar sig på många olika sätt och kan och får inte undertryckas.

Jag kommer att delge SKR och de politiska partiernas talespersoner i riksdagen den inställning som Ni har i denna fråga. Tyvärr visar det sig att Migrationsverket saknar insikt i religion som grund för asyl, något som SKR i samtal med företrädare för Migrationsverket påtalat och fått gehör för att personalen behöver utbildning i dessa frågor på liknande sätt som skett i HBT-frågor.

Ungdomstidningen IKON har varit och hälsat på på Erikshjälpen. Här är ett litet utdrag från en artikel som kommer i deras decembernummer. Vi hade en intressant dag tillsammans med journalisten Gustaf och fotografen Moa. Jag har saxat några avsnitt i Gustafs text.


Var hittar man en kyrka som aktivt arbetar för att vara en gemenskap
för alla människor, oavsett social status? Den frågan drev oss ut på
en resa genom ett snömoddigt Sverige. Slutdestinationen blev ett
råkallt Värmland, och en för många så anonym plats som Filipstad.

– Det här är definitivt en mötesplats. Här finns unga trend- och
retrointresserade, asylsökande invandrare, barnfamiljer och före detta
narkomaner. Människor från alla samhällsskikt möts här, säger Bengt
Sjöberg samtidigt som han lutar sig tillbaka i fåtöljen och låter
högra armen vila på armstödet.

Vi befinner oss i ett litet vitmålat rum bakom caféet i en secondhand-butik. Det är onsdag och butiken har nyligen öppnat för dagen, dock rör sig redan lite drygt ett femtiotal personer i lokalen. Redan innan klockan slog tolv och dörrarna öppnades ringlade en lång kö i snöslasket utanför butiken. Något som blivit lite av en tradition under onsdagar och lördagar på Tegnérgatan tre i Filipstad. – För drygt femton år sedan var jag med och startade församlingen Kristen Gemenskap, här i staden. Det enda vi hade var två kundvagnar, en från ICA och en från Domus. De lastade vi med saft och bullar, sedan gick vi ut på kvällarna och gatuevangeliserade, berättar Bengt.

På den annars tomma vita väggen, snett bakom Bengt, hänger Da Vincis “Den sista måltiden”. En snabb blick på lärjungarna som omger Jesus på målningen indikerar att status inte var ett viktigt kriterium i urvalet av apostlarna. Här rymdes enkla fiskare, prostituerade och skattefifflare. Social status verkar dock ha blivit viktigare i dagens kyrka..........................

 – Det här stället är bra, säger Julijana och gör en svepande
 handrörelse som för att inkludera hela butiken innan hon fortsätter.
 Vi har massor av hjälp härifrån. Till exempel följer Bengt våra
 föräldrar till handläggaren och hjälper till att tolka, eftersom de är
 döva.

 När vi lite senare sätter oss ned med Bengt har det börjar skymma och
 det är dags att bege sig hemåt på snöslaskiga vägar. Jag frågar Bengt
 vad han tror behöver göras för att människor lättare ska kunna komma
 förbi de där statusbarriärerna och kunna komma in i kyrkan. Svaret
 känns glasklart.
 – Sverige har definitivt misslyckats med integrationen, både av
 invandrare men också av svenskar som hamnat utanför systemet. Här tror
 jag att vi alla måste finnas med och hjälpa till att bygga broar.
 Kyrkan har en kallelse att ställa upp för de svaga i samhället. Om vi
 inte hjälps åt kommer det gå åt skogen, rent ut sagt.

 Gustaf Svensson