Något nytt på ¨gång i Hällefors
Flera nya med ikväll. Mannen som på första samlingen i kyrkan satt och pratade emot allt vad jag sa, ville ikväll bli kristen och bjuda in Jesus i sitt liv. Han bad om syndernas förlåtelse och ville bli ett Guds barn. Efter bönen tackade han och sa att det kändes så lätt i hjärtat.
Några var så ivriga att få följa med på möte, att de satt hemma hos oss och väntade när vi kom hem, trots att vi meddelat att vi kanske inte skulle hinna skjutsa denna gång. Nu rejält trött, men oerhört upplivad och glad.
Vad gör kyrkan då främlingen knackar på dörren?
Det verkar som om engagemanget för asylsökande och flyktingar har ökat det senaste året. Jag märker det mycket tydligt. Varje vecka ringer mellan 7-8 församlingar och frågar vad man kan göra för att hjälpa i olika situationer. Även många privatpersoner ringer och mailar. För många är frågor kring asylprocessen och Migrationsverkets praxis helt nytt. Det finns en vilja att engagera sig, men behovet av kunskap är stort. Jag är ute och föreläser i kyrkor, församlingshem och skolor. Det är roligt och glädjande att märka, att det är många deltagare från olika organisationer och politiska partier som är med på samlingarna och i nätverken. Tillsammans med Röda Korset, Rädda Barnen m.fl organisationer utför man ett enastående berömvärt arbete. Denna vecka pågår kyrkornas globala vecka ”Bered plats” med symbolen den tomma stolen, som visar att här finns det plats för främlingen. www.globalaveckan.se
Många minns kyrkornas Påskupprop år 2005 som samlade ett rekordstort antal namn för en mer human flyktingpolitik. Hela 157 251 underskrifter och 64 olika organisationer ställde sig bakom uppropet. Många gömda barnfamiljer fick efter lång kamp uppehållstillstånd. På besök på olika orter i vårt land det senaste året märks ett ökande och ibland frustrerande och otåligt, men målmedvetet engagemang som med beslutsamhet och ihärdighet tar nya tag, men som även söker vägar att gå vidare. Vad kan göras mer för att påverka politikerna? Hur kan man upprätta talande och positiva exempel? Hur kan vi vässa argument, aktivism och motstånd mot främlingsfientlighet och liknöjdhet? Hur blir vi mer effektiva och utnyttjar exempelvis de sociala mediernas möjligheter att snabbt dra igång aktiviteter, samla in pengar och kanske samla in vinterkläder för frusna flyktingar? Ungdomar bidrar med sin entusiasm och sitt kunnande.
– Säg storlek och om det gäller en flicka eller pojke, så skickar vi ut ett sms till vårt nätverk, svarade en ung man. Inom någon timme har vi vinterkläder för den romska familjen, som förgäves ansökt om extra pengar för vinterkläder hos Migrationsverket.
I en annan församling som jag besökte sa pastorn att om de behövde en plats för en familj som måste gömma sig, i avvaktan på att skaffa fram bevis från hemlandet, räckte det med att han skickade ut ett sms till församlingens flyktingnätverk, så hade han fem eller sex personer som anmälde sig att bereda plats för den traumatiserade familjen. Några var till och med villiga att själva flytta ut ur sin lägenhet för att ge plats åt en främmande flyktingfamilj. Jag ska villigt erkänna att sådana positiva exempel nog tillhör undantag, även om det finns mycket av kärlek och medmänsklighet. Det finns tyvärr församlingar som inte ger någon som helst hjälp i asylfrågor. Man skriver ut ett dopintyg på två rader, men har inte tid, kunskap eller vilja att skriva ett ordentligt intyg, trots att man borde ha lärt känna den person som man döpt vid samtal och vid den undervisning som man förmedlat inför dopet.
På en annan ort samlades ett 15-tal personer två timmar innan min föreläsning skulle börja för att lära sig mer om konvertiter och om religion som grund för asyl. Det var diakoner, präster och aktivister. På kvällssamlingen kom ett 80-tal personer från ortens kyrkor, men även från Vänsterpartiet, Folkpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Någon berättade om kvällar då hela kyrkan förvandlas till allaktivitetshus. I en del av kyrkan finns kläder att hämta medan andra delar ut matkassar. Läkare från sjukhuset kommer till kyrkan efter avslutad tjänstgöring och är med och ger medicinsk hjälp och ställer diagnoser. Psykologer och diakoner ger samtalshjälp, stöd och råd medan andra ger juridisk hjälp. Här jobbar alla tillsammans. Ingen frågar vilken ideologi, tro eller avsaknad av tro man har. Alla finner mening, gemenskap i sin utgivande kärlek. Glädje och tårar blandas när äkta empati förmedlas.
Min vision, när jag ser det ökande engagemanget är, att få se nya ”Rosengrenska center” växa fram i städer som Örebro, Umeå och Karlstad. Jag har gett utmaningar och kommer att fortsätta tala om detta då jag besöker olika orter. Tillsammans kan flyktingrörelsen ta nya tag och vara med och påverka Sverige i en tid då det på vissa områden dragit in kalla vindar och snålblåst råder. Tillsammans kan vi inspireras och känna hur ny kraft och kärlek strömmar till.
När jag i veckan besökte Göteborg kom en kvinna fram som jobbar på ett studieförbund. Hon önskade en bok eller ett häfte om asylfrågor med svar samt råd hur man kan engagera sig och hjälpa till. Jag berättade att jag har mycket material i min dator och även skrivit en hel del på min blogg. Jag berättade om Farrs Goda Råd. Jag ska försöka sammanställa och skriva en bok, men vänta.....nu ringer telefonen igen. Någon vill veta vad som menas med Dublinförordningen och vad som kan göras efter att en person fått laga kraftvunnet utvisningsbeslut..........Det kanske blir en bok.
Intim gemenskap med Gud
aft att samarbeta med Gud och då sker det mirakler. Berättade om Richard Wurmbrand som satt 14 år i fängelse för sin tro, men levde i en så stark relation till Gud att han måste uttrycka sin glädje genom att dansa i cellen. Ser fram emot en intressant vecka med besök bl a i Göteborg på ett arr i Smyrnakyrkan som ingår i kyrkornas Globala vecka.
Dop i kyrkan idag!
Andlig hunger
Bullgerilla på Oxhälja marknad
Man räknade med cirka 150 000 besökare med cirka 1 200 marknadsstånd på Oxhälja marknad i Filipstad som är en av de största, ja kanske den största marknaden i Sverige. Den är alltid första helgen i september, en helg som antingen badar i skön höstsol eller som innebär regn och ett hav av paraplyer. Vi hade annonserat i Filipstads Tidning efter ett tusen kanelbullar och tidningen kom även och gjorde ett reportage när jag bakade tillsammans med två av ungdomarna. Journalisten fick provsmaka och dagarna innan marknaden kunde man se två helsidor i tidningen om våra förberedelser för Bullgerillan. Nu tyckte vi inte att det räckte att bara baka och se över vårt förråd av litteratur och tidningar. Nej, vi kände ett behov av att samlas till bön och andlig förberedelse tre kvällar i rad. Klockan 22 på fredagskvällen drog vi ut på staden. Vi var 13 personer denna gång. Innan vi gick upp mot Parkhallen knäppte vi på nytt våra händer till bön. De som kom från Hällefors berättade att de sett en hemsk olycka i Persberg. Kanske någon blivit allvarligt skadad?
Först träffade vi några ungdomar som glatt kom springande mot oss. Efter det stötte vi på socialarbetare från Storfors och Filipstads kommuner. Vi beslöt att ha kontakt med varandra under helgen och vi utbytte mobilnummer, något som visade sig vara helt rätt med tanke på kvällens utveckling. Vi såg ett medelålders par som försökte ta sig hemåt, men deras fötter ville inte åt samma håll som de tänkt sig. De vinglade hit och dit och stannade upp för att ta en koppa kaffe och kanelbulle. Generöst sträckte de fram en Selma mot oss, men vi försäkrade att kaffet var gratis. Vi drog vagnarna förbi det stora öltältet från vilket man kunde höra ett starkt sorl. Många vuxna var påtagligt berusade. Efter ett tag fick vi höra att en 17-årig pojke från Hällefors blivit påkörd i Persberg och dött. Det var den olycka som vi hört om tidigare på kvällen. Oro, förtvivlan och misstro spred sig bland ungdomarna på marknaden.
– Inte kan han vara död. Så fort dör man väl inte? Sa en pojke.
– Jag har faktiskt pratat med hans släkting. Tror du jag ljuger om en sådan sak, skrek en förtvivlad flicka medan tårarna rann nedför hennes kinder.
Ungdomarna samlades i små klungor och grät hejdlöst medan andra var så drogpåverkade att de bara skrattade och drog vidare. Vi insåg snart att här måste vi kalla in folket från socialkontoret och kommunens POSOM-grupp. (Psykiskt och fysiskt omhändertagande) Socialsekreteraren Ingmarie Ranström kontaktades och hon drog igång en samtalsgrupp och ringde och väckte prästen i Hällefors som ordnade med att ta emot förtvivlade ungdomar i kyrkans hus i Hällefors. Ett gäng ungdomar satte sig utanför Strandvägsskolans kök och grät och vi slog oss ner bland dem och försökte prata och trösta. Saft och bullar plockades fram och vi fick bra kontakt med dessa ungdomar.
Ungdomarna i Bullgerillan fick snart reda på den döde pojkens namn. Det visade sig vara en pojke som alltid brukade vara med på New X-perience. Bland vimlet på marknaden märktes annars just ingenting. Folk drog fulla fram och tillbaka. Det ena bråket efter det andra avlöste varandra och ungdomar stod och spydde och låg i skogen och mådde dåligt. Vi gick fram till dem och frågade hur de mådde. Någon som låg och sov puttade vi på för att se om han var vid liv. Vi fick telefon från socialsekreteraren som undrade om jag kunde komma och hjälpa till vid olycksplatsen. Ett gäng på ett 40-tal ungdomar hade samlats på vägen vid olycksplatsen. De ville vara där deras kamrat blivit påkörd och nu utgjorde de en trafikfara. Några av dem var så kraftigt berusade att det när som helst kunde inträffa ytterligare en olycka. Polisen lyckades inte få iväg dem från vägen. Nu undrade Ingmarie Ranström om jag kunde följa med i en bil till ungdomarna och hålla en kort minnesstund och andakt för att sedan kunna få bort ungdomarna från det farliga vägavsnittet. Jag lovade att följa med, men när vi efter en stund på nytt fick kontakt med polisen fick vi meddelande att ungdomarna åkt till kyrkan i Hällefors.
Bullgerillan avstyrde allvarlig misshandel
För vår del var dock inte marknaden slut. Vi gick en runda till på staden och drog oss ner mot second hand-butiken Öppen Hand som var vår lilla bas i Filipstad. Plötsligt hörde vi ett skrik och en duns. Vi såg hur en pojke slogs till marken. Några andra pojkar började sparka på den liggande pojken. Det var en otäck och irriterad stämning, men Joel och Johannes gick fram till dem som sparkade på pojken. Den slagne pojken hade bara frågat efter vägen till Vasagatan. DET var anledningen till misshandeln. Misshandeln fortsatte och vi i Bullgerillan skrek allt vad vi kunde att de ska ge sig. Johannes gick emellan den attackerande pojken och han som låg på marken och försökte lugna ner stämningen.
– Fixa en kniv, ropar den aggressive pojken. Då tog jag fram min mobiltelefon och ringde till polisen och ambulansen. När den aggressive pojken förstod att polisen snart kan vara på plats sprang han iväg till en bil full med ungdomar. Han hoppade in i bilen och den for iväg med en rivstart. Johannes, Robert och Joel tog av sig sina jackor och bredde över den slagne pojken som låg och skakade och frös, förmodligen rejält chockad. Det rann blod ur hans mun och han klagade över stark smärta i magen. Jag ringde på nytt 112 och man försäkrar att ambulansen är på väg. Pojkarna försökte lugna den slagne och de kollade att han hade fria andningsvägar. Sekunderna och minuterna kryper fram, men efter en stund glider ambulansen in på området. Även polisen kom och tog vittnesuppgifter medan vi såg hur ambulansen åkte iväg mot Kristinehamn. På vårdcentralen i Filipstad hade man stängt. Man hade inte tänkt att det fanns något behov av jour trots att staden invaderades av cirka 120 000 besökare.
Dopgudstjänst
I höst ska vi fortsätta med undervisning för dem som vill gå vidare i sin tro och det blir med all säkerhet dop igen efter en tid av undervisning.
Fler iranier tar emot Jesus
Här ett kort från dopet:
Att lära sig lyssna till Guds röst
Sedan i onsdags är jag på New Wine konferens i Vänersborg. Det är mycket intressant och bra. Konferensen har vuxit och i år räknar man med mellan 1000-1500 deltagare. Det är påfallande många barnfamiljer och tonåringar som är med. De starkaste stunderna i mötena är vid förbönsstunderna. Man tar sig verkligen tid med att be med och för varandra. Folk blir berörda, glada och flera upplever konkreta helanden. Lovsången är kanonbra, men lite väl för hög volym för en som har tinnitus som jag. Men jag sätter i mina specialgjutna öronproppar och då är volymen okey!
Underbart att höra ett tonårsgäng på New Wine-konferensen i Vänersborg prata om sina upplevelser med Jesus. De satt utanför lokalen och småpratade. Jag kunde inte undgå att höra vad de sa. De hade varit ute på stan och bett för folk som blivit helade och fått uppleva gudsmöten. Deltog i ett seminarium där många fick pröva på att lyssna in den helige Ande tilltal. Sen fick de berätta om de ord av kunskap som de fått. Då gensvarade människor i den stora salen och flera berättade efteråt om konkreta helanden. Idag var det bra tryck i bokförsäljningen.
Här några kort från i onsdags då Joel, Shkurte och flickorna Alisa och Andrea jobbade med att plocka upp cirka 200 boktitlar, prismärka och bygga upp Gospel Medias enorma bokbord.
Vi möter så många människor som är så tacksamma för Gospel Medias utbud.
Driven av Guds kärlek
Klicka på länken för att få iunformation om konferensen
Vi behöver ingen påve. Jag tror på den fria församlingen
Ekman säger: "Om vi tror på apostlarna och deras uppdrag som något som går vidare i kyrkan, och det tror jag att alla kristna gör med lite olika utgångspunkter, ja, då har också Petrusämbetet rimligen sin fortsättning och funktion som talesman och som en enande, övergripande och beskyddande funktion i kyrkan genom tiderna." Håller verkligen inte med. Jag är uppväxt med övertygelsen om den fria församlingens suveränitet. Tillsammans ska vi i församlingen läsa bibeln, be och söka Guds ledning. Vi delar visioner och målsättningar med andra församlingar, men vi har ingen påve eller biskop över oss som talar om för oss vad vi ska tro eller hur vi ska hantera olika frågor. Det är därför jag är så glad att få tillhöra Evangeliska Frikyrkan som har en princip om att dela visoner, ta gemensamt ansvar för olika områden. Inom EFK handlar det inte om toppstyrning utan om att gemensamt söka Herrens ledning.
Min far Tage Sjöberg skrev någon gång på 1960-talet i en tidnings (Hemmets Vän) frågespalt om just detta: "Är påven Jesu Kristi ställföreträdare på jorden?" Mycket aktuellt och bra skrivet!
FRÅGA: ”Är den nykrönte påven Jesu Kristi ställföreträdare på jorden? Har han fått den makten att frälsa alla jordens folk? Det stämmer ju inte med Bibeln.” – A. E. S.
SVAR: Det stämmer inte alls med Guds ord, att påven skulle vara Jesu Kristi ställföreträdare på jorden, trots att den katolska kyrkan har denna lärosats och även tillämpat den på den nykrönte påven Paul VI. Då den nya påven kröntes av kardinal Ottaviani, så förklarade han samtidigt, att nu är Paul VI ”furstars och konungars fader och Jesu Kristi ställföreträdare på jorden”.
Arne Palmqvist säger i sin bok, Kyrkans enhet och papismen: ”På Cyprianus’ tid låg det romerska påvedömet ännu i sin linda. Papa (påve) och andra motsvarande titlar användes på flera håll. När Cornelius i Rom och Cyprianus i Kartago brevväxlade med varandra, kallade de varandra för papa” [...] Här handlade ju både kyrkofadern Cyprianus och biskopen i Rom, Cornelius, fel, ty Jesus har mycket klart sagt: ”Ej heller skolen I kalla någon på jorden ’fader’, ty en är eder fader, han som är i himmelen” (Matt. 23:9)
Cyprianus levde på 250-talet. Med tiden kom den romerske biskopen att höja allt större anspråk på att vara herre och ledare över hela kristenheten. Påvedömet uppkom på grund av maktlystnad. Kärleken till makten gjorde, att man också sökte att finna bibelstöd för detta välde över de olika kyrkorna. Dessa bibelstöd menade man sig finna uti Matt. 16:18 och Joh. 21:15-17, men där står ju ingenting om detta. Man förfalskade också kyrkorättsliga dokument.
Arne Palmqvist säger också i sin bok: ”Anspråket på att med ensam makt vara universalkyrkans obestridde ledare stod i Gregorius VII:s programförklaring sida vid sida med hans anspråk på att själv vara också världens herre. Liksom månen mottager sitt ljus av solen, hade de världsliga furstarna att erhålla sin makt av påven, deklarerade Gregorius.”
Senare kom dogmen om påvens ofelbarhet, då han talade från sin lärostol. Det gällde alltså inte ofelbarhet, när det var fråga om hans person som sådan, men väl som lärare. ”Rom har talat, det är icke mer att säga.” Varje trogen katolik måste böja sig för vad påven säger.
Gud har aldrig gett en sådan makt till människor och kommer inte heller att ge det. Hos Gud allena är makten. Alla människor, hur bra de är, kan inte i längden rätt handha makten. Ofta så missbrukas den till egna fördelar eller till att förtrycka och göra det svårt för andra människor.
Gudfruktiga människor, ja, hela församlingar, kan förfalla till det sämre. Det är därför så oerhört farligt att låta sig ledas och bestämmas av en enskild människa eller en hel grupp människor. Vi skall var och en låta oss ledas och behärskas av Jesus; han allena skall vara Herre. Och i honom är Allmakten och allgodheten förenade; därför är det så underbart att tjäna honom.
Den katolska kyrkan lär inte, att påven ”har fått den makten att frälsa alla jordens folk”. Men väl lär den, att avfall från den katolska kyrkan är avfall från Gud. Man lägger frälsningen i dopet och nattvarden. Den katolska kyrkan är därför en sakramental kyrka. Men naturligtvis tror de på Jesus Kristus och hans försoningsoffer på Golgata, som grunden för vår frälsning.
Den katolska frälsningsläran är uppblandad med villfarelser. Den är ytterst sett en gärningslära. Den katolska kyrkan undervisar heller inte om frälsningsvisshet här på jorden. Den tar heller inte klart avstånd från synd och värld.
Påvarna inom den katolska kyrkan är naturligtvis mänskliga som vi alla andra. En del påvar har varit goda och människovänliga. Vi kan inte frånkänna en del påvar en stark gudsfruktan. Andra påvar återigen har varit mycket lastbara och ogudaktiga. Tänk bara på renässanspåvarna, som kunde leva i otukt och allsköns liderlighet och synd, som knappast kan tecknas ned på ett papper!
Vi gör alla klokt i att ta helt avstånd från den katolska kyrkan med sina maktanspråk och falska läror. Och i all synnerhet i vår tid, då det höjes så många röster med lösenordet: Tillbaka till Rom.
Den kände katolske professorn, Karl Adam, säger i sin bok, Katolicismens väsen, att han tror på orden: ”Utanför kyrkan ingen frälsning”, men skulle det finnas andra som också är sanna kristna, så beror det på att de ätit ovetande av samma bröd, som den katolska kyrkan bjuder på.
Vi tror och är fullt övertygade om: ”I ingen annan finnes frälsning; ej heller finnes under himmelen något annat namn, bland människor givet, genom vilket vi kunna bliva frälsta”, (Apg. 4: 12) nämligen genom Jesus Kristus, vår Frälsare. I den sista tiden, strax före Jesu andra tillkommelse, kommer det att finnas en falsk kristen riktning, som Guds ord kallar för ”skökan med sina döttrar” och så den sanna kristna församlingen, brudeförsamlingen.
Var och en som vill vara redo att möta Jesus måste tillhöra denna brudeförsamling, Guds sanna församling på jorden. Det är själar, som skilt sig från allt vad synd och värld heter och som lever nära Jesus och älskar hans tillkommelse.
När ett budskap når in i hjärtat
När han kom till en kyrka blev han direkt varmt välkomnad. Han kände en varm atmosfär och kände sig verkligen välkomnad och uppskattad.
I början av gudstjänsten var det några barn som sjöng sången,
Välsigna alla barn käre Gud
Välsigna alla barn på jorden.
Dom som har det bra som vi
och dom som har det svårt.
Dom som vet att Du är Gud
och dom som inte vet.
Välsigmna alla barn på jorden.
Detta grep mannen så mycket så han bestämde sig för att bli en kristen.
I hans tradition och religion brukade man inte tala och be på ett sånt sätt att ALLA barn skulle få bli välsignade. Man välsignade BARA dem som trodde på Allah och Muhammed. Mannen blev så oerhört tacksam för att ALLA är inneslutna i Guds kärlek.
Jag tror att denne man fick uppleva att den helige Ande öppnade hans hjärta för dessa enkla ord.
Vi kan säga så mycket. Så många ord, ord, ord, men när den helige Ande gör något levande, DÅ griper det tag i en människa. DÅ gror det lilla fröet och det kan växa upp till en fin planta.
Det ska bli roligt att följa vad Gud vill göra mer för denne man och hans familj. De är välsignade av GUD i Jesu namn.
Församlingen-Guds arbetsmetod
Idag har jag haft ett bibelstudium där vi också tog tid att samtala i mindre grupper kring vår målsättning och om hur vi jobbar med att vara det som Jesus var när han gick här nere på jorden. Det blir mycket text här på bloggen, men håll till godo. Läs gärna bibelorden i din bibel.
Gud vill gemenskap och samarbete. Han skulle kunna använda änglar och andefurstar, men har valt att samarbeta med människor. Församlingen är hans redskap.
FÖRSAMLINGEN Efesierbrevet. 2: 19-22, 3: 9-10, 4:11-16
Vi är födda in i Guds familj. "Hans hus är vi". Hebr.3: Man blir medlem genom att man har en PERSONLIG TRO PÅ JESUS, vill bekräfta det genom dop. Innan dopet bör man ha fått undervisning t.ex. barn- och ungdomsgrupp, alpha-grupp, bibelkurs, konfirmation, enskild undervisning.
Medlemsomsorg: Alla skall hjälpas åt att besöka medlemmar, uppmuntra, be för sjuka, hälsa på, ringa, maila och bjuda med. Skjutsa och informera o.s.v. Församlingens ledning ansvariga. Ef.4:16 Församlingen byggs upp i kärlek med stöd som alla ger. Hebr.12:15 SE TILL ATT INGEN BITTER ROT SKJUTER SKOTT. Gå inte och mal en massa tankar, funderingar, vad sa hon/han. Vad menade hon? Osv. Ta kontakt. Hör efter. Red ut snarast. Lägg undan och gå vidare.
Gud arbetade först med enskilda personer som t.ex. Mose, Elia, Elisa och Jesaja. Sen med Israel som folk. Nu är alla folk involverade. Detta förutsa profeterna i Gamla Testamentet Sakarja 2:11 och Psalm 87. I ändens tid ska församlingen och Guds egendomsfolk samarbeta.
1 Petr.2:9-10 "Vi är Guds eget folk.....ni som förut inte var ett folk.
Byggnaden inte det viktiga. VI är Guds tempel. 1 Kor 3:1-17 6 De första kristna samlades i hemmen. Sen byggde man kyrkobyggnader.
VAD SER DU FÖR BEHOV I VÅRA BYGDER?
Apg 2:42 Församlingen är en gemenskap där vi ger ett uttryck för att vi är Jesus Kristi Kropp. Rom. 12: 4-8, 1 Kor 12:27-28 Ef.1:22-23
Vi gör som de första kristna. Vi håller FAST vid apostlarnas undervisning, den inbördes hjälpen, brödsbrytelsen och bönerna. Diakonalt arbete är något som svenska folket vill skall prägla en församling. Pingströrelsen ska nu satsa mer på diakonalt arbete. Krävs omprioriteringar och EN ÖVERLÅTELSE TILL JESUS OCH TILL VARANDRA! Församlingens uppgift är både att vara och att göra. VILKET DIAKONALT BEHOV SER DU???
Vi delar en gemensam tro på Jesus, Anden, dop, nattvard, men även gemenskap och relationer där vi utvecklas i vår kärlek och i vårt tjänande. Församlingen behöver ledare som kan leda, delegera, bygga relationer
Församlingen har beskrivits med tre olika begrepp, gemenskap (koinonia) vittnesbörd (martyria) och tjänande (diakonia)
Vi är en organism, men inför myndigheter en organisation. Måste vara trovärdiga i alla sammanhang.
Omsorgen om varandra. Livsstil. Om vi lever i GUDS RIKE kan vi inte vara fängslade av materialism, njutning och världens livsstil. Synen på äktenskap, sambo, vårt tal kan inte vara fyllt av svordomar t.ex. Vi måste tänka på vilken makt vi ger inflytande i vårt sinne. Materialismen hör inte hemma i en församling-vi behöver bli befriade från girighet och själviskhet. Den fattige befrias i församlingen från utstötthet och hopplöshet. Evangelisation och social omsorg går hand i hand. Bibeln säger och kristen tro bekänner att allt ytterst tillhör Gud (Kol 1: 16-17) Allt vi äger är Guds gåvor som ska förvaltas inför honom.
Livet i församlingen får alltid moraliska konsekvenser. När Kristus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet, högmod, girighet och de handlingar som är uttryck för detta, exempelvis förtal, intriger, misstänksamhet, strider och egoistiskt levnadssätt. I stället odlar de kristna med Andens hjälp kärlek, tålamod, vänlighet, godhet och trofasthet. Detta tar sig uttryck i förståelse, generositet, öppenhet, uthållighet, ärlighet, uppriktighet och vänskap (Gal 5:16-25).
Församlingens uppgifter.
1. Förkunna och proklamera evangeliet. Förkunna Ordet. Göra lärjungar. Matt.28:18-20, Mark.16:15-18, 2 Tim 4:1-3
2. Sprida Guds härlighet. Förmedla Guds nåd. Övervinna det onda med det goda. 2 Kor 4:6-7, Rom. 1:11
3. Vara som Jesus i världen. Göra Jesu gärningar. 1 Joh. 2:6, Joh.14:12
4. Vinna de förlorade. Luk.19:10
5.Vara ett ljus i mörkret. Vara ett vittnesbörd för sanningen. Staden på berget. Matt.5:13-14 Att vara ett ljus där det är som mörkast som t.ex i våra bygder. Vi gör en bra insats!!! Vårt lilla ljus syns i mörkret.
6.Vara salt i förruttnelsen. Binda och lösa med himmelrikets nycklar. Matt.16:19
7.Ett hem för de hemlösa och en hjälpande hand för de nödställda
8.Avslöja Guds mångfaldiga visdom inför furstar och väldigheter i den himmelska världen. Stå emot Satan. 1 Petr.5:8-9, Jak.4:7
9.Ställa fram varje människa som fullkomlig i Kristus.
10. Vara förebedjare inför Guds ansikte. Ef.6:18-2
- Sprida Guds härlighet
- Vara ett vittnesbörd om sanningen
- Bygga upp de troende
- lova, prisa och ära Gud
- Förmedla Guds nåd
- Förvalta uppenbarelsen
- Utbreda Guds rike
En församling som inte förkunnar evangeliet lever i ett förnekande av sin Herre!!! Evangelisation och mission får inte ses som en extra ansträngning vid sidan om det ordinarie livet i en församling. Det måste finnas ett naturligt utflöde.
Gud ger verktyg och arbetsredskap till oss. Andens gåvor. Vi ska hjälpa till att folk får upptäcka gåvan Gud ger. De ska få pröva, misslyckas utan att bli utpekade och få växa i sina gåvor. Man växer i en atmosfär av uppmuntran och kärlek!
Medlemskap. Offrande och ekonomi. Tiondegivande en bra regel, men Gud sätter inga gränser vid 10%.
Profeter, lärare, herdar, apostlar och evangelister. Tjänstegåvor.
Den universella församlingen och den lokala församlingen. Viktigt tillhöra en församling.
Kännetecken på en biblisk församling:
a) En församling som tror på den treenige Guden, FADER; SON OCH HELIG ANDE och bekänner Jesus Kristus som Herre.
b) Hela bibeln läses och utläggs som Guds ord på ett sånt sätt att nådens evangelium görs tydligt och det kristna lärjungaskapet fördjupas.
c) De bibliska sakramenten, dop och nattvard praktiseras regelbundet. BIKTENS betydelse för själavård, helgelse, renhet, förlåtelse och upprättelse.
Bikt är att inför en själavårdare/pastor i avskildhet bekänna synd som man har begått och att genom honom/henne få tillsägelse om Guds förlåtelse. Vilken person som helst som är avskild för en tjänst i församlingen har rätt att säga: ”dina synder är förlåtna. Gå i frid!”. Jakob 5:15-16 om att bekänna sina synder för varandra. En vilja till förändring och helgelse.
d) Missionsuppdraget fullföljs, man evangeliserar, engagerar sig i diakonalt arbete och gör fler människor till lärjungar både i sitt eget land och i andra länder.
Församlingen byggs upp i kärlek
1. Efesierbrevet 4:16 "Så byggs kroppen upp i kärlek genom det stöd varje led ger"
2. 1 Kor 12: 25 Kroppen byggs upp i kärlek, när "lemmarna har samma omsorg om varandra".
3. Galaterbrevet 6:2 .Bär varandras bördor.
4. Efesierbrevet 4:32V i förlåter varandra reservationslöst, totalt till 100%
5. 1 Tessalonikerbrevet 5:11 Vi uppmuntrar och uppbygger varandra.
6. Kolosserbrevet 3:9
7. 1 Petrus 4:9 1 Vi är gästfria mot varandra.
8. Kolosserbrevet 3:16 Vi undervisar och förmanar varandra i all vishet.
Bilder på församlingen.
1. Guds tempel-den troende är en levande sten. 1 Kor 3:9-15, Ef.2:20-22.
2. Guds rike, Guds folk-den troende är en medborgare. Matt 16:18-19, Rom 14:17
3. Guds familj-den troende är ett barn. Rom 8:14-16
4. Guds armé-den troende är en soldat Ef.6:11-12, 2 Tim 2:3-4
5. Ett konungsligt prästerskap-den troende är kung och präst. 1 Petr.2:9, Upp 1:6
6. Kristi kropp-den troende är en lem. 1 Kor 12:18, 20-21, 26
7. Vinträdet-den troende är en gren Joh 15:1-6
8. Fårahjorden-den troende är ett får Joh 21:15-17, Apg 20:28
9. Kristi brud-den troende är en del av bruden Ef 5:21-32
Vilka är församlingens starka och svaga sidor?
Ledarskap
Verksamhet
Andlighet
Gudstjänster
Smågrupper
Evangelisation
Relationer
Medlemmen blir mer och mer lik Jesus. Trovärdigt liv.
I gemenskapen med varandra upptäcker gåvor, tränar och använder de gåvor som Gud utrustat oss med för att vi skall växa tillsammans.
Du är skapad för att tjäna och glädja Gud
Gud är värd ditt bästa. Ge det bästa som du har till Gud.
Det är i tjänst för Gud och medmänniskorna som vårt liv får mening och verkligt innehåll.
Albert Schweitzer sa: "De enda verkligt lyckliga är de som lärt sig att tjäna andra."
Undervisningen-hjälper oss se vad som är vårt pund. BARA DU KAN VARA DU! GUD HAR GETT DIG MÅNGA GÅVOR!!!!!
Viktigt att vi börjar tjäna Gud och praktiserar det som vi lär oss! Då växer vi. Det är genom att BÖRJA tjäna i olika områden som vi lär oss och inser vilken uppgift som vi passar för. Vi kan inte begränsa Gud som skapat oss med så enormt många gåvor och möjligheter. Om vi inte prövat på vet vi inte om vi passar. Det är inte så farligt att misslyckas i en uppgift om vi har en kärleksfull gemenskap som är uppmuntrande.
VI SKALL LÄRA OSS RELATIONER GENOM ATT VARA TILLSAMMANS, TJÄNA TILLSAMMANS, TILLBEDJA TILLSAMMANS, HJÄLPA VARANDRA ATT MOGNA TILLSAMMANS. Det finns inga perfekta församlingar, men vi skall mogna i våra relationer. Det finns massor av bibelord där ordet tillsammans finns med.
Gud vill att vi skall älska verkliga människor, inte idealmänniskor.
Hebr.10:24-25 "Låt oss ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. Låt oss inte överge våra egna sammankomster, som en del har för vana, utan uppmuntra varandra, detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig."
2 Tim.2:2 "Och det som du har hört av mig…….skall du anförtro åt pålitliga människor, som i sin tur skall bli utrustade att undervisa andra."
Församlingens målsättning i korthet:
"Att göra icke-troende människor till helt överlåtna efterföljare till Jesus Kristus."
Uppdraget:
Församlingen är inte bara till för att FÖRSAMLA utan också för att FÖRVANDLA!
(Vi tjänar Gud med våra tillgångar både dem som vi ger till församlingen, MEN OCKSÅ DEM SOM VI BEHÅLLER! Kanske skjutsar någon till mötet med bilen, bjuder vänner till sommarstugan, bjuder en kompis på fisketur i båten o.s.v.)
Målet är att alla skall vara inneslutna i ett relationsnät.
Biblisk gemenskap:
"Församlingen är Kristi kropp som omsätter Kristi budskap i praktiskt liv, det vill säga lever ut Hans liv, dels för att styrka varandra och dels för att vinna världen för Gud, så att den blir till en plats där Guds härlighet bor."
EFK-kongressen presenterar nya församlingar
Knut Bertil Nyström intervjuar företrädare för nya församlingar som välkomnades till Evangeliska Frikyrkan
Några ungdomar från Hallsberg där en grupp karener deltar mycket aktivt i församlingen.
Montrar ställs i ordning. Maud och jag hade ett bildspel och visade en del bilder från second hand, Onsdagskul, cafémöten, gudstjänster och från flyktingarbetet m.m. Här är det också en församling som sätter upp sina dator och det som de vill visa och berätta.
Flera nya församlingar välkomnade i EFK
Vi var också ett 15-tal församlingar som hade montrar och visade bilder och berättade om hur vi försöker förverkliga Jesu uppdrag att vara ljus och salt i världen. Det var Pannkakskyrka, Fängelsekyrka och kyrka för tilltufsade människor såväl som vanliga Svenssons, Smirnov och Abdullah.
Några karenska ungdomar sjöng och spelade och vi bjöds på underbart god mat, tårta och kaffe. En församling hade rest 80 mil för att få vara med och bli välkomnade i det växande samfundet Evangeliska Frikyrkan som just nu upplever en barn-boom.
Maud och jag fick under några timmar prata med flera människor som är intresserade av arbetet med våra nysvenskar. Det blev stimulerande och fina samtal. Jag ska lägga ut några kort i morgon.
Idag har vi också fått en glädjande rapport från den romska församlingen i Serbien som vi har kontakt med. De har nyligen haft dop igen. 10 personer har valt att följa Jesus och låta döpa sig och gå med i församlingen.
Ikväll var vi flera som också lyfte upp vår afghanske medlem Taher i bön. Några viktiga handlingar måste lämnas in till Migrationsdomstolen senast måndag. I helgen ska flera av oss, våra vänner och Tahers vänner och skolkamrater skriva på listor där vi vittnar om att Taher är kristen och går på vår församlings möten och jobbar i vår second hand. Detta för att motbevisa Migrationsverket som menar att Taher inte kan vara kristen och om han är det, är det ingen av hans landsmän som vet om det. Att han uppträtt mycket öppet och frimodigt med sin kristna tro verkar de inte vilja ta till sig. Inte tills nu, men de ska övertygas.
Jag fattar inte hur Migrationsverket kan göra allt för att inte erkänna att människor som konverterat och som uppträder frimodigt om sin tro och lever ut sin tro inte kan utvisas till Afghanistan.
KRAFTKÄLLAN i Vasakyrkan, Filipstad
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14818550.ab
I år är det första gången som jag inte deltar i JESUSMANIFESTATIONEN i Stockholm. Sönerna Joel och Johannes var där tillsammans med sina döttrar.
Roligt att Aftonbladet skriver så positivt om Jesusmanifestationen. 15 000 personer deltog skriver de.
Här är tidningen DAGENS rapportering om manifestationen tidig söndagsmorgon. http://www.dagen.se/nyheter/regn-och-bon-i-fokus-under-jesusmanifestationen/
Ikväll hade vi ett mycket, mycket bra möte i Vasakyrkan. Den andliga vårfloden stiger rejält. Med stor spontanitet och genom den helige Ande förmedlades profetiska hälsningar och flera fick förbön. Lovsången och tillbedjan var mäktig och flera tog tillfället att vittna och dela med sig av det som Gud visat. Den kärlek och öppenhet som präglade samlingen gjorde att flera vågade öppna sig för Gud och varandra.
Jag är ödmjukt tacksam för vad Gud gjorde.
Här är något av det som jag delade ikväll:
Andens nådegåvor
- en hjälp i vardagen
Andens nådegåvor är givna av nåd. Det betyder att de inte kan köpas/förtjänas eller fås på annat sätt än som just en gåva. De hjälper oss att få kontakt med Gud och att kommunicera med honom.
Gåvorna är många, men Anden är en och densamme. Alla nådegåvor är givna av samme Ande, den helige Ande, den tredje personen i gudomen. Han är den person som i Bibeln beskrivs som Hjälparen, och som utgjuts och ges till dem som tar emot Jesus.
Apostlagärningarna 1:8 ”När den helige Ande kommer över er ska ni få kraft OCH BLI MINA VITTNEN”.
Joel 2:28-slutet Gud ska utgjuta sin Ande ÖVER ALLA
Bli fylld med den helige Ande! Efesierbrevet 5:18 LÅT/TILLÅT er att bli uppfyllda av Anden.
De fick börja tala ett gudomligt, nytt språk. Apostlagärningarna 2:4-12
Nytt mod Apg 2:14, Ny kraft Apg 2:37-41
Johannes 7:38-39 Strömmar flyta fram ur ditt innersta.
Nio gåvor
Bibeln säger att man ska vara ivrig efter gåvorna. Vi uppmanas att särskilt söka profetians gåva. Det står mycket om nådegåvorna i Nya testamentet, och särskilt i 1 Kor 12-14. Andens nådegåvor är nio stycken och de kan delas in i tre grupper:
Talgåvorna: profetia, tungotal och uttydning av tungotalet. Tungotalet bygger upp vår inre människa. Tungotalet
öppnar upp för de övriga gåvorna. På pingstdagen började de kristna tala olika främmande språk. Jag berättade om Slummens överste-Elisabeth Liljegren som blev så uppfylld av helig Ande att hon talade SVENSKA (bruklade annars alltid prata järnamål) nästan en hel natt vilket ledde till att många människor tog emot Jesus i sina liv.
Uppenbarelsegåvorna: visdomens ord, kunskapens ord och gåvan att skilja mellan andar.
Kraftgåvorna: trons nådegåva, helandets gåvor och kraftgärningarnas gåva.
ANDENS FRUKTER: Galaterbrevet 5:22–23 räknar upp följande nio frukter:
• kärlek
• glädje
• frid
• tålamod
• vänlighet
• godhet
• trofasthet
• ödmjukhet
• självbehärskning
LÄNGTAN
BÖN
TILLBEDJAN
STILLHET
LYSSNA MED ÖPPET HJÄRTA OCH SINNE
TA EMOT I TRO- TACKA
KÄRLEKSFULL ATMOSFÄR DÄR DET ÄR TILLÅTET ATT MISSLYCKAS OCH GÖRA FEL
GUD SKRIVER APOSTLAGÄRNINGARNAS KAPITEL 29 IDAG. SKA FILIPSTAD OCH
HÄLLEFORS VARA MED OM EN ANDLIG VÅR /ANDLIG FÖRNYELSE SAMT VÄCKELSE?
BJUD IN DEN HELIGE ANDE IN I DITT HJÄRTA. LÅT GUD FÅ BLÅSA IN AV SIN ANDE OCH KRAFT I VÅRA LIV OCH FÖRSAMLINGAR.
Underbar lovsång från Hillsong
KRAFTKÄLLAN i Vasakyrkan, Filipstad
Gå till http://www.korturl.com/mirakel
Alla är ett i Jesus Kristus
På bibeltimmen ikväll läste vi om att "här är inte jude eller grek, kvinna eller man, alla är ett i Kristus Jesus". Se Galaterbrevet 3:26-29 Vilken skillnad mot hur det är i många sammanhang där man dömer ut en medmänniska för att den har "fel" etnicitet, "fel" hudfärg, "fel" vikt, "fel" kön o.s.v.
Kvällen avslutades med att en kille som inte hade en cykel fick åka hem till några församlingsmedlemmar och hämta en cykel. DET är verklig kärlek och församlingsgemenskap.
Vi läste på samlingen om hur en församlings bör vara.
Livet i församlingen får alltid moraliska konsekvenser. När Jesus är Herre i en människas liv påverkas tankar och handlingar av honom, hans sinnelag och kärlek. Då utmanas den kristne att ständigt överge oförsonlighet, avund, bitterhet, högmod, girighet och de handlingar som är uttryck för detta exempelvis förtal, intriger, misstänksamhet, strider och ett egoistiskt levnadssätt. I stället odlar de kristna med Andens hjälp kärlek, tålamod, vänlighet, godhet och trofasthet. Detta tar sig uttryck i förståelse, generositet, öppenhet, uthållighet, ärlighet, uppriktighet och vänskap. Se mer om detta i Galaterbrevet 5:16-25
Vi har verkligen en utmaning att leva och vara en församling som visar på Jesus Kristus och Guds rikes härlighet.
Gud välsigne Dig! Åh, vad jag önskar att fler skulle prioritera att delta i våra samlingar på tisdagar i Hällefors och på torsdagar i Filipstad.
En församling med mycket "go" i sig
Vi var ofta ute och sjöng och spelade, vittnade om vår tro och hade trevligt tillsammmans.
Igår gästade jag Sala Pingstkyrka för att tala över ämnet "Vad gör kyrkan då främlingen knackar på dörren?"
Mötesledare var Lasses fru Gittan och hennes dotter Camilla. Gittan är ordförande i församlingen och lika engagerad, entusiastisk och fylld av livsglädje som för 45 år sedan. Hon påminde mig om sommaren då jag nyss tagit körkort och skaffat en liten Bubbla (Volkswagen) Två gravida unga kvinnor och jag åkte runt till Sundbybergs lekplatser och hade barnmöten med flanellografundervisning, lekar, tävlingar och mycket härlig sång. Gittan var en av de höggravida kvinnorna som jag skjutsade runt en sommar. Vi nådde många barn med det glada budskapet om Jesus. Gittan berättade igår hur jag fick köra allt närmare sandlådan allt eftersom veckorna gick och hennes mage blev större och större.
Mycket har hänt sedan dessa år. Livet har inneburit en hel del kamp, sjukdom, ja även död. Lasse och Gittans son dog vid 36 års ålder. Gittan berättade vilket meningsfullt och kärleksfullt liv som sonen fått leva trots sin sjukdom. Våra söner brukade alltid innesluta Christoffer i sina böner då de bad aftonbön.
Pingstkyrkan i Sala är en livaktig församling. Man har många verksamhetsgrenar och är en församling "mitt i byn". Kvällen innan var kyrkan fylld av olika band som spelade jazz m.m. I caféet fick församlingens medlemmar knyta kontakter med besökarna på (jag tror det var) Kulturnatta. Församlingen är delaktig i Hela Människans arbete, man besöker fängelset, har barn- och ungdomsgrupp och mycket mycket annat. Nu vill man satsa på integration och välkomnande av asylsökande/flyktingar. Det fanns folk med som jobbade med ensamkommande flyktingbarn och Röda Korset.
Här är några kort från igår:
Från samlingen som hölls i caféet
Entrén
Gittan Wäfors med dotter Camilla och barnbarn
Huvudentrén
Trummor, elpiano m.fl instrument i stora salen