Kristet arbete äventyras på Sri Lanka
| www.compassdirect.org/en/display.php?page=news&lang=en&length=long&idelement=5777 Min far Tage Sjöberg missionerade på Sri Lanka eller Ceylon som det hette på 60-talet. I stället för blommor vid hans begravning fick man lämna en gåva till Sri Lanka som sedan blev en grundplåt till ett kristet och socialt arbete i landet. Även mina bröder och mina söner har verkat på Sri Lanka i flera omgångar. Josef, vår äldste son reser regelbundet till Sri Lanka och har bott där med hela sin familj. Vår församling har i många år skickat pengar till förskola, kyrka och kristet arbete på Sri Lanka. Då och då har vi fått rapporter om pastorer som hotats, hus som bränts ner och kravaller mot kristna. Nu kommer alarmerande nyheter om en ny religionslag. Sri Lanka är ett i huvudsak buddistiskt land som under många år haft inbördeskrig. De tamilska tigrarnas gerillaorganisation, LTTE har kämpat för en hinduisk stat på ön. Nu tycks det som om regeringsarmén håller på att besegra LTTE-gerillan. Människorättsorganisationen Compass Direct beättar i ovanstående rapport om den nya religionslag som skall upp i parlamentet i februari nu i år. Lagen tillkom för att skydda från otillbörlig konvertering, men riskerar att fullständigt göra slut på all evangelisk utåtriktad mission. Även hjälparbete och barnhem kan komma att stängas eftersom misstankar kan uppkomma att man hjälper barnen för att de skall bli kristna. Om man fälls i domstol riskerar man att få fängelse i upp till 7 år eller få böta 500 000 rupies motsvarande cirka 30-35 000 kronor vilket är en enormt stor summa för dem. Regeringen är buddistisk och det ingår många radikala munkar i den. Det finns ett parti som består av munkar och deras vilja är att det inte ska finnas någon annan religion på Sri Lanka än buddism. I landet finns det cirka 70 procent buddister, 15 procent hinduer, 9 procent muslimer, 5 procent katoliker och 1 procent protestantiska kristna. Förbudet innebär att det blir förbjudet att vägleda någon till frälsning. Alla kristna hemgrupper, cellgrupper,bönegrupper och husförsamlingar förbjuds. Inga nya kyrkor får startas. Bara de kyrkor som redan finns, får fortsätta. Men de får inte ha möten annat än i sin kyrkolokal. Man får inte vittna för människor utanför kyrkan eller hjälpa andra människor. Förbud att vittna för okristna människor om Jesus och förbud att sprida evangeliet. Förbud för kristna att ha offentliga möten, mer än i de kyrkor som redan finns. I Sri Lanka har den här lagen nästan redan gått igenom. Presidenten har sagt till de kristna ledare som protesterar mot detta att han inget kan göra. Han är rädd att förlora makten om han säger emot munkarna. Två gånger har förslaget lagts fram i parlamentet, senast 6 januari 2009. Den 14 februari ska de rösta om denna lag och om de flesta är för den, blir lagen verklighet! Det finns fortfarande hopp om förändring. Regeringen är känslig för vad som sägs utomlands. Låt oss sprida kunskap om den uppkomna situationen, skriva brev till Sri Lankas ambassad i Stockholm, men framför allt be för landets kristna och be för omröstningen i parlamentet. Om denna lag går igenom, kommer många pastorer och kyrkomedlemmar ganska snart att sitta i fängelse! Det märkliga är att de flesta svenskar har en bild av att buddister är fredliga och toleranta människor och det kanske stämmer på de enskilda individerna i allmänhet, men där politik, rädsla och ekonomiska och andra beräkningar får fäste visar sig intoleransens fula ansikte. Låt oss hoppas att Österns Pärla skall få bli en fredlig och lugn plats där religionsfrihet och förståelse får råda. Jag uppmanar dem som känner till vårt arbete på Sri Lanka att särskilt be för pastor P som kämpar på med att nå de fattigaste i samhället och som varit med om att starta pionjärförsamlingar på andra områden där det inte finns någon kristen verksamhet. I dagarna skickar vi ett understöd till församlingen och dess pastor. Vill du vara med att stödja detta arbete kan du kontakta mig eller sätt in din gåva på Kristen Gemenskaps konto i SWEDBANK 5489-1536 |
Joel Sjöberg: "Fokusera på Jesus"
SAXAT FRÅN TIDNINGEN DAGEN
"Vi måste ha fokus på Jesus"
Fyra evangelister om vad som är viktigt
Textstorlek
Publicerad: 2009-01-30 06:00 För andra året har Evangelistfonden utsett stipendiater. Fyra stipendier på 15 000 kronor kommer att delas ut på Frälsningsarmén i Uppsala den 28 februari. Vi ställde några frågor om deras syn på evangelisation. Joel Sjöberg beskrivs som en "frisk fläkt i den svenska kristenheten". Genom sitt förlag Gospel Media sprider han ett rikt urval av litteratur för kristen uppbyggelse och kreativ evangelisation.
Vad är viktigt för svensk kristenhet i dag?-
Att fokusera på Jesus, att vi som kristna har en nära relation till honom. Sen är det viktigt att vi sträcker oss utåt, budskapet om Jesus behöver komma ut både via våra församlingar och via oss som enskilda individer. Det är något vi definitivt behöver bli bättre på.
Hur arbetar du för att nå dit?-
Förlaget ger ut många böcker som är evangelisationsinriktade, enkla vittnesbörd om hur människor kommit till tro, till exempel. Vi ger också ut en evangelisationstidning fyra gånger om året med en ungefärlig upplaga på 4 000. Jag är även aktiv i Örebrokyrkan som startade för ett halvår sedan. Vi har som inriktning bland annat att vi ska vara en mångkulturell församling. Vi evangeliserar också på fredagskvällar genom att gå ut på stan, bjuda på kaffe och samtala med människor.
Vem eller vad är din förebild när det gäller evangelisering?-
Både min far Bengt och mina farbröder Stanley och Kjell, har varit förebilder för mig. De har en gnista som inte falnar. Deras starka engagemang ser jag som verkliga förebilder.
Markus och Ewa-Marie Kihlagård är sedan år 2000 ledare för frälsningsarméns kår i Halmstad som under den tiden har växt från trettio till över hundra medlemmar.
Vad är viktigt för svensk kristenhet i dag?-
Att ta budskapet på allvar. Det låter kanske märkligt, men om relationen med Jesus verkligen är det bästa som finns kan man inte annat än att dela med sig.
Hur arbetar du för att nå dit?-
Vi har satt upp tydliga mål för vårt arbete. År 2004 satte vi upp målet att vi skulle vara 120 medlemmar vid årsskiftet 2009/2010, då var vi 40, i dag är vi 108. Vi kommer att nå målet som var ett steg i tro, det gjorde att vi började prata i den riktningen och tänka på att människor behöver möta Jesus. Sen gjorde vi personlig evangelisation till vårt viktigaste verktyg. - Vi försöker också arbeta efter övertygelsen att alla har olika gåvor, och när Jesus kallar gör han det oftast utifrån de gåvor vi har, det vi tycker är roligt att göra. Det är sådant vi som ledare behöver fånga upp och ge ansvar utifrån.
Vem eller vad är din förebild när det gäller evangelisering?-
Vi har haft flera förebilder inom olika områden. En som var ett stöd för oss här i Halmstad är Per-Eive Berndtsson som är präst och startade en EFS-förening här 1989, men det finns många fler. Missionbåten Shalom har genom sin mångåriga verksamhet spridit evangeliet till ett stort antal människor genom allt från bryggmöten till bibelstudier. Birger Borgemo är grundare, skeppare och missionsledare för Shalom.Vad är viktigt för svensk kristenhet i dag?- Att röra sig ute bland den vanliga svensken. Kyrkan är alldeles för mycket inlåst i sina egna rum och saknas ute i samhället som helhet.
Hur arbetar du för att nå dit?-
Åttio procent av vårt arbete är utåtriktat. Vi har ungdomsgrupper ombord, skolklasser som kommer till Shalom. Vi är ute på skolor med team, medverkar på lektioner eller fungerar som kamratstödjare. Vi har något som vi kallar fältarbete, tillsammans med polis och sociala myndigheter följer vi upp och tar hand om ungdom i riskzonen. Vi har ett fotbollslag i Oskarshamn för att skapa bättre tillvaro för flera av dem. Och så har vi förstås bryggmöten.
Vem eller vad är din förebild när det gäller evangelisering?-
Berthil Paulson var en andlig förebild för mig med sin framtoning och sin syn på ekumeniken i svensk frikyrklighet. I det mer utåtriktade arbetet har jag haft så många som gett mig impulser, och det har också gjort att Shaloms arbete blivit väldigt brett. Sen är ju Jesus en viktig förebild, förstås.
Algot Niklasson, 82 år, tilldelas hedersstipendiet för sin hängivna förkunnelse under den så kallade förnyelseväckelsen på 1950-talet. "Hans frimodiga predikan skapade stora genombrott för väckelse i vårt land" lyder motiveringen.
Vad är viktigt för svensk kristenhet i dag?-
Det viktigaste av allt är att vi får väckelse. Människor behöver vakna över sin andliga situation som de gjorde förr när de hörde en tydlig förkunnelse om frälsning och evigt liv. Själv blev jag frälst när jag var elva år, jag levde i en kristen miljö som påverkade mig tidigt.
Hur arbetar du för att nå dit?-
Den enda vägen till väckelse är att vi ödmjukar oss och börjar be mer. Vi behöver överlämna oss helt åt Gud, lyda hans ord och föra fram det budskap Gud vill ha fram. Det är egentligen enkelt, och behöver inte krånglas till alls.
Vem eller vad är din förebild när det gäller evangelisering?-
Jag har sett upp till flera som Gud har använt på olika sätt, men viktigast av allt har varit att Herren påverkat mig.
Fotnot: Evangelistfonden startades av evangelisten Roger Larsson för att uppmuntra evangelister och organisationer som sprider evangeliet i Sverige och Norden.
Kerstin Doyle, reporter på DAGEN
Vägar till att må bra
SKRATTA OFTA OCH TA DET LUGNT I KRITISKA SITUATIONER
Överraskningar väntar i himlen
Hur ser det ut i himlen? Är det gator av guld? Får man fiska där? Vilka personer ska vi få träffa när vi en dag går genom himlens port? Hur låter lovsången när miljoner människor från jordens alla folk gemensamt sjunger i stämmor? Jag har hört smakprov på detta vid några tillfällen bland annat på Folkets Hus i Stockholm när tusentals människor "sjöng i Anden" vid ett möte då Yongi Cho predikade. Det var så mäktigt så jag bara ville gråta. Folk blev helade och fyllda av kärlek och glädje.
Jag tror nog att vi kommer att bli rätt så överraskade när vi träffar folk som vi kanske inte alls förväntade oss att möta i himlen. Samtidigt kanske vi går runt och letar efter personer som var aktiva i någon kyrka, men vi hittar dem inte.
Idag ringde telefonen. Det var en kvinna från en grannstad som ringde. Hon ville berätta om något som hände för några månader sedan på sjukhuset på orten där hon bor. Kvinnan delade rum med en annan kvinna som var från Filipstad. Filipstadskvinnan var allvarligt sjuk och låg för döden. De båda kvinnorna öppnade sig för varandra och delade oro, ångest och funderingar kring livet och döden. Efter en tid fick damen som ringde idag be till Gud för sin kamrat. Hon ville ta emot Jesus i sitt liv och göra sig redo för att möta Gud. När de bett till Gud fylldes rummet av en himmelsk frid och efter ett tag passerade den allvarligt sjuka kvinnan livsfloden och steg in i himlens värld. Vad vi vet brukade kvinnan aldrig besöka någon gudstjänst och hade tidigare aldrig uttryckt något större intresse för de andliga frågorna. Men det är egentligen något som ingen med säkerhet kan uttala sig om. Vad vet vi vad som pågår under ytan i själens djupa kamrar? Ingen kan döma eller uttala sig om kontakt eller inte kontakt med det gudomliga, om frälsning genom tro på Jesus och den längtan som finns efter Gud.
På grund av vad Jesus gjort för oss räcker det med en tanke, en kort bön, ett rop på hjälp och en enkel bön om förlåtelse från synd. Ett ord som uttrycker en vilja att tro på Jesus och en bekännelse och ett erkännande av att Jesus är herre.
Kvinnan som ringde idag ville berätta att hon ber för de anhöriga och har kontakt med flera av dem.
Det ringde även en man idag från Årjäng. Också han hade varit och hälsat på en patient på ett sjukhus. När han gick genom korridoren vinkade han åt en man som låg på ett annat rum. Han gick in och hälsade och samtalet kom in på livsfrågorna och frågor kring tro, tvivel och evigheten. Plötsligt får min vän en ingivelse och frågar om mannen ville ha förbön. "Ja, visst" fick han till svar. Mannen sträcker sina båda händer mot himlen och ber med i bönen. Något händer i mannens inre och vissheten om det eviga livet spirar fram. Så enkelt det är att komma i kontakt med Gud och så enkelt det är att vittna om sin tro. Vara uppmärksam och följa den helige Andes maning att våga ta kontakt med folk. Idag är människor öppna för evangelium och vi behöver alls inte tro att vi måste få folk in i kyrkan för att de skall få uppleva Gud. Gud finns överallt och verkar genom dig och mig.
Jag har idag också fått möta människor från strängt muslimska länder. De är också andligt hungriga och har en tro på Gud. Flera har haft starka upplevelser av Gud och börjar nu söka kontakt med Jesus. En man har varit böneutropare och studerat koranen mycket intensivt. Nu fick jag lämna Nya Testamentet och några böcker om den kristna tron. Jesus kommer att visa sig för dem och Gud kommer att verka i deras hjärtan. De kommer att inse hur viktigt det är med förlåtelse och försoning och de kommer att få starka upplevelser och den helige Ande kommer att ge liv åt bibelordet när de läser.
Var gärna med mig i bönen för dessa muslimer. Fick till sist telefon från en albansk man som tagit emot Jesus. Nu får han berätta om Jesus för sina landsmän både här i Sverige och i sitt land. Också han berättade att folk i hans land är mycket öppna för evangeliet och många tar emot Jesus.
Islams radikalisering i Rosengård m.fl platser
Ikväll såg jag på AKTUELLT i TV. Där debatterades den rapport som forskaren Magnus Ranstorp presenterat för regeringen. Nyamko Sabuni intervjuades och i studion deltog muslimen Mohamed Omar, känd för sitt stöd till terrororganisationen Hamas. Det blev kaos i Aktuelltstudion. Aktuellts programledare försökte förgäves få Mohamed Omar att svara på frågor och samtala med Magnus Ranstorp, men Mohamed formligen vräkte ur sig sitt hat mot sionismen och Israel. Han kastade även beskyllningar mot centerriksdagsmannen Fredrick Federley trots att debatten inte hade något att göra med Fredricks ageranden eller åsikter utan i stället om den radikalisering som breder ut sig bland muslimer i Rosengård i Malmö.
Det är skrämmande att de fanatiska muslimerna slagit följe med vänsterns partivänner och drar land och rike runt och bränner israeliska flaggor, kastar stenar och flaskor mot fredliga manifestationer som uppmärksammar och minns Förintelsen. Ikväll attackerades Livets Ords kyrka i Uppsala där man samlats för att hedra minnet av Förintelsens offer. Polisen fick slå en mur kring kyrkan och skydda de församlade. Se www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=162353
Från flera andra orter hör jag om hur imamer ger pengar till muslimska kvinnor för att de skall sätta på sig slöjan. Fler och fler muslimer blir mer och mer fanatiska och börjar praktisera den form av islam som kallas för wahhabism och som har sitt ursprung i Saudiarabien.
Vad gör de krista kyrkorna i detta läge? Jo Svenska Kyrkan gör allt för att tona ner sin kristna tro och man går allt längre i sitt förnekande av bibeln och de grundläggande kristna lärosatserna. Äktenskapsdebatten och homosexvigslar i kyrkan nu senast visar att man inte alls bryr sig om vad Guds ord säger. Andra kyrkor har fullt upp med att navelskåda sig själva och man diskuterar och ältar interna frågor i det oändliga. Var finns de som går ut till vanligt folk med evangeliet? Som för en dialog med muslimer om vikten av försoning, förlåtelse och som med sina liv pekar på Jesus och hans kärleksfulla sätt att leva? När skall svenskarna inse hur värdefull den kristna tron är? När vänder trafiken från IKEA och stormarknadernas "gudstjänster" till kyrkornas och kapellens andligt levande och varma gudsmöten? När fylls kyrkorna av kristna som bekänner sina synder och ropar till Gud om väckelse över Sverige? Orsaker finns till att känna nöd för vårt land. Jag tänker på den ekonomiska krisen, ungdomsarbetslösheten, självmord och drogmissbruk som breder ut sig mer och mer. När nyanlända invandrare ser hur vi lever i västvärlden förstår man att de söker sig till sina andliga rötter och inte vill ha något med vår "kristna livsstil" att göra. De har svårt att förstå vilka som har den kristna tron som en tradition enbart och på dem som lever ut sin kristna tro där lära och liv blir till en enhet.
Jag är säker på att det kommer ett uppvaknande snart. Jag vill absolut visa kärlek till muslimerna och peka på den tro som börjar med fred och frid i hjärtat och som predikar försoning i stället för hämnd och hat.
Läs mer om rapporten genom att klicka på länken här:
www.sydsvenskan.se/malmo/article408961/Okad-radikalisering-i-Rosengard.html
De muslimska radikala grupperna får allt större inflytande i Rosengård. Kvinnor som inte bär slöja trakasseras, nyanlända uppmanas att inte umgås med svenskar, kulturföreningar är förtäckta religiösa samfund, 13-14-åriga flickor blir tvångsgifta, pojkar och flickor får inte leka tillsammans.
Länkar
· Se Nyamko Sabuni ta emot rapporten
STOCKHOLM. Det är några av förhållandena på Rosengård, enligt en undersökning som presenterades idag.
Undersökningen "Hot mot demokrati och värdegrund - en lägesbild från Malmö" har beställts av regeringen och utförts av Centrum för Asymmetriska Hot och Terrorismstudier (CATS).
Även i Södra Innerstaden, Lindängen och på Hermodsdal har radikala, våldsbejakande grupper ökat sin verksamhet, enligt utredningen.
- Svenska lagar, rättigheter och jämställdhet ska gälla alla, även boende i Rosengård, säger demokratiminister Nyamko Sabuni.
Både hon och forskaren Magnus Ranstorp, som ansvarat för utredningen, var medvetna om att det förekommer radikala muslimska grupper i Malmö men de överraskades över omfattningen och deras inflytande.
- Det var skrämmande att höra om hur dessa åsiktskontrollanter trakasserar kvinnor och barn. Det är som om det lagts en filt över medborgarna på Rosengård. Och det är min uppgift att lyfta bort den filten. Det handlar om få individer men deras verksamhet drabbar många, säger Nyamko Sabuni.
Gunde Johansson målade också
Vi har fått en ny frivilligarbetare på Erikshjälpen Second Hand. Han har städat bland hundratals tavlor. Då hittade han denna tavla som är målad av vissångaren Gunde Johansson som snart skall få en staty i Filipstad. Jag träffade ofta Gunde den första tiden som jag bodde i Filipstad. Han hälsade på sin mor som bodde i samma hus som jag bodde i. Senare kom hela familjen och vi flyttade till en villa på Selma lagerlöfs väg. Gunde var så trevlig.
Denna tavla ska vi fixa glas till och ha budgivning på i butiken. Om två veckor ordnar vi med en auktion på en massa tavlor som kommit fram ur förrådet. Det kan bli verkliga fyndpriser. 
Intensiv kontakt med gömd flykting
Då kan det se ut så här på köksbordet. Skrivbordet är fullt med andra papper.......Måste städa innan frugan kommer hem.....Farrs nya tidning har kommit idag. Intressant läsning. Gå in på www.farr.se och klicka på Artikel 14 som syftar på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna där artikel 14 fastslår rätten till att söka asyl.
Killen från Afghanistan som jag skrev om igår har ännu ej fått något rum och ingen myndighet vill ta ansvar för honom.
Migrationsverket-Migränverket-hur tokigt KAN det bli?
En afghansk kille har bott länge i Sverige. Med länge menar jag cirka 5-6 år i detta fall. Han har haft TUT (tillfälligt uppehållstillstånd) med fyra sista viktiga siffror i personnumret. Rätt att arbeta och studera och komma in i svenska samhället.
Sen kommer ett utvisningsbeslut till Kabul i Afghanistan, men inget händer. Det går månader och år. Killen får inga pengar. Man försöker från MIG (Migrationsverket) att få honom att sjävmant ta sig till sitt krigshärjade och mycket oroliga land. Utan vänner, släktingar och kontaktnät är det inte så lätt. Min afghanske vän får 0 kronor i bidrag. Inte lätt att trolla med plånboken och få pengar att räcka till mat, kläder, busskort o.s.v.
Vi åker till MIG samt till polisen och pratar om att samarbeta kring avvisningen. Polisen lovar att höra av sig om en månad. MIG lovar pengar.
Polisen hör aldrig av sig. MIG ångrar sig och ger inget bidrag. Månaderna går. Det blir höst, jul, nyår och januari. En dag drabbas killen av en psykisk kollaps. Han åker till polisen som skickar honom till psyket som skickar ut honom på gatan med en påse tabletter. Nu har han ingen bostad. Har bott hos en person några månader, men det blev problem och han fick flytta. Det tär på psyket att vänta och vänta i ovisshet. Dag ut och dag in. Månad efter månad i en spänd väntan på polis som ska komma och avvisa till krigets, självmordsbombarnas och talibanernas land. Killen bodde i natt hos en vän, men var ska han sova i natt?
Idag när jag ringde till MIG och frågade hur vi skall göra fick jag först till svar att det skulle nog ordna sig med rum och pengar. Nu strax före 16 fick jag besked att killen inte finns! Alltså i deras handläggningslista. Han har inget "öppet ärende". Han "ligger" hos polisen och polisen har sagt idag att de inte kan avvisa honom. Det går inte.De kan inte beställa en hemresa hos Transporttjänst.
Jag frågar om det då inte föreligger verkställighetshinder och att killen i så fall skall få PUT (permanent uppehållstillstånd) Borde han inte få ett rum för natten eftersom han faktiskt finns. Jo, säger handläggaren, MEN DET ÄR INTE MITT BORD. Hon ber mig ringa socialen, men det har vi gjort förut och blivit hänvisade till MIG som hänvisat till polisen som hänvisat till MIG som hänvisat till kommunen som hänvisat till MIG som hänvisat till polisen som
Ja, en dag åkte jag runt till alla dessa myndigheter för att förevisa nummer 9-999999 (fingerat nummer) så att de skulle få SE ATT DET VAR EN MÄNNISKA och alla lovade att de skulle hjälpa honom om jag åkte till polisen och polisen lovade att hjälpa om jag åkte med honom till Migränverket och de lovade att hjälpa till om jag åkte till socialen....och då åkte vi hem.
I morgon väntar en ny runda, men då till ett kontor inom MIG som handlägger verkställighetshinder. Det heter FÖRVALTNINGSPORCESSENHETEN. Vad kommer de att säga?
Nu undrar jag ut i bloggosfären-har avtalet mellan Afghanistan och Sverige löpt ut så att avvisningar generellt inte går att genomföra? Är det nån som vet?
Har MIG och polisen äntligen fått upp ögonen för att det råder en VÄPNAD KONFLIKT i Afghanistan? Vad sa Reinfeldt när han var i Afghanistan?
Vad ska MIG säga i morgon om 9-999999?
Hur botar man migrän?
Youtube sprider kunskap om Kabul, Afghanistan
Människorättsorganisationer och juridiska ombud säger att det är alldeles för farligt och att situationen förvärrats.
Thabo Muso, som verkar som jurist, har själv besökt landet dit flera av hans klienter kanske tvingas tillbaka till.
Genom att själv beskriva situationen och sen lägga ut informationen på Youtube kan flera och fler bilda sig en egen uppfattning om det allvarliga läget. Ju fler återvändande afghaner som lär sig att spela in och lägga ut filmklipp på Youtube desto mer ökar trycket på Migrationsverket och Migrationsdomstolarna att låta dem som flytt från krigets terror få stanna i Sverige.
Gå in till Afghanas hemsida och klicka på de olika klippen och sprid kunskapen om detta till andra som kämpar för afghanernas rätt att söka och få skydd i Sverige.
http://www.afghanha.se/Thabo.Muso/Kabul.pa.you.tube.htm
Det är nyttigt med apelsiner!
Irakisk familj bjöd på festmåltid
Igår var min fru och jag till Örebro för att bland annat besöka en familj som vi varit med om att hjälpa att få uppehållstillstånd i Sverige. Först fick mannen PUT och efter något år kunde hans fru och barn komma loss från Syrien där de suttit och väntat efter att ha lyckats ta sig ut ur krigets Irak.
Igår blev vi bjudna på en festmåltid av icke vanligt slag. Det var massor med rätter och jag tog kort på maträtterna och den lyckliga familjen. Tyvärr har jag inte lyckats få in dem i datorn denna gång. Hoppas att kunna dela med mig av dem senare och samtidigt kanske berätta något om familjen och den oerhörda hjälp de nu är i uppbyggandet av Örebrokyrkan. I Irak var mannen med om att bygga upp en Baptistkyrka från noll till närmare tre hundra medlemmar.
Vi byggde ett bönealtare
På morgonen fick jag ett bibelord om hur profeten Elia byggde ett altare på berget Karmel av tolv stenar som symboliserade drömmen om ett enande av Israels tolv stammar. Jag fick se en bild av hur vi idag skulle vara tolv personer från tolv länder som enigt skulle proklamera JESUS ÄR HERRE.
I slutet av predikan bad jag en person från varje land att komma fram. Vi räknade till elva länder, men sen kom en man från Sudan också fram och vi var tolv personer precis som jag sett i min syn.
Följande länder var representerade: Uzbekistan, Colombia, Burundi, Eritrea, Finland, Holland, Ryssland, Kenya, Sudan, Sverige, Danmark och Sri Lanka. I mötet fanns också några nya asylsökande som kommit från Iran och något annat land.
Efter att vi upphöjt Jesus föll Guds helige Ande över oss alla och vi fick verkligen prisa och upphöja namnet över alla andra namn.
Eila, Linnea och Rosemarie som arbetar i kyrkan var så glad för alla nya människor som kommit till kyrkan denna dag. "Det är alltid nya ansikten", säger Eila med ett leende. Ja, Eilas varma välkomnande och det varma sätt som hon hälsar ALLA besökare välkomna gör att varje person känner sig extra välkommen. Vi ser med glädje fram emot nästa besök i Storfors. Varje tisdag kommer också några av storforsarna in till vår samling. Alain och Tomas m.fl deltar med liv, energi och glädje i våra samlingar och tillför så mycket. Idag var det också många finländare med på mötet. Jag tror på en fördjupat och större enhet mellan kyrkorna i våra bygder
Rakt på sak i Radio Örebro
Under några veckor har jag haft kontakt med den gravida kvinna som avvisades under mycket dramatiska former strax före jul. Polis trängde sig in på det sjukhus där hon vistades och förde iväg henne och hennes man till ett väntande flygplan.
Kvinnan gömmer sig i sitt land, men har möjlighet att komma tillbaka till Sverige och till sitt arbete i Örebro. Ansökningshandlingarna ligger i det närmaste färdiga och fullmakten kommer med post inom några dagar.
Kvinnan mår mycket dåligt och hoppas att hon får föda sitt barn i Sverige.
Du kan lyssna till programmet där kvinnan intervjuas liksom hennes arbetsgivare i Sverige. Intervjun med mig är i slutet av inslaget.
Jag blev intervjuad i direktsändning idag av Radio Örebro. Programmet "Rakt på sak" rymmer framför allt lokala frågor, men även inrikes- och utrikesfrågor har en självklar plats.
Programmet ställer de lokala politikerna till svars och låter gärna lyssnarna göra detsamma. Programmet innehåller debatter, intervjuer, reportage, samhällsanalys och tänkvärda funderingar.
| Fredag 23 januari 15.03 Utvisad söker arbetstilstånd Örebroaren Sazgar som utvisades till Irak strax före jul, söker arbetstillstånd i Sverige. Både Sazgar som är gravid och hennes make bodde i Vivalla och hade jobb innan de utvisades. |
Joel tipsar om bokevangelisation
Hej!
Det är alltid uppmuntrande att få respons på de böcker vi ger ut. Senaste tiden är det många som läst
boken "Jag stred för Arafat" och blivit väldigt tagna av det starka vittnesbördet. Några har också önskat få
mängdrabatt för att sprida boken i evangelisationssyfte. Därför har vi ordnat med ett riktigt bra paketpris
på boken. En annan bok som passar mycket bra för evangelisation är "Den vita tigern". Den har vunnit
flera pris, sålt i stora mängder och översatts till många språk. Innan jul gav vi bort drygt 150 ex av denna
bok som delades ut på häkten här i Örebrotrakten. En bok kan betyda mycket!
Finns det någon annan av våra böcker du skulle vilja använda i evangelisation? Kontakta oss gärna, så kan vi hjälpa till.
Guds rika välsignelse,
Joel Sjöberg
Gospel Media
Den vita tigern av Tony Anthony. Prisbelönt vittnesbörd!
Fruktan fanns inte i Tony Anthonys värld. Som trefaldig världsmästare inom Kung Fu var han självsäker,
mäktig och fruktad. En lovande karriär inom säkerhetsbranschen hade precis påbörjats och han reste
världen runt för att beskydda några av världens rikaste och mäktigaste människor.
Den här tempofyllda och mycket fängslande boken är berättelsen om Tonys sanna och oerhört gripande
livshistoria. Mer fantastisk och dramatisk än vad någon fiktionbok kan erbjuda, tas vi med på en häpnads-
väckande resa mellan mörker och ljus. Med fascinerande insikter om de kinesiska kampsporterna -
kända under namnet Kung Fu - och den farofyllda tillvaron som livvakt, återberättas tragedin om hur en
"upplyst lärling" förvandlades till en blodtörstig och våldsam man.
I det mest kompakta mörker i Nicosias centralfängelse kunde allt ha varit förlorat, om det inte varit för
besöket av en främling...
Pocket: 280 sidor. Ord pris 59:-
50 ex för endast 15:-/st för dig som vill använda boken i evangelisation.
Porto tillkommer med endast 29:-.
http://www.gospelmedia.se/product_info.php?products_id=190
Jag stred för Arafat - Tass Saada. Ett gripande och aktuellt vittnesbörd!
Denna sanna berättelse av Taysir "Tass" Saada som föddes i Gaza är något utöver det vanliga!
Tass lärde sig att hata redan som barn. Som sjuttonåring gjorde han uppror, rymde hemifrån och blev en
krypskytt inom PLO och personlig chaufför åt Arafat. Tass fullständigt kokade av ilska och
hat och blev snart involverad i gerillakrigföring mot den israeliska armén. Han begick många fruktansvärda
våldshandlingar som han idag ångrar djupt. På eget initiativ försökte han lönnmörda en jordansk kronprins
och han kastade handgranater in i kristna hem.
Som ung kom Saada till USA, där han gifte sig och bildade familj. Han kom till tro på Jesus, fick uppleva
en djup förlåtelse och fylldes av Guds kärlek. Det fick till följd att han började försonas med judar.
Han återvänder sedan till Mellanöstern för att träffa sin familj som lovat att döda honom eftersom han
konverterat. Han träffar också Arafat och berättar om sin nya tro. Dessa möten är både märkliga och
starka. Jag stred för Arafat är en otroligt stark bok. Läs den och ge den till vänner och släktingar!
Mjukband: 235 sidor. Ord pris 189:-
10 ex för endast 100:-/st för dig som vill använda boken i evangelisation.
Porto tillkommer med endast 29:-.
Engagerad styrelse i Kristen Gemenskap
Vi är så tacksamma för att Gud hjälpt oss med ekonomin och att vi kan uppmana årsmötet att utöka missionssatsningarna till exempel Bangla Desh.
Vi är också så glada för att vi kunnat amortera av lånet på vår kyrka. I dessa kristider känns det helt rätt att försöka bli skuldfri som församling och ideell organisation. Gud är god och hjälper år efter år.
Ikväll planerade vi även för att på allvar komma igång med ungdomssamlingar, dels för äldre ungdomar i Hällefors och för tonåringar i Filipstad. Vi kommer fömodligen att få hjälp från en evangelist i Örebro, men sen har vi flera duktiga medlemmar som studerat bibeln extra mycket en tid och som är duktiga att dela med sig av vad de upplevt med Jesus Kristus.
Vi fikar alltid och oftast äter vi middag tillsammans. Ikväll hade jag fixat goda smörgåsar. Vi tar också tid till bön och samtal. Det är så viktigt med gemenskapen och inte bara hasta igenom de 12 punkterna på dagordningen.En rolig sak som kommer i vår är en musikal som kyrkorna i Lindesberg sätter upp med Gösta Palm i spetsen. Det blir fredagen den 20 mars klockan 19 på Folkets Hus i Filipstad.
Vi samtalade om att utöka antalet basgrupper eftersom gruppen i Hällefors ökat den sista tiden. Det är alltid svårt att dela en sammansvetsad grupp, men syftet är inte att vi ska ha det mysigt utan att fler och fler skall komma med i gemenskapen och få uppleva Jesus i sina liv. Att i en mindre grupp få möjlighet att ställa frågor, få ifrågasätta, få förbön och dela en djup andlig gemenskap med andra sökare.
Ett annat område som vi pratade om var hur vi kan utöka samarbetet med övriga församlingar. Vi vill inte isolera oss och vi tror att vi behöver varandra och ska vara mån om våra trossyskon. Om den inbördes kärleken fungerar
Stoppa avvisningarna till Grekland!
Gång på gång får jag träffa förtvivlade afghaner som rest via Grekland för att söka asyl i Sverige. I Grekland har de satts i fängelse på vattnig soppa och ett brödstycke åtskilda från övriga delar av familjen. Ibland sparkade, slagna av vakter som går längs gallerväggarna hela nätterna och slår med sina batonger, så att de intagna inte kan sova. Uttröttade och hungriga, förvirrade och fyllda av ångest ombeds de att skriva på en asylansökan. Efter cirka 30 dagar släpps de ut fängelset och skälps av i Athén där de får leva på gatan. Några lyckas ta sig till Sverige för att raskt avvisas tillbaka till Grekland enligt Dublinförordningen. Sverige spelar med i detta smutsiga spel och skriver i besluten att familjerna sökt asyl i Grekland och därför skall avvisas dit igen. Att de omedelbart med tvång tvingas in i Turkiet f.v.b. till Afghanistan tycks inte bekymra våra myndigheter. Jag har skrivit om detta förut och Farr liksom Sveriges Kristna Råd har protesterat mot dessa avvisningar. Ändå fortsätter detta vansinne igen och igen.
Läs här vad DN skriver om detta:
En återvändsgränd möter tusentals flyktingar
Patras. Sverige utvisar flyktingar till Grekland i strid med FN:s rekommendationer. FN anser att de asylsökandes rättssäkerhet inte kan garanteras. DN:s utsända rapporterar från Grekland som blivit en återvändsgränd för människor från främst Irak och Afghanistan som söker en framtid i Europa.
-Khodada från Afghanistan bor tillsammans med tjugo andra män i ett litet skjul byggt av pappkartonger och byggplast. På jordgolvet ligger hoprullade sovsäckar och längs en planka under taket hänger männens ägodelar i plastpåsar.
- Sommaren 2007 deporterades jag från Sverige till Grekland. Då hade jag varit i Malmö i 45 dagar, berättar han.
Drygt ett år tidigare kom han för första gången till Grekland med Sverige i sikte. På gränsen till EU tog den grekiska polisen hans fingeravtryck och därför skickades han, enligt EU:s regler, tillbaka för att söka asyl här i Grekland.
Sedan 2004 har Sverige fattat beslut om att 2.000 personer ska avvisas hit, enligt Dublinförordningen. De två senaste åren har 137 skickats tillbaka med tvång.
- Den svenska polisen sade att jag skulle få hjälp att söka asyl i Grekland. I häktet på flygplatsen i Aten blev jag intervjuad av grekisk polis. Där fanns varken tolk eller advokat. Efter fem dagar sade de att mitt ärende var avslutat och att jag skulle lämna landet inom en månad, berättar han.
De kanske hundra skjulen av pappkartong ligger inklämda mellan vanliga bostadshus på strandpromenaden. Får och höns vandrar i leran mellan skjulen. Här bor ett tusental män, tror myndigheterna. De delar på fyra toaletter. Ytterligare ett hundratal sover med en kartongbit över sig i groparna på lerslänten alldeles utanför lägret eller inne i skelettet till ett halvfärdigt hus på tomten intill.
Läkare utan gränser, MSF (Médecins Sans Frontières), som öppnat en mottagning inne i lägret, talar om en humanitär katastrof.
- Männen sover ovanpå varandra i skjulen. Många har hud- och lungsjukdomar efter att tidigare ha sovit utomhus. De har allvarliga depressioner och traumatiska besvär efter svåra upplevelser, säger Elektra Noutsou, psykolog, MSF.
FN:s flyktingorgan UNHCR har i sin kritik av det grekiska asylssystemet särskilt påtalat bristen på mottagningsplatser. Det grekiska flyktingrådet GCR talar om en social katastrof med tusentals hemlösa.
Khodada hör till de uppskattningsvis en miljon unga män som varit på flykt från Afghanistan hela sin ungdom. De flesta har bott i Iran eller Pakistan, men sedan ett par år skickar grannländerna tillbaka framför allt de unga männen till Afghanistan där våldet nu trappats upp.
- Åka tillbaka till Afghanistan? Aldrig, där har jag ingenting kvar. Jag bodde i Iran i sju år innan jag flydde till Europa. I Afghanistan riskerar jag att tvångsvärvas av milisgrupper, säger Khodada, som nu fyllt 25 år.
Det ligger en frän doft över lägret. De som inte är sjuka och febriga i blicken bevarar sin värdighet genom att raka sig omsorgsfullt och klippa polisongerna med nagelsax. I gryningen brukar många ge sig i väg till Patras utkanter där de plockas upp av greker som vill ha billig arbetskraft för grönsaksplockning och byggjobb.
Många talar om ett inofficiellt banksystem där männen mot några procents betalning kan flytta sina pengar mellan olika länder. De som tjänar mest pengar på de afghanska männen är smugglarna. När DN besöker Patras har just fyra kustpoliser och två grekiska lastbilschaufförer gripits misstänkta för att under de senaste två åren ha ägnat sig åt omfattande människosmuggling till Västeuropa.
- Det är en mycket dålig dag för oss, säger kustpolisens vice chef Charalambos Mouzakis.
Dygnet runt står klungor av män längs staketet vid grindarna där lastbilarna kör in på hamnområdet.
Ett gäng håller poliserna upptagna genom att klättra upp och ner på staketet. Samtidigt springer några andra som bär små ryggsäckar in bland lastbilarna.
- Vi kan inte kontrollera alla lastbilar. Varje dag har vi minst åtta avgångar mot Italien. De här människorna slukar alla våra resurser. Nästa år ska ett högre staket stå klart, säger Charalambos Mouzakis.
På ett dygn arresterar polisen uppemot trettio personer.
- Vi har inte fler platser i häktet. Fyra till sex personer delar varje cell. Men sedan måste vi släppa dem igen, säger Mouzakis.
Varje dag kommer en handfull ombord. De gömmer sig i lasten eller hänger under lastbilarna, berättar polisen.
Framme i den italienska hamnen riskerar de att skickas tillbaka med vändande båt. Flera gånger har det hänt att båtarna inte fått lägga till när den italienska hamnpolisen i förväg fått tips om organiserad smuggling.
Ana Persson, DAGENS NYHETER
Evangelistfondens stipendiater
Stipendiater utsedda 2009 Evangelistfondens styrelse har beslutat om följande stipendiater:
Årets Evangelist: Joel Sjöberg, Örebro Ewa-Marie och Markus Kihlagård, Halmstad
Hedersstipendium: Algot Niklasson, Göteborg
Evangelisationsorganisation: Missionsbåten Shalom, Oskarshamn Stipendierna är på vardera 15000 SEK och delas ut vid Fakta om Stipendiaterna Årets Evangelist 2009 Joel Sjöberg Örebro Joel Sjöberg är en ung mediaevangelist och kristen bokförläggare Joel Sjöberg bär även en kallelse som förkunnare och är församlingsledare Han har skrivit boken Var brinnande för Gud (KG förlaget. 1998) Joel Sjöberg är född 1976 och är gift med Shkurte och de har två barn. Ewa-Marie och Markus Kihlagård Halmstad Kihlagårds är sedan år 2000 ledare för Frälsningsarméns kår Evangelistfondens Hedersstipendium 2009 Pingstevangelist Algot Niklasson, Göteborg Som en ung man fick Algot Niklasson vara ett Guds redskap Algot Niklasson förkunnande ett bibelorienterat budskap med Algot Niklasson är född 1927 och uppvuxen på Rörö. Evangelisationsorganisation Missionsbåten Shalom som genom sin mångåriga verksamhet |
Hederspriset till
Algot Niklasson
Algot Niklasson har tilldelats Evangelistfondens hederspris 2009. Bilden är från en tidigare träff med Roger Larsson
Evangelistfondens stipendium till Joel Sjöberg m.fl
För att uppmuntra unga evangelister via stipendier och träning startade Roger Larsson under 2007 Stiftelsen Roger Larssons fond för evangelisk tro och mission.
Hedersstipendiat är Algot Niklasson, Göteborg. Övriga stipendiater är Joel Sjöberg, Örebro, Ewa-Marie och Markus Kihlagård, Halmstad samt missionsbåten Shalom.
Det är andra året som Evangelistfonden delar ut stipendier. I år har man utökat antalet stipendiater och man har även uppmärksammat en organisation.
Algot Niklasson tilldelas hedersstipendiet för sin hängivna förkunnelse under den så kallade förnyelseväckelsen på 50-talet inom Pingströrelsen. "Algot Niklassons frimodiga predikan skapade stora genombrott för väckelse i vårt land" konstaterar styrelsen i sin motivering.
Joel Sjöberg beskrivs som en "frisk fläkt i den svenska kristenheten" och sprider varje år ett rikt urval av litteratur för kristen uppbyggelse och kreativ evangelisation, genom sitt förlag Gospel Media. http://www.gospelmedia.se
Under 2008 startade Joel och hans fru tillsammans med två andra familjer församlingen Örebrokyrkan (http://orebrokyrkan.se) som varje vecka samlar människor från ett flertal länder till gudstjänster, evangelisation på gator och torg och 24-7bön med en målsättning att bönen skall pågå året om natt och dag.
Ewa-Marie och Markus Kihlagård är sedan år 200 ledare för Frälsningsarméns kår i Halmstad. Under tiden har församlingen växt från ett 30-tal medlemmar till över 100. Under deras ledarskap har ett stort socialt nätverk och ett betydande barnarbete byggts upp.
Missionsbåten Shalom, som är den organisation som får priset, sprider evangeliet till ett stort antal människor genom allt från bryggmöten till bibelstudier och frimodig förkunnelse ombord på båten oavsett samhällsskikt och ålder.
Stipendierna är på 15 000 kronor vardera och delas ut vid en offentlig högtid i Frälsningsarmén i Uppsala lördagen den 28 februari.
Kristna ungdomar når ut med evangeliet
Jag har skrivit om att vi måste nå ut mycket mer med vårt kristna budskap. Ut bland "vanligt folk", ungdomar på stan o.s.v. Jag fick ett mail från Jacob Ramlöw som jobbar i en kyrka som just satsar på detta. Jag fick tillåtelse att lägga in hans brev. Brevet visar att folk verkligen är mottagliga för vårt budskap om det förmedlas i den helige Andes kraft. Läs nedan om en ung kille som blev helad på Mac Donalds när han fick förbön.
Bild från drama som framförs på en gata i Göteborg.
Ung kille helad på Mc Donalds!
I går hände något fantastiskt när vi evangeliserade på Nordstan. Jag och en kille som heter Anders stod och vittnade för ett ganska stort ungdomsgäng bestående av tonårskillar med ursprung i Mellanöstern. De var intresserade av det vi hade att säga om Gud och Jesus, men plötsligt tog samtalet en radikal vändning. Jag hade lagt märke till att en av killarna haltade, och jag började då berätta om att vi för ett år sedan på Nordstan fick be för kille som brutit foten. Den killen var från samma land som de vi nu pratade med och jag berättade hur han kände Guds kraft gå in i hans ben när vi bad för honom. "Ja, men då kan du be för mig...", svarade han direkt. För några dagar sen hade han spelat basket och landat illa med foten efter ett upphopp och nu hade han väldigt ont, och kunde inte gå ordentligt utan kryckor. Den här kvällen hade han dock lämnat kryckorna hemma eftersom han kände töntig att gå omkring med dem bland kompisarna.
Vi stod mitt på Mc Donalds, alldeles framför kassorna, men jag frågade om vi fick lägga händerna på honom. Det fick vi, och jag böjde mig ned och höll i hans ben samtidigt som vi bad en desperat bön till Gud. Innan vi börjat be var de ett helt gäng som var samlade kring oss, men när jag öppnade ögonen hade alla försvunnit. De stod på avstånd och spanade nyfiket och lite chockartat in vad som hände. Jag reste mig upp och frågade killen om han kände något. Det gjorde han inte. Han kände inte längre någon smärta, och det ropade han ut bland sina kompisar och alla andra som stod runtomkring på snabbmatsrestaurangen och tittade på spektaklet. Gud hade hört vår bön och jag bad killen att testa sitt ben, att gå lite fram och tillbaka. Men han kände inte längre någon smärta! När kompisarna uppmanade honom att sluta skämta blev han nästan arg och förklarade med all önskvärd tydlighet att det här inte var någon bluff. På bara några sekunder hade vi hela gänget samlade hos oss igen. Jag kände mig som om jag befann mig i Apostlagärningarna och jag predikade så tydligt och klart jag bara kunde. Och nu var killarna vidöppna. Några stod nästan och gapade, de kunde inte riktigt fatta vad som just hade hänt. Killen som blivit helad frågade om det fanns någon som hade pengar på sin mobil för han ville ringa hem till sin mamma och berätta vad han varit med om. Vi gav honom ett Nya Testamente som han blev väldigt glad för. Och precis när vi står där och detta har hänt kommer plötsligt killen vi bad för den andra gången gående igenom restaurangen! De båda berättade sin story för varandra, och det gav oss ännu mer trovärdighet och frimodighet att vittna om Jesus. Innan kvällen var slut ville killarna att vi skulle be för en av dem som hade brusten näsa, ryggont och glasögon! Och det gjorde vi självklart med glädje. Vi märkte inte att det hände någonting med honom där och då, men när vi gick hem på kvällen kände vi ändå att Gud hade gett oss en rejäl försmak på vad Han vill göra med ungdomarna i den här staden.
Jakob Ramlöw
www.gatuevangelisation.weebly.com
www.evigheten.com
Ett härligt gäng ungdomar som är beredda att gå ut och återevangelisera Sverige.
DET FINNS HOPP FÖR SVERIGE!
Res upp ett bönealtare
Min bror Kjell Sjöberg skrev många böcker och kompendier. En liten skrift som fick inspirera många till bön och förbön för vårt land var boken "Res upp ett bönealtare".
När vi startade församlingen Kristen Gemenskap för cirka 12 år sedan var en av huvuduppgifterna att samla alla kristna i Värmland och Bergslagen till gemensam bön. Vi har underbara minnen från stora och små samlingar då vi bett konkret för företagande, framtidstro, spritlangning, ungdomsbråk och fylleri. Vi har bett för kyrkor som varit färdiga att ge upp, men som fattade nytt mod. Jag glömmer aldrig den bönedag som vi hade i Korskyrkan i Karlstad då Gud helade en kvinna från migrän som hon lidit av i många år. Gud talade personligt till oss denna dag och den församlingen har verkligen fått uppleva framgång och väckelse.
Nu vill Gud göra något nytt på detta område. Våra församlingar står inte stilla. Antingen går vi bakåt eller framåt och just nu upplever jag vikten av att vi får ta nya initiativ och möta en längtande värld som är rådlös och som kastat tron på Gud, men vars inre skriker efter mening och innehåll i tillvaron. Oroliga hjärtan som söker frid och som behöver få höra en frimodig kyrka proklamera Guds ord. Vi behöver nå ut med en dialog till alla sökare inom New Age. Till alla ungdomar som aldrig har hört talas om Jesus och som längtar efter en djup relation med det gudomliga behöver vi sträcka oss i kärlek och erbjuda en varm atmosfär. Vi behöver på nytt gå ut med Bullgerilla eller Pannkakskyrka på stökiga helger och samtala och knyta kontakter med folk.
Igår i Betel läste jag bibelordet från 1 Krönikeboken 21:18-19 "Herrens ängel befallde Gad att säga till David att han skulle gå och resa ett altare åt Herren på jebusiten Ornans tröskplats".
På en tröskplats skiljs agnarna från vetet. Där tar blåsten tag i det som inte är av något värde för att det värdefulla skall bli synligt.
På en böneplats skiljs sånt i våra liv som bara är tomt skrammel och utanpåverk för att det äkta skall bli synligt. Där skiljs våra egna ansträngningar från de förutberedda gärningar som Gud ger oss genom den helige Ande och som Gud lovat skall bära frukt i våra liv.
Det är dags att bygga ett bönealtare på följande områden i våra liv:
1. I vårt hem. Den personliga andakten är A och O. Har du barn-bed med dem. Naturligt och enkelt om allt t.ex skola, fritidsaktiviteter m.m. Gud vill vara med i allt och beskydda, hjälpa och leda oss.
2. Bland vänner och bekanta. Vi kan be när vi samlas. Det blir som en ljuspunkt som lyser upp i vår mörka tillvaro. Det kommer att dra ner Guds härlighet och människor kommer att upptäcka Guds kärlek genom oss.
3. I församlingen och mellan de kristna församlingarna i bygden. Det är dags att fler och fler kopplar på och deltar i gemensamma bönesamlingar. Kanske i kyrkan, men kanske också i naturen, på berg, skolgårdar, vid industrier och myndigheter. "Var ort som er fot beträder har jag gett er" säger Herren i Josua bok i bibeln.
4.I bönenätverk för hela nationen. Koppla samman exempelvis genom att ta del av olika initiativ via internet.
Ny TNS-apparat på väg-gratis!!!
Den snälla sköterskan i Karlstad meddelade att jag skulle få en ny apparat och att det inte skulle kosta mig någonting. Jag har laddare och sladdar och plattor i TNS-väskan så någon som sett apparaten ligga separat kanske trott att den var en mobiltelefon och därför stulit den.
Jag hade trott att den skulle komma fram och hade inte alls trott att jag skulle FÅ en ny apparat. Gud är en god Gud!
MINNEN FRÅN ALFTA REHAB CENTER
När jag var till Apoteket idag såg jag en mycket fin bok med recept på god mat från ALFTAKÖKET. Det är Issa, kostchef på Alfta Rehab Center som skrivit boken som säljs på apoteken i Sverige. Jag har varit fem gånger på Alfta Rehab Center och ätit gott av hennes underbara vegetariska mat och även fastat och endast druckit de olika grönsaksavkoken och råsafterna. En gång fastade jag 18 dygn och var helt smärtfri. Åter hemma lagade vi vegetarisk mat i sex månader och jag fastade gång på gång och mådde något bättre. Då skrev vi som var gäster på ARC av recepten. Nu finns de alltså i en mycket fin och färgglad bok.
På ARC fick man sjukgymnastik varje dag samt olika elbehandlingar, massage och ett träningsprogram. Något som vi uppskattade mycket var de dagliga andakterna med Rut Hamberg. Hon talade ofta om betydelsen av att förlåta och låta bitterhet komma under försoning i helade relationer. Några gånger fick jag vara med och anordna GÄSTERNAS AFTON då jag brukade leda allsång. Ibland var jag så sjuk i min rygg att jag låg och spelade gitarr.
En gång fick jag den ena sprutan efter den andra utan att värken släppte, men det mest fantastika minnet från dessa "kurortsvistelser" var en gudstjänst i Betel, Runemo där jag upplevde hur Guds kraft gick igenom hela min rygg. Jag blev så uppfylld av en energi som gjorde att jag lätt kunde promenera de cirka sex kilometrarna "hem" till ARC där maten väntade. Det var 1990 och sedan dess har den värsta och mest intensiva värken försvunnit och jag har blivit lite mer rörlig. De fyra första gångerna som jag fick komma fyra veckor till Alfta Rehab Center fick jag åka bårbil och låg hela resan eftersom jag hade en sådan fruktansvärd värk och inte kunde sitta mer än 20 minuter.
Vackra vinterbilder
Min frus syster och man bor i detta hus i Högliden, Bygdsiljan någonstans i ödemarken i Västerbotten. Kortet under är från den ödsliga vägen genom skogarna i Robertsfors kommun.
Kan Hamas någonsin acceptera staten Israel?
Några tankar om Gaza-konflikten
Hamas stadgar:
att alla judar (inte bara i Israel) måste dödas av muslimer för att Domedagen ska komma
att alla länder som någon gång varit under islamskt styre ska åter vara under sharialagar, dvs även delar av Europa
att alla fredsinitiativ och internationella konferenser står i konflikt med principerna för islamska motståndsrörelsen och att enda lösningen på konflikten är genom jihad.
Använder Hamas sig av civila i kriget? "Ja" enligt iransk tidning!!!
I International Herald Tribune kunde man läsa:
"Hamas sought to cast its fighters as martyrs in a continuing battle against Israel, the lone resisters in a Palestinian community divided between Gaza, where Hamas rules, and the West Bank, which is governed by the rival Fatah organization.
...
Barak had told lawmakers that Israel had nothing against the citizens of Gaza and that it had more than once offered its hand in peace to the Palestinian nation. "But we have an all-out war with Hamas and its offshoots," he said.
Israel sent in some 40 trucks of humanitarian relief, including blood from Jordan and medicine. Egypt opened its border with Gaza to some similar aid and to allow some of the woundedthrough".
Den iranska dagstidningen Karkzaran nyligen kritiserat Hamas för att de utsätter civila, inklusive barn, för livsfara genom att gömma sina trupper i daghem och sjukhus.
Detta är alltså en IRANSK dagstidning som skriver detta.
Så man kan sammanfatta Hamas roll i rådande konflikt:
Hamas bröt den sex månader gamla vapenvilan
Hamas har valt tättbefolkade områden som krigsskådeplats
Hamas använder sig av sin egen civilbefolkning som mänskliga sköldar och som ofrivilliga martyrer att visa upp för journalister
Hamas klär soldater i civila kläder
Hamas avrättar oliktänkande inne på sjukhus.
Palestinsk familj får kraftfullt stöd av Vansbro kommun m.fl
Till den det berör!
Vi i Vansbro kommun vill fästa uppmärksamhet på den betydelse Ayman Saleh och hans familj haft för vårt samhälle.
Under de sex år som familjen Saleh har bott här i Sverige har de på egen hand byggt upp en ny, förhållandevis trygg tillvaro. De har försörjt sig själva genom arbete på Erikshjälpen. Erikshjälpen är en andrahandsbutik där överskottet går till välgörenhet.
Men Erikshjälpen i Dala-Järna är inte vilken butik som helst. Den har under Ayman Salehs ledning utvecklats till både en viktig arbetsplats för andra och en värdefull mötesplats. I ett litet samhälle som Dala-Järna finns inte så många naturliga platser att träffas på. Men nu har Erikshjälpen genom Aymans försorg blivit ett ställe dit människor går inte bara för att handla utan också för att mötas, ta en kopp kaffe och växla några ord eller debattera den senaste världsnyheten.
Det är inte enbart Ayman Saleh som arbetar på Erikshjälpen. Under hans ledarskap får nu många med olika sorters problematik möjlighet att komma ut i arbetslivet. Det är till exempel långtidsarbetslösa och sjukskrivna. Nu för Vansbro kommun, genom Arbetsmarknadsenheten, diskussioner om utvidgat samarbete med Ayman Saleh och Erikshjälpen. Erikshjälpen kommer också att bli en arbetsplats där nyanlända flyktingar ska få göra praktik.
Ironiskt nog har ännu inga flyktingar velat flytta till vår kommun. Vansbro har avtal om att ta emot 30 flyktingar om året. Vi är också anmälda till att vara en mottagande kommun i den organiserade vidareflyttningen. Det har varit nära flera gånger men de som varit aktuella har tackat nej med motiveringen att Vansbro kommun är för liten. De som vill bo och arbeta här hotas av avvisning medan de som har uppehållstillstånd väljer bort möjligheten! Om osäkerheten kring familjen Salehs framtid försvann och de får stanna här kan deras verksamhet ge en skjuts åt flyktingmottagandet.
Vansbro kommun och Sverige är stort tack skyldiga Ayman Saleh med familj för vad de gjort för vårt samhälle! Vi i Vansbro kommun skulle skämmas om familjen Saleh inte kan få uppehållstillstånd av humanitära skäl. Särskild hänsyn bör tas till hustrun Naseem och de tre barnens egna flyktingskäl. Vi behöver människor som familjen Saleh!
För Vansbro kommun
Torsten Larsson
Kommunstyrelsens ordförande
Betr. utvisningsbeslut rörande Ayman Saleh med familj från Dala-Järna, Vansbro Kommun.
Det är med djupaste bestörtning vi konstaterar att Ayman Saleh med familj fortfarande hotas av utvisning från Sverige. Ayman Saleh har varit i Sverige i nästan 6 år och försörjt sig som föreståndare på Erikshjälpen i Dala-Järna i 3,5 år. Det är det uttalade målet för regeringens och Riksdagens integrationsarbete, att stödja invandrare/flyktingar att nå självförsörjning. Här har vi en familj som på alla sätt visat sin vilja att integreras i det svenska samhället. Ayman Saleh har inte levt gömd, utan har hela tiden spelat med öppna kort gentemot myndigheterna.
Skälet till att Ayman och hans hustru befinner sig i Sverige är att de är utsatta för dödshot av hustruns familj, vilka inte godtar deras giftermål. I Sverige kallar vi detta hedersrelaterat våld, om vilket det skrivits spaltkilometer i svensk press och mot vilket det vidtagits hårda åtgärder från svenska myndigheter. Att då ens riskera att utsätta en hel familj för detta, är absurt och djupt stötande, dessutom i beaktande av att Vansbro Kommun skrivit avtal med Migrationsverket om flyktingmottagning!
Undertecknade vädjar därför till Migrationsdomstolen/Migrationsverket att låta Ayman Saleh med familj få stanna i sitt nya hemland, av humanitära, av sociala och av ovanstående skäl (skyddsskäl).
Dessutom stämmer det illa med intentionerna i FN:s barnkonvention, då deras tre barn alla är födda i Sverige och rotade i det svenska samhället.
Peter Hultqvist,
Ordförande Dalarnas Socialdemokratiska Partidistrikt och riksdagsman
Torsten Larsson
Kommunstyrelsens ordförande Vansbro Kommun
Nâll Lassê Andersson,
Ordförande Vansbro Socialdemokratiska Arbetarekommun
Anders Lundin,
Ordförande i Centerpartiet Vansbro Kommun
Anders Gyllenvåg
Ordförande i Vänsterpartiet Vansbro
Per Jobs
Ordförande i Folkpartiet Vansbro Kommun
Wahan Ohaness Harutun
Ordförande i Kommunpatiet Vansbro Kommun
Kalle Björklund
Ordförande i Moderaterna Vansbro kommun
Daniel Schanzer-Larsen,
sekreterare Nås Socialdemokratiska Förening
Bilaga: Skrivelse från Torsten Larsson, Vansbro Kommun. 2009-01-12
Kopia: Migrationsverket
Gm:
Daniel Schanzer-Larsen
Tyna 41
780 53 Nås
Stor hjälpsändning till Rumänien från Filipstad
- Jag trror dom står här vid tre-tiden svarade jag när vår föreståndare Kenth frågade om jag hört något.
Mycket riktigt så kom lastbilen strax efter tre. Vi sms-ade och ringde till några av dem som brukar vara med och lasta och de flesta kom direkt. Någon fick jag åka och hämta medan Kenth, Urban, Morgan och Kalle körde igång med att lasta. Carina skötte avprickningen av säckar, vita skosäckar, kartonger och annat.
Så kom tre kosovoalbaner, en rom, en eritrean, en burundier, en israel och ytterligare en svensk man.
Efter en och en halv timme hade vi lastat 622 säckar, 11 kartonger, sjukvårdsmateriel, rullator och en del annat. Allt skall gå ner till Rumänien där Erikshjälpen driver ett flertal barnhem
Chauffören kunde inte tala varken engelska, serbiska eller nåt av de språk som var representerade. Jag försökte till och med med lite ryska, men han förstod inte. Då kom jag på att ringa en av våra rumänska kvinnor i Filipstad och hon tolkade allt som behövdes för att fylla i fraktsedlarna och berätta vart chauffören skulle åka efter Filipstad.
Ännu en gång kunde vi konstatera att "det gick ju jättebra det här". Bra och roligt när så många kommer och hjälper till. Vi fikade efteråt och pratade. Flera av invandrarna lever i stor fruktan och spänning om de skall få stanna i Sverige eller hotas av utvisning.
Idag tar vi avsked av en kär församlingsmedlem
Ellen Alsterfalk har en intressant levnadshistoria. Då vi idag tar farväl av en aktad och kär medlem publicerar jag idag en levnadsbeskrivning av vår kära syster i församlingen Kristen Gemenskap.
Ellen fick flytta hem i en ålder av 85 år. Hon längtade till sitt himmelska hem. När jag besökte henne strax efter att hon flyttat till Älvkullen sa hon att hon ville att Jesus skulle komma och hämta hem henne. Vi sörjer idag och saknaden är stor efter en god maka, en mycket omtänksam mor, en kärleksfull mormor och farmor och en trofast vän och församlingsmedlem med stort hjärta för församlingen, Erikshjälpen och flera andra hjälporganisationer.
Ellen föddes som nummer tre i en stor syskonskara på tio personer. Hemmet var enkelt, men kärleksfullt och med en bra sammanhållning.
Ellen växte upp i Kerädöjärvi i Tornedalen cirka 25 mil norr om Haparanda. Hennes modersmål var tornedalsfinska. Svenska fick hon lära sig i skolan där man till och med förbjöds att prata sitt modersmål.
Under krigsåren var Ellen hembiträde hos en familj i Vitvattnet i Kalix och gick på folkhögskola i Södra Sunderbyn, strax utanför Luleå. Ellen och Paul ingick äktenskap den 7 januari 1948. Det första året bodde de i en liten stuga i Kerändöjärvi.
Skogsbolagen i Bergslagen sökte efter arbetare och lockade med både hus och ko till dem som ville börja jobba hos dem. Så kom det sig att den lilla familjen bröt upp från nordligaste Norrland och flyttade med sin ettårige son ner till dessa trakter. Allt de ägde hade de med sig i en koffert och vad de annars kunde hålla i händerna. På armen bar de sonen Weikko. Här bodde de på flera olika platser. På 60-talet bodde familjen i Hällefors, men på grund av Pauls arbete drog man vidare till Stockholmstrakten och en tomt köptes i Stenhamra där ett hus uppfördes. Ellen var först och främst hemmafru, men skötte även företagets bokföring. En tid hade hon en glasaffär och Ellen utbildade sig också till fotvårdsterapeut på Axelssons Institut 1978 och hon startade egen verksamhet i villan på Ekerö.
På Ekerö kom Ellen i kontakt med en ekumenisk bönegrupp där gemenskapen betydde väldigt mycket. På stora allkristna gudstjänster i Katarina kyrka upplevde Ellen Jesusväckelsen, de glada bibelkörerna och hur den helige Ande förenade olika kristna till en fin gemenskap. 1982 gick flyttlasset åter mot Bergslagen och när prästgården i Gåsborn blev till salu köpte man den anrika byggnaden som fick en fin renovering. Ellen tillhörde i flera år Missionsförsamlingen i Hällefors och när den församlingen upphörde flyttade hon in i Kristen Gemenskap.
När Ellen deltog i våra gudstjänster kunde hon ofta spontant ge ett vittnesbörd och berätta om något som Gud hjälpt henne med i vardagen eller så bad hon om förbön för något som skulle hända i veckan. Vi är så tacksamma för Ellens och Pauls besök och den praktiska insats som Paul gjort för oss i Betel i Hällefors.
Ellen Alsterfalk hade en favoritbibelvers från Efesierbrevet där det står: "Av nåd är ni frälsta, Guds gåva är det.... " Inte av gärningar för att ingen skall kunna berömma sig. Detta var hon så glad för eftersom hon tidigare hade haft en annan gudsbild där den stränge guden poängterades.
Ellen gick också mycket gärna till Sv. Kyrkans gudstjänster. Hon ville gå tillsammans med sin man som hon älskade så mycket. De hade en oerhört fin kärlek och sammanhållning. Ellens hjärta klappade för familjen, för Guds församling och för alla dem som inte fått möta Jesus i sina liv. Hon uttryckte ofta sin glädje över sin Paul, sina barn och barnbarn och med stolthet kunde hon berätta om barnbarnens framgångar till exempel inom sport och speedway.
På slutet av sin levnad längtade Ellen mer och mer till sitt himmelska hemland.
Om detta hemland skriver psalmförfattaren JB Pounds
Hemland, där sol ej dalar
Hemland för tröttad själ.
Stilla när Herren talar,
Han gör ju allting väl.
Hemland , hemland, saliga ljuva hemland
Eviga vår, dit ej döden når. Saliga ljuva hemland
Hemland, där ingen gråter
Glädjen blir evig där
Vänner får mötas åter
Skiljas ej mer som här.
Hemland, där portar klara
Stängt alla bördor ut
Där blir oss gott att vara
Allt blir oss väl till slut.
Allt hårdare toner mot Israel i Sverige
Jag är upprörd över att många svenskar har en så ensidig bild av Gazakonflikten. Att Iran ligger bakom Hamas och Hizbollahs raketbeslkjutningar och totalt oförsonliga attityd är det få som känner till. Att Hamas skjuter sina raketer allt längre in i Israel från skolor lekplatser och moskéer borde väcka till insikt om denna terroristorganisations verksamhet och ideologi. Jag har sett ett flertal bilder hur soldater ligger eller står och skjuter från stora grupper av barn, kvinnor och civila mot israeliska soldater. Israel gör allt för att minimera antalet civila offer. De ringer, sms:ar och skickar ut flygblad m.m.
I Sverige känner sig judar förföljda och vi ser hur antisemitismen ökar. Bert Karlsson ropar på bojkott av Melodischlagerfestivalen och andra vill bojkotta tennismatcher. Kristna som ställer upp för Israel blir attackerade och måste skyddas av polis när de skall gå in och ut ur Citykyrkan i Stockholm. Ska de inte få uttrycka sin åsikt i vårt land? Ska demokratin krossas av stenar, äggkastning, skrikande gaphalsar som föser iväg fredligakyrkobesökare från rätten att samlas till opinionsmöte? Det är skrämmande att synagogor attackeras och att den israeliska flaggan bränns vid demonstrationer i Sverige ofta arrangerade av Vänsterpartiet. Tack Folkpartiet för att ni står upp för staten Israels rätt att existera och försvara sig.
Vi som läser bibeln ser hur Sakarja bok och andra bibelböcker börjar gå i uppfyllelse. Hela världen kommer att tåga mot Israel, men i den svåraste av tider skall judarna upptäcka Messias. Vi kristna som tror på bibeln skall inte okritiskt stödja allt som staten Israel gör, men vi skall stötta Israel i denna svåra tid när vissa människor enbart "läser med ett öga". Israel har rätt att försvara sig. Israel har under flera år attackerats av raketer som slagit ner var som helst och satt skräck i civilbefolkningen. Många israeler sover ständigt i skyddsrum.
Jag har valt att ta in en artikel i sin helhet från Samfundet Sverige-Israel där Lisa Abramowicz får ge sin syn på konflikten. Denna artikel är några dagar gammal så en del siffror är inaktuella.
Först vill jag djupt beklaga den stora förlusten av människoliv i detta krig. Det är sorgligt att civila dödas och det gäller särskilt oskyldiga barn. Självklart berörs man av det lidande som finns i Gaza och funderar på om detta måste ske? Vems fel är det? Hur kan man gå vidare?
Samtidigt vet vi att en del av den verklighet som vi får se är den som Hamas vill att vi ska se. Det gäller bl.a. de bilder och filmer som kommer ut till media.
Hur många av Gazas journalister skulle våga rapportera om annat, och mer än det som Hamas vill att omvärlden ska få se? Inga förstörda vapendepåer, bomber, smugglingstunnlar, inga avskjutningsramper riktade mot Israel, inga vuxna beväpnade män s.k. kombattanter som offer utan nästan bara barn och kvinnor.
Det som chockat mig mer än Israels krigsföring är Hamas totala brist på omsorg om sin egen civilbefolkning. Den är faktiskt mer upprörande än deras beskjutning mot israeliska civila.
Hamas placerar ut personminor, antitanksvapen och bomber i vanliga bostadskvarter i Gaza stad. Dessa drabbar de egna mycket mer än Israel.
Syftet med detta utnyttjande av sitt eget folk som mänskliga sköldar är att då dödsoffer skördas, läggs skulden på Israel som en brutal fiende som attackerar utan urskillning. PR-seger för Hamas.
Hamas har styrt Gaza med järnhand sedan den blodiga kuppen i juni 2007 mot Fatah. Hamas skjuter från civila byggnader som sjukhus, moskéer och skolor för att driva upp antalet civila dödsoffer.
Efter att ha rapporterat detta fick den iranska tidningen Kargozaran publiceringsförbud av myndigheterna. (DN 12/1-09)
Det är ännu svårt att avgöra hur många av de döda (hittills 870) på den palestinska sidan som verkligen är civila och inte. Alla är inte identifierade ännu.
Hur många av Hamas trupper bär uniform annat än på militärparader? Att attackera utan uniform eller insignier innebär att man inte längre betraktas som en civil person som har rätt till skydd enligt Genéve-konventionen.
Israel har inget intresse av att skjuta mot civila som Jan Joel Andersson, programchef på Utrikespolitiska Institutet påpekade i DN (30/12) men däremot intresse av att oskadliggöra Hamas armé, tunnlar och vapengömmor.
Israeliska misstag har skett vilket inte är märkligt med krigföring i en befolkad stadsmiljö. De utreds och ledningen ställs till ansvar. Till skillnad från vad alla upprepar är Gaza inte världens mest tätbefolkade område med en befolkningstäthet på ca 4167 pers/km2. Städer som Tel-Aviv har 7 532 pers/km2, Singapore 6 489 pers/km2, Köpenhamn 5 777 pers/km2 har en högre befolkningstäthet.
Ali Esbati påstår att det inte var Hamas utan Israel som bröt vapenvilan och stödjer sig på UNRWA som hävdar att Israel inte levererade förnödenheter till Gaza. Det stämmer inte.
Både Israels Olmert och Palestinska myndighetens Abu Mazen vädjade till Hamas om att förlänga vapenvilan (om än bräcklig) när den gick ut den 19 december. Hamas svarade med ett ökat antal raketattacker mot civila mål i södra Israel.
Raketattackerna började redan 2001 och utökades då Israel utrymde Gaza sommaren 2005 från bosättningar och soldater.
Då avslutades ockupationen och miljardsatsningar gjordes av bl.a. Världsbanken för att stärka Gazas ekonomi, Israel lämnade kvar värdefulla växthus för palestinskt bruk och då fanns ingen blockad. Många Gaza-palestinier arbetade i industrizonen Eres, på gränsen mellan Israel och Gaza, nu förstörd av ?motståndet? d v s Hamas.
Sedan 2005 har mer än 6 000 raketattacker riktats mot Israel. Israel har fört in förnödenheter i Gaza under vapenvilan. I samband med intensiva raketattacker mot södra Israel har leveranserna tillfälligt stoppats men sedan har de varit i gång igen.
Även gränsövergångarna mellan Israel och Gaza har varit och är populära mål för terrorattacker. Nyligen dödades en israelisk lastbilschaufför vars "brott" var att han försökte leverera mat och medicin till Gazas befolkning.
Leveranserna borde ha fortsatt ändå och i ännu större mängder, men att påstå att förnödenheter inte fördes in är fel. Bara under de senaste två veckorna har över 20 000 ton förnödenheter införts från Israel och en halv miljon ton bränsle in i Gaza.
Varför reagerade Israel så starkt mot Hamas på Gaza just nu? Ingen stat kan i längden tolerera så gott som dagliga raket-missilattacker mot sin civilbefolkning utan att reagera och till slut med militära medel. Detta har stöd i FN-stadgans artikel 51 om självförsvar.
Under vapenvilan från juni 2008 har Hamas fyllt på sitt vapenförråd med missiler från Iran med betydligt större räckvidd och kraft än hittills. Städer i Israel så långt bort som Gedera kan nu nås.
Hamas vapen har nu en räckvidd om ca 50 km som hotar en miljon israeler. Detta var ännu en anledning till att Israel slog till nu. Den israeliska befolkningen har 30 sekunder på sig från att larm hörs, till att söka skydd. Hur är det att leva så år ut och år in?
Det faktum att relativt få israeler har dött eller skadats beror inte på Hamas humanitet, utan främst på att befolkningen tillbringar stora delar av dygnet i skyddsrum.
Den stad som främst har utsatts för attacker, Sderot, har i det närmaste förvandlats till en spökstad. De flesta barn i staden Sderot lider av posttraumatisk stress och psykosomatiska besvär.
Kortsiktigt är Hamas syfte med raket- och granatattacker att döda, lemlästa och terrorisera befolkningen till att fly södra Israel.
Detta har fördömts av Human Rights Watch och Amnesty som ett klart brott mot internationell humanitär rätt och krigets lagar. Det utgör också en kollektiv bestraffning av civilbefolkning.
Hamas har som långsiktigt mål att krossa staten Israel och ersätta den med ett islamistiskt kalifat med Sharía som lag. I sitt program uppmanar Hamas också till att döda judar var de än befinner sig. Vad har egentligen Hamas gemensamt med extremvänstern som gör dem så populära i dessa kretsar?
Men det vi önskar oss nu är ömsesidig vapenvila och därefter fortsatta fruktbara förhandlingar om en tvåstatslösning.
Lisa Abramowicz
Generalsekreterare Svensk Israelinformation
Ruben Agnarsson svarar och släpper fram kommentarer
Han upplever att det finns ett tomrum i mitt teologiska engagemang där han vill se mer av kritik mot Svenska Kyrkan och dess avfall från "klassisk kristen tro" t.ex i äktenskapsfrågan.
Åter igen uttalar han sig om saker som han inte vet något om. Jag är en enkel liten röst långt ute på landsbygden som för det mesta arbetar helt i det tysta. Under ett 15-tal år har vi samlat ett 10-tal församlingar i Värmland och Bergslagen till förbön för just de frågor som Ruben finner angelägna, men vi har haft med verkligt troende medlemmar med från Svenska Kyrkan och de flesta samfund. Ingen har behövt känna sig utestängd.
Mitt engagemang består bland annat i att skriva till riksdagsledamöter, myndigheter, beslutsfattare och företrädare för organisationer. Som ordförande i Kristdemokraterna uttalar vi oss som lokalavdelning i flera av de frågor som Ruben efterfrågar.
Att Ruben skjuter in sig på Gospel Media, Joel och mig tar vi med ro. Det är skönt att det är Gud som en gång skall avgöra vad det är i våra liv som är "hö och strå" eller vad som är äkta metall.
Till det är avgjort tackar jag så länge för mig i denna debatt och riktar in mig på kvällen bönesamling och veckans möten med människor vars vardag inte är uppfylld av teologiska diskussioner utan mer handlar om hur man skall få pengar att räcka och om det finns jobb efter varsleltiden gått ut samt hur det blir med uppehållstillstånd, arbetstillstånd och om Gud kan hjälpa i sjukdom, lidande och ge råd i svår äktenskapskris.
Tack Ruben för att du ser mig som en broder. Då fixar vi gladeligen detta och ser fram emot att gemensamt verka för ett återkristnat Sverige där varje troende medmänniskas deltagande är betydelsefullt.
Kristna syskon debatterar inte?
Om man nu vill debattera sakfrågan om kristen tro, bibelns lära i förhållande till den katolska traditionen varför låter då en kristen tidning endast en åsikt få framföras? Varför använda sin styrkeposition utifrån chefredaktörskap till att enbart föra fram sina egna idéer? Gagnar det den fria debatten som varje tidning borde vara mån om att upprätthålla? Hur påverkar det prenumeranters syn på "sin tidning" när deras åsikter inte får något utrymme?
Kristna syskon debatterar
Jag skriver ändå idag om ett angrepp som tidningen Världen Idags tf chefredaktör Ruben Agnarsson levererar mot vår son Joel. Jag skrev en kommentar på hans blogg, men den har inte tagits in i skrivande stund. Därför skriver jag här.För att ni skall få en inblick i vad det handlar om har jag tagit med ett stycke som Ruben skrivit. Det hela handlar om att Joel publicerat en bok om den katolska kyrkan där boken granskar några av katolska lärans teser som avviker radikalt från bibelns lära. Debatten har uppkommit eftersom fler och fler frikyrkliga pläderar för ett närmande till den katolska kyrkan.
Först vill jag säga att jag älskar alla kristna och absolut inte vill sätta mig till doms över någons tro och uppfattning. Jag kan ha och har djup andlig gemenskap med folk fast de inte delar min uppfattning. Ruben Agnarsson dömer ut Joel utan att vare sig ha tagit reda på eller veta något om Joels liv och vad han åstadkommit i sitt drygt 30-åriga liv. Så här skriver den ansvarige utgivaren för Världen Idag
"Har inte Joel Sjöberg, Daniel Nilsson och Tomas Dixon något att säga i denna situation om det långtgående avfall som vår egen lutherska kyrka representerar? Och skulle det inte nu vara adekvat med debattböcker, debattartiklar och teologiska angrepp mot den politisering av delar av kyrkan i Sverige som bidragit till detta avfall och som även underminerat för äktenskapsbegreppet i vårt land?
Istället hänger de sig åt angrepp på dem som vill samtala med en kyrka som i långt mer än tusen år värnat om äktenskapsbegreppet, försvarat treenigheten liksom tron på Jesu jungfrufödelse och uppståndelse. Tala om att välja totalt fel tid att sila mygg och svälja kameler".
Förra året gav Gospel Media ut ett 30-tal böcker. Många evangeliserande livsberättelser. Det var böcker som stod upp för äktenskapet, den kristna familjen, mot rasism, för helade relationer, för en radikal gudstro m.m. I samband med att boken "Aldrig mer gay" gavs ut besöktes ett flertal orter där budskapet om den kristna synen på familj och äktenskap togs upp.
Under 2008 har Joel tillsammans med vänner startat församlingen Örebrokyrkan. De har evangeliserat staden i ur och skur, i snökall blåst och regn och mött många längtande människor för vilka den nya kyrkan blivit en trygg samlingsplats.
I kyrkan möts människor från ett 15-tal länder, många kommer från olika traditioner och sammanhang, men finner en god gemenskap. I kyrkans regi pågår 24-7 bön ständigt året om. Där arbetar och ber man för just de frågor som Ruben önskar att Joel skulle engagera sig i.
Joel har sedan han gick i skolan varit engagerad i ungdomsverksamhet och under gymnasietiden skrev han ett stort examensjobb om abortfrågan och om rätten till liv. Han har varit kommunpolitiker för Kristdemokraterna och verkat för förebyggande ungdomsarbete samt jobbat för de folkmoraliska frågorna liksom en mängd andra frågor som rör vår totala livsmiljö.
Jag blir därför djupt ledsen över att en chefredaktör kan vara så omdömeslös så han slår ner så hårt på en ung kristen förkunnare. Joel är också ledare för Kristen Utmaning i Sverige och har idag till exempel varit på en heldag i bön för Sveriges ungdom på Götabro bibelskola där Kristen Utmanings träningscenter ligger. Kristen Utmaning jobbar med att nå ungdomar i skolor, på ungdomsgårdar och ute i samhället
Jag vet att min bror Kjell hade mycket god kontakt med Ruben Agnarsson. Kjell reste i över 100 länder och samlade alla slags kristna till förbön. Kjell var ledare för organisationen Förebedjare för Sverige och umgicks med kristna ledare från olika kyrkor och samfund. Detta är något som vi som familj bejakar och önskar få större utrymme i vårt land i vår tid också. Vi som familj läser Världen Idag med glädje och stor behållning. Vi tycker att tidningen har en viktig funktion i Sverige.
Jag vill därför avsluta min kommentar med att önska Guds välsignelse över Ruben och tidningen. Jag hoppas att vi skall kunna ta upp lärofrågor till samtal utan att för den skulle slå ner modet på dem som vill stå upp för sin trosuppfattning.
Nedrivna kyrkväggar-kyrkan ut till folket
Jag nämnde om att vi också skall ge oss själva till Gud och till medmänniskorna.
I min inledning till bönekvällen talade jag om hur viktigt det är att gamla "vetekorn" i form av nostalgi från forna tider får dö för att något nytt skall växa fram och ge liv. Något nytt som berör dagens ungdom, de arbetslösa, sjuka och nyligen varslade. (Egentligen är det samma Guds evangelium, men kanske i nyare former och uttryckssätt)
Jag sa också hur viktigt det är att bitterhet och oförsonlighet får bäddas ner i jorden för att vi skall få se frid, försoning och harmoni ta plats. Vi måste lägga ner vårt behov av att ha rätt och få vår vilja igenom.
Jesus är vårt bästa exempel. Han gav sig helt själv och la av allt för att bli som en av oss. Jesus blev en tjänare, ja han tvättade till och med lärjungarnas fötter för att visa oss ödmjukhetens väg.
Jag läste också den drömsyn som jag kopierat in här från http://www.bed.nu Drömmen handlar om hur kyrkväggarna raseras så att de kristna blir synliga för samhället. Det är det som jag brinner för-att föra evangeliet ut till Svensson, Pettersson, Andersson, Smirnov och Abdullah
Drömsyn natten till lördag den 20 sept. 2008 av evangelist Alf Egil Olsen, Tromsö
En stor ängel står och håller i sin hand något som liknar ett stort nystan. Så kastar han iväg det med stor kraft. Jag ser hur han håller det i ena handen medan nystanet susar genom luften. Nu är plötsligt nystanet väldigt stort.
Det träffar kyrkobyggnader med våldsam kraft. Krossar väggarna och far ut igenom andra sidan med samma kraft. Jag ser nystanet fortsätta genom staden och det träffar ständigt nya kyrkobyggnader. Det är en stark och nästan skrämmande syn.
Så är det slut på nystanet och en annan ängel börjar dra i den andra trådändan. Då blir jag orolig och frågar: "Varför gör ni så här? Skall ni fördärva oss?" Den första ängeln svarar: "Detta är tvunget att ske för inte de kristna ska bli historia! Få vet vilka de är och ingen har sett till dem...."
Så drar båda änglarna i var sin trådända, och människorna dras ut ur byggnaderna som med en not.
Då hör jag en annan röst: "Tiden kommer, ja den tiden är nu, då sanna tillbedjare skall tillbe mig i ande och sanning! Mitt hus skall vara ett bönens hus, men ni har gjort det till allt annat. Åter säger jag: Ropa till mig, så ska jag svara dig. Det har kommit in så mycket av världen i mitt folk och i deras tankegång så det fyller upp mitt hus. Ni behöver städa ur huset så min härlighet kan ta plats. Detta sker med överlåtelse, uppläsning av Skriften, bön och fasta."
(Jag ser en ny typ av byggnader/kyrkor eller vi kan säga gamla om du vill. Där är inte många rum och aktiviteter.) Men de liknar gamla kyrkor där folk är samlade för att tillbe GUD.
Det är som en fullsatt kyrka och ett hav av kristall som ropar: Helig, helig, helig!
Guds folk är ute bland folket där de är och i deras hem. De är Herrens händer och fötter och de går bara till kyrkan för att tillbe. Jag känner en stark närvaro....
Evangelist Alf Egil Olsen
Norsk polis får inte längre åka till Afghanistan
Intressant att läsa om norska polisfackets agerande. Här är länken:
http://www.polistidningen.se/document/viewdocument.aspx?redir=1&redir=1&portalareaid=40&documentid=495
- Att utvisa flyktingar till Kabul när de inte har något socialt nätverk och ingen familj i staden, är att utsätta dem för ett akut dödshot, säger Thabo ´Muso, ombud för flera av de Afghanska flyktingar som finns i Sverige och som antingen har avvisats till Kabul eller hotas av utvisning dit.
Intressant blogg
Stefan är inte rädd för att stå upp för kristen tro och kommentera frågor om äktenskap, samlevnad, miljöförstöring behovet att radikalt förnya kyrkornas verksamhet och mycket mycket annat. Jag rekommenderar ett besök på hans blogg som för övrigt ligger i topp på olika bloggportaler inom ämnesområdet religion/filosofi. Här kan du klicka för att komma till Stefans blogg:
www.stefansward.se
Bönekväll för Bergslagen/Värmland
Lördagen den 10 januari klockan 18 i Vasakyrkan i Filipstad blir det ekumenisk/allkristen bön och förbön för Sverige med speciell inriktning på vår region Bergslagen/Värmland.
Vi ber för vårt samhälle, arbetstillfällen, framtidstro för företagande, vi ber för varslade och arbetslösa.
Vi ber för kyrkornas verksamhet. Vi ber för ett återkristnat Sverige.
Vi ber för barn och ungdomsarbetet och för skolorna som ofta är i kris med mobbning, oro och allmän håglöshet.
Vi ber för äktenskap, familj och relationer i kris. Vi ber om förlåtelse, försoning och förståelse.
Vi ber för politiker och andra beslutsfattare att de skall fatta beslut som tar vårt land ur krisen och att vi tillsammans skall vända den negativa trenden. Vi ber om ett nytränkande som förvaltar vår natur och naturtillgångar på ett skonsamt sätt för miljön. Vi tackar Gud för nya idéer och för nya produkter och nya smarta lösningar på problem.
Vi tackar Gud för nya företagsidéer och vi ber om människor som är villiga att satsa sitt kapital och sin energi.
Vi tackar Gud för hans omsorg, beskydd och de andliga gåvor som Han utrustar sin församling med för att vi skall gå ut i världen för att vara Guds Rike och visa på Jesus och Hans frid, glädje och trygghet.
Vi tackar Gud för alla sökare som insett tomheten i status och karriärklättrandet.
Vi tackar Gud för ungdomar och äldre som anmäler sig till alpha-kurser och samtalskvällar om livsfrågor och kristen tro.
Vi ber för alla dem som besöker RIA-Hela Människan och som besöker Erikshjälpen m.fl mötesplatser i vår region.
Vi tackar Gud för att Han skall visa oss vad vi skall satsa på under 2009. Vi tackar Gud för den helige Andes ledning att kunna hjälpa och nå dem som söker dig av allt sitt hjärta.
Ja, detta var bara några saker som jag kom på just nu. Varje församling och ort som är representerad har något positivt att berätta och något bönerämne att ta upp till förbön. På detta sätt ökar gemenskapen och Gud och Hans änglar blir aktiverade och vi får se bönesvar.
Migrationsverket börjar lyssna till oss?
Idag kom ett beslut angående en iransk familj som konverterat till kristen tro. De har fått INHIBITION, vilket betyder att deras tidigare beslut om avvisning skall stoppas tillfälligt i väntan på att Migrationsverket ser över hela deras ärende. Hoppas att Förvaltningsporcessenheten i Skåne (som det gäller i detta fall) verkligen tar sig tid att läsa boken och tränga in i alla fakta.
Mycket ofta kommer det avslag i min brevlåda så när man får ett brev med detta innehåll blir man verkligen glad. Det brukar alltid betyda något positivt och ses som ett tecken på en positiv förändring.
Flyktingar har idag fått en stor gåva från en av besökarna på denna blogg. STORT TACK!!!
Jag har idag fått en gåva från en familj som är trogna bloggläsare. De har skickat pengar till hjälp för gömda flyktingar och invandrare som är i stort behov av hjälp. Jag hade precis ropat till Gud om hjälp för dessa människor. En av dem som jag idag har förmedlat hjälp till har bett till Gud i flera dagar och även fastat. Den andre personen har just börjat vända sitt hjärta i bön till Gud i Jesu namn. Jag har uppmuntrat honom till att be i Jesus namn eftersom det är en sådan styrka och kraft i namnet Jesus. Ni som gett denna gåva skall veta att ni verkligen varit ledda av Gud och de som fått hjälpen idag och jag är enormt glada. Gud välsigne Er!
Min TNS-apparat har kommit bort eller?
I över en månad har min TNS-apparat varit försvunnen. Jag letar varje dag på olika ställen både hemma och på platser där jag varit. TNS-apparaten brukar hjälpa mig mot den ständiga värk som jag haft i ryggen sedan mer än 30 år. Den, tillsammans med Svenska Hälsobänken gör att jag inte behöver ta allt för många smärtstillande tabletter. En TNS-apparat bedövar nerverna, ger elektrisk akupunktur och "skär av" smärtsignalerna från ryggen till hjärnan.
Jag är förmodligen en av de första i Sverige som fått pröva en sån här apparat. Det skedde på lasarettet i Falun på "uppvakningen". Där låg jag bland nyligen opererade patienter medan de vaknade och fick smärtlindring i form av sprutor och annat. De första gångerna var skräckinjagande för mig eftersom jag dels hade fruktansvärd värk, men heller inte visste något om vad det var som jag skulle utsättas för. Den första gången blev jag så rädd när en av de uppvaknande patienterna ramlade ur sin säng och slog sig rejält. Läkare och annan personal rusade in och det var ett allmänt tumult. Jag låg och väntade på vad de skulle göra med mig. Vid denna tid hade man stora plattor, sladdar och en stor apparat med en massa rattar och knappar att ställa in.
Jag fick åka de tio milen från Dala-Järna till Falun för att få cirka 45 minuters behandling av en anestesiläkare. Det funkade någorlunda för mig, men när jag kom hem efter bilresan (som ofta företogs liggande i vår bil med min fru som chaufför) hade jag lika ont igen.
Efter en tid fick jag låna en egen apparat som jag kunde behandla mig med själv. Under åren har jag använt olika typer av TNS och den som nu kommit bort är som en liten dator. Den har hjälpt mig enormt mycket. Jag kan ha den på mig när jag sitter på sammanträden eller måste sitta länge i andra sammanhang. Man får absolut inte använda den när man kör bil. Man kan få en mycket stark elstöt som kan göra att man kör av vägen.
Nu har jag städat de flesta rummen i vårt hus och letat igenom varje decimeter av vårt hus.
Jag måste ha den tillbaka eftersom den är lånad av landstinget och den kostar rätt så mycket. Jag letar och jag ber om Guds ledning och försöker se bilder framför mig var den skulle kunna vara, men hittills har det inte fungerat. Jag kanske kan få lite assistans i förbön? Eller om någon sett den i de sammanhang som jag rör mig.
Så här ser Sv. Hälsobänken ut. Den drar ut kroppen och lättar på trycket mellan kotorna där bland annat ischiasnerven ligger i kläm. Med kroppens egen tyngd dras man ut någon millimeter vilket räcker för att smärtan skall avta och ny ledvätska tränga in för att smörja upp lederna.
Migrationsverkets personal får kurs i "Religion som asylskäl"
www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=161490
Efter kritik mot Migrationsverkets hantering av asylärenden med religiös grund ska nu personalen få utbildning om förföljelse på grund av religiös trostillhörighet, skriver DAGEN.
Äntligen! Detta är något som vi jobbat för i flera år. Med vi menar jag ett allkristet nätverk och migrations och integrationsgruppen inom Sveriges Kristna Råd.
När Migrationsverket startade kurser i hbt-frågor var vi flera personer från de kristna församlingarna som försökte trycka på att Migrationsverkets personal borde få chans att förkovra sig om religion som asylskäl. Vi hade kontakt med Anders Rydén på Migrationsverket, men trots välvilja och "klapp på axeln" verkade det som om frågan drogs i långbänk. Från flera håll har kravet ställts direkt till generaldirektören.
Nu får vi hoppas att de konvertiter som uppmanas att hålla tyst om sin kristna tro i exempelvis Iran kan få lite mer förståelse för sina asylskäl. Kanske kan också seriösa konvertiter från Afghanistan och Eritrea få sina asylskäl prövade på ett mer djupgående och rättssäkert sätt.
Jag har under en tid också skickat boken Hemlig Frihet till handläggare inom Migrationsverket och domstolarna.
På min blogg hittar du organisationer som beskriver situationen för asylsökande med religionen som asylskäl.
Migrationsverket om konvertiter
Jag har i veckan skickat in ännu en ansökan för en flyktingfamilj som söker skydd på grund av förföljelse för sin tro. I Iran blev de förföljda och nu inför Iran en ny lag som innebär dödsstraff för dem som konverterat från islam till kristen tro.
Jag har samlat en mängd fakta och skickar nu boken HEMLIG FRIHET till både Migrationsverket, Migrationsdomstolarna (det finns tre stycken) och till Migrationsöverdomstolen tillika Kammarrätten i Stockholm. Vill du vara med och hjälpa till att sprida upplysning om hur kristna förföljs i Mellersta Östern kan du höra av dig till mig.
[email protected]
Religion som grund för asyl (Ett äldre inlägg som jag skrev för flera månader sedan i samband med ett möte i Sveriges Kristna Råds integrations och asylgrupps sammanträde)
Inför morgondagens möte i SKR:s migrationsgrupp har vi fått möjlighet att läsa en del dokument som handlar om konvertiter och frågor kring religion och asyl. (I vissa fall kan det också handla om rätten att slippa tillhöra någon religion.)
Man blir beklämd när man läser hur domstolarna i Storbrittanien ibland nekar asylsökande uppehållstillstånd, som uppgett att de konverterat till kristen tro, eftersom de inte kunnat svara på frågor när advent infaller eller hur man tillreder en påskkyckling!!!!
Gå in på http://www.socialamissionen.se/ och sedan Råd och stöd/Migrationsfrågor.
Till höger under fotot kan ni klicka in er på en undersida som heter
Religion/tro som grund för asyl.
Tårtor till basgruppen ikväll
Idag har jag inte haft tid att skriva något på bloggen. I stället har jag gjort tre tårtor till basgrupperna som ska komma hem till oss ikväll.
Vi ska sjunga, samtala, läsa bibeln och be inför det nya året. Jag ser fram emot vad Gud skall göra ibland oss. Spännande!
Mer om Hamas och Israel
Känner att det behövs mer balans i nyhetsflödet.
Idag, Trettondagen, hittade jag också denna artikel av Annelie Enocksson. Hon skriver också mycket bra om sånt som inte lyfts fram i andra medier.
Om man tar del av andra länders nyhetsmedier inser man att det finns många arabledare som anser att Irans stöd till Hamas är minst sagt problematiskt för hela Mellersta Östern. Iran vill ju utplåna Israel och förkastar talet om en tvåstatslösning.
www.gunnar.moderat.se/index.php?page=19&use=blogg&id=830
www.expressen.se/debatt/1.1423210/hamas-anvander-barn-som-skoldar
Israel-Gaza konflikten
Det som händer i Gaza skulle behöva en djupgående och balanserad analys. Jag hinner inte med detta nu. Som ett litet komplement till all nyhetsinformation har jag lagt in denna information. Jag vill också rekommendera Stefan Swärds blogg. Stefan är vårt samfunds ordförande och han vågar skriva och uttala sig om samhällsfrågor och andliga frågor, alltid med saklighet och allsidighet på ett trovärdigt sätt. Idag har han skrivit en del om konflikten i Gaza. Där finns också en hel del kommentarer. Stefans blogg har följande adress:
www.stefansward.se/
Svensk Israel-Information
Humanitär hjälp till Gaza släpps igenom varje dag trots bomber mot Israel
2009-01-02
Humanitär hjälp, dvs mat och medicinska förnödenheter och läkemedel har levererats till Gaza i följande mängder. Frågan är bara om Hamas har låtit sjukhusen och civilbefolkningen få del av den.
1 januari: 60 lastbilar med 1360 ton
31 december 93 lastbilar med 2500 ton. Samma dag har 12 palestinier från Gaza överförts till Israel för medicinsk behandling.
30 december 93 lastbilar med 2366 ton
29 december 63 lastbilar med 1545 ton och 5 ambulanser från Röda Halvmånen i Ramallah
26 december 63 lastbilar med 1496 ton mat och läkemedel
21-25 december 145 patienter med assistenter över gränsen till Israel för medicinsk behandling.
Detta trots ständigt bombardemang av Hamas mot civila mål i Israel.
Migrationsverket om konvertiter
Ännu en ansökan för en flyktingfamilj som söker skydd på grund av förföljelse för sin tro. I Iran blev de förföljda och nu inför Iran en ny lag som innebär dödsstraff för dem som konverterat från islam till kristen tro.
Jag har samlat en mängd fakta och skickar nu boken HEMLIG FRIHET till både Migrationsverket, Migrationsdomstolarna (det finns tre stycken) och till Migrationsöverdomstolen tillika Kammarrätten i Stockholm. Vill du vara med och hjälpa till att sprida upplysning om hur kristna förföljs i Mellersta Östern kan du höra av dig till mig.
[email protected]
Nya medarbetare i kyrkorna i Filipstad välkomnas
Idag var det Peter Johansson med familj som välkomnades och installerades i Vasakyrkan.
Merion Gustafsson var mötesledare och Anders Bernspång skötte själva installationen. Anders representerar Svenska Missionskyrkans distriktsledning.
Peter predikade och det förekom mycket sång och lovsång i gudstjänsten som var välbesökt, ett 60-tal personer närvarade. Vid det efterföljande kaffet talade representanter för Sv. Kyrkan, Vasakyrkan, Pingstkyrkan, Saronkyrkan och Kristen Gemenskap.
Nästa helg välkomnas Björn Magnusson som pastor i Pingstkyrkan.
Merion Gustafsson välkomnar pastrorsfamiljen Johansson
Flera av Vasakyrkans medlemmar läste bibelord och lovade att stödja den nye pastorn
Vid serveringen var det många glada miner och alla såg fram emot ett fortsatt gott samarbete mellan kyrkorna i stan.
Hemma igen tog vi emot Daniel Sjöberg som vi ska ha hand om hela denna vecka medan hans tre bröder och föräldrar är uppe i Sälen och åker skidor.
Längst ner ser ni tre säckar med NYA kläder som vi fått att skänka till behövande från en affär i Dala-Järna.
Daniel Sjöberg från Mullhyttan, 2 år.
Kort från nyårsfesten i Betel
Ett GOTT nytt år-inte fylleri och bråk
2009 började bra. På Kristen Gemenskaps nyårsfest avslutade vi det gamla året med att sjunga "Ropa till Gud, över hela vår jord, stiger en hyllning en hymn utan ord"....Efter några minuters stillhet i bön och tacksamhet gick vi in i det nya året med sången "Tack, tack Jesus".
När jag vaknade i morse och hade fina minnesbilder från festen som till exempel Hugossons naturbilder, Elise och Bengts härliga lovsånger, Atie och Frans musik samt alla kramar och lyckönskningar inför det nya året, var jag glad och tacksam. Jag slår på nyheterna och hör om knivslagsmål, mord, fylleri och bränder. Alla dessa olyckliga människor skulle behöva den INRE glädjen och friden som Julens budskap står för.
Nu känns det som om jul- och nyårshelgen är över och det är dags att fortsätta engagemanget för Guds Rike. Vi vill se hur Guds Rikes tankar och idéer får fäste hos enskilda såväl som myndigheter. Tänk om till exempel Migrationsverket kunde börja TILLÄMPA Barnkonventionen vid sina ställningstaganden och om skolor där man inte får bukt med mobbning kunde börja undervisa mer om DEN GYLLENE REGELN och i de etiska samtalen med eleverna också gick tillbaka till Bibelns värderingar och fundament.
Vi ber att Guds Rike skall komma och att Hans vilja skall få ske detta år.
Det börjar hos dig och mig och sprider sig. Kärlek, rättfärdighet, rättvisa, frid, glädje, tålamod........Ja, det vill vi se förökas mer och mer.
