Bengt Sjöberg

Lars Rosö, Taekwandoklubben, en av Filipstads största idrottsföreningar fick idag motta 5000 kronor från Erikshjälpen i Filipstad.
Lars får detta som en uppskattning för att han är en omtyckt ungdomsledare. Han gillas starkt av barnen/ungdomarna. Han bryr sig om varje enskild individ och är alltid på plats i träningslokalen innan träningen börjar så barnen kan komma tidigt om de vill. Lars och klubben är verkligen värda både pengar och uppmärksamhet.

Dagens kassa på drygt 8 tusen kronor går oavkortat till ett odlingsprojket i det afrikanska landet Malawi. Genom att folket därlär sig att kompostera kan de trots svår torka odla grönsaker och annat nyttigt.

Lars Rosö, Taekwandoklubben, en av Filipstads största idrottsföreningar fick idag motta 5000 kronor från Erikshjälpen i Filipstad.
Lars får detta som en uppskattning för att han är en omtyckt ungdomsledare. Han gillas starkt av barnen/ungdomarna. Han bryr sig om varje enskild individ och är alltid på plats i träningslokalen innan träningen börjar så barnen kan komma tidigt om de vill. Lars och klubben är verkligen värda både pengar och uppmärksamhet.

Dagens kassa på drygt 8 tusen kronor går oavkortat till ett odlingsprojket i det afrikanska landet Malawi. Genom att folket därlär sig att kompostera kan de trots svår torka odla grönsaker och annat nyttigt.

I en del församlingar ber man om väckelse och om att få växa som församling. Man ber och ber, men verkar tro att Gud ska ordna att folk ska strömma till kyrkans gudstjänster och cafémöten. Att odla kontakter i vardagen och leva det kristna livet på ett tilldragande sätt bland vänner och arbetskamrater kan aldrig underskattas. Ändå tror jag att många förväntar sig att det är Gud som ska fixa både det ena och det andra.

Ett område som fler och fler i våra församlingar i Filipstad och Hällefors borde inse, är ett av de bästa redskap som VI REDAN NU HAR FÖR ATT KOMMA I KONTAKT MED MÄNNISKOR, är Erikshjälpen Second Hand.
Vi är flera som inser det och som gläds över alla de kontakter som vi får med "vanligt folk".
Det kommer så många trevliga kunder som vill sitta ner en stund i caféet för att prata en stund. Andra är ensamma och har bekymmer. Ibland kan man få djupa själavårdande samtal. Det kommer nyinflyttade både svenskar och européer och många asylsökande. Några ska handla till ett helt nytt boende, andra kommer för att söka hjälp och stöd i svåra situationer.

I några veckor har vi haft en praktikant på Erikshjälpen. Hon sa precis det som detta blogginlägg försöker säga: Fler borde inse vilken kontaktmöjlighet som second hand är. "Se det inte som ännu en arbetsuppgift i församlingen, utan se det som en enastående möjlighet att få intressanta och berikande kontakter" var hennes kommentar. Det handlar absolut inte om att "predika" för folk utan att vara MEDMÄNNISKA.

Det kan handla om att komma och arbeta några timmar i veckan och i arbetsgemenskapen få gemenskap. Det kan handla om att vara med ute och hämta möbler och husgeråd, att tömma ett dödsbo och jobba och slita i en härlig gemenskap. Det kan också handla om att bara sitta i caféet och samtala. Det är i mötet med människor som vi lär av varandra och upptäcker gemensamma tankar och funderingar om livet.

Just du är hjärtligt välkommen.

I morn firar vi Eriksdagen då hela kassan går till ett odlingsprojekt i Malawi.
Vi ska även dela ut Eriksstipendiet klockan 13 till en ungdomsledare som betytt mycket för ortens ungdomar.
Lars Rosö i Taekwandoklubben får ta emot 5000 kronor. GRATTIS!!! En tacksam mamma har nominerat pristagaren.

Till sist ett litet kort från i torsdags då vi firade vår butikschefs 40-årsdag. Grattis Kenth Johansson!



Vi avnjöt goda bakelser på Caféhuset.

I fredags vittnade en man i vår kyrka. Han är från Algeriet och han har varit kristen i några år. Han berättade om att de kristna inte har några kyrkor att samlas i. I stället träffas de ute i naturen.
"Träden är våra väggar och himlen är vårt tak. Där ser vi upp mot den stjärnklara kvällshimlen. Bland oss kristna är det ingen som kallar sig katolik eller protestant. Vi är alla Jesus efterföljare och vi hjälper varandra och läser i bibeln och försöker omsätta budskapet i praktisk handling här och nu".

Jag tyckte det var ett underbart vittnesbörd.

I Albanien och i Mongoliet har de kristna också försökt att inte dela upp sig i olika samfund och grupper. Hoppas att de kan fortsätta så. Det räcker att följa Guds ord, bibeln och det räcker att vara en Jesus efterföljare. När traditionen blir nästan lika viktig som bibeln, då är det dags att backa och börja om från början med grunderna i den kristna tron. Jag vill leva i en fräsch erfarenhet av Jesus och är så tacksam denna påsk för att Jesus LEVER och har uppstått och att vi får del av hans liv idag. Det ger mig hopp och tro för framtiden.

JESUS LEVER, JA HAN ÄR VERKLIGEN UPPSTÅNDEN!

Denna artikel är först och främst skriven för www.flyktingbloggen.se

På Flyktingbloggen skriver flera politiker, läkare och opinionsbildare och människor som är engagerade för mänskliga rättigheter. Jag har lovat att skriva en artikel i månaden. 
 
Det finns en missuppfattning bland en del människor att asylsökande från muslimska länder som blir kristna (konverterar) nästan automatiskt får permanent uppehållstillstånd. Så är det absolut inte. Ett exempel är den iranske mannen Sassan som i 9 år nu väntat på besked om han får stanna i Sverige eller inte. Hans fall är definitivt inte unikt. Många konvertiter har dessutom fått avslag och deras ärenden ligger hos polisen för verkställighet. De uppmanas att hålla tyst om sin kristna tro när de återvänder till länder som t.ex. Afghanistan där det är dödsstraff på att inneha en bibel.

 

Sassan från Iran döps av Bengt Sjöberg i Betelkyrkan i Hällefors. Sassan är döv och därför var det extra smärtsamt för honom att läsa i beslutet från Migrationsverket att han kunde återvända till Iran om han var tyst om sin kristna tro. Sassan har godkänt att finnas med i media.

 Hos Migrationsöverdomstolen ligger nu ett konvertitärende för avgörande. Det handlar om en afghansk man. Beslutet i MIGÖ kommer att bli vägledande för andra konvertiter. Även Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik jobbar med ett rättsligt ställningstagande för konvertiter.

I höstas var vi tre personer från Sveriges Kristna Råds migrations- och integrationsgrupp som mötte Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik och Christina Ström, beslutsfattare inom asylprövning i Solna. Michael Williams, Sv. Kyrkan och Farr samt George Joseph, Katolska kyrkan och Caritas och jag som representant för ”frikyrkorna” i Sverige.
Sedan drygt ett år tillbaka har vi i vår grupp intensifierat arbetet med att belysa problematiken med religion som grund för asyl och frågan om konvertiter. Det handlar om mänskliga rättigheter och samvets- och åsiktsfrihet. Varje asylärende måste behandlas individuellt där olika grunder måste gås igenom.

Vid mötet med Ribbenvik överlämnade jag ett försök till regler för hur en konverterings äkthet skulle kunna säkerställas. Naturligtvis är det endast hållpunkter och ingenting som är 100% säkert att bevisa. Jag reagerade starkt när Migrationsverket i ett ärende skrev att personen inte skulle komma att fortsätta leva som kristen. Jag undrade hur de kunde avgöra en människas inre andliga process. För att både församlingar och myndigheter skall få en klar bild av hur seriös en konvertering är skulle man kunna besvara ett antal frågor som till exempel:

Vilka skäl angav konvertiten för att bli kristen och vilka upplevelser ledde fram till konverteringen? Vilken undervisning har meddelats och av vilka? Hur gick dopet till och vilka var närvarande vid dopet? Hur utövar personen sin kristna tro? Hur kan församlingen fortsätta att stödja och hålla kontakten med den nykristne? Finns några i församlingen som tar ett personligt ansvar för att stödja den som konverterat? Hur lång tid har förflutit sedan omvändelsen, dopet och församlingstillhörigheten? Vad talar enligt församlingen för att konverteringen skett av övertygelse och personlig upplevelse av Gud? Rättschefen tyckte att förslaget var konstruktivt.
Migrationsverket hävdade att det är stor procent som blir beviljade asyl på grund av konvertering. Ribbenvik tittade på de fem mappar som jag tagit med mig ( och förstod att verkligheten kan se annorlunda ut) med ärenden där konvertiten fått avslag i alla instanser med uppmaning att återvända till sitt hemland och hålla låg profil. Hade de konverterat i sitt hemland fick de till svar att de ju då kunnat leva som kristen i sitt land. Hade de konverterat i Sverige fick de till svar att de konverterat i syfte att få uppehållstillstånd, att deras tro inte var äkta eller att Migrationsverket ansåg att de trappat upp sina asylskäl. Gång på gång uppmanar Migrationsverket och Migrationsdomstolarna de asylsökande att ligga lågt och hålla tyst om sin nyfunna kristna tro. Då kan de lugnt återvända till länder som Iran och Afghanistan, skriver man i besluten, något som får mig att reagera och påtala att detta synsätt strider helt emot mänskliga rättigheter och själva kärnan i den kristna tron. Migrationsverket har nyligen på sin hemsida berättat om att de startat ett nätverk för att uppmärksamma HBT-frågorna. (homo-, bi- och transsexuella) Ribbenvik sa att det finns uppenbara likheter med behandlingen av HBT-personer. Där finns klara riktlinjer och han ansåg att liknande regler borde införas för konvertiter. Migrationsverket skriver på sin hemsida att ”sexuell läggning kan vara betydelsefullt när verket tar beslut om uppehållstillstånd”. Enligt den nya utlänningslagen ska asylsökande HBT-personer ges större skydd mot förföljelse på grund av sexuell läggning och könsidentitet än i tidigare lagstiftning.

Den brittiska religionsfrihetsorganisationen Barnabas Fund bekräftar att det är ytterst farligt för konvertiter att tvingas återvända till sina forna hemländer. En ny praxis i Sverige från 1996 har fört med sig orimliga konsekvenser och mänskliga tragedier. Migrationsverket påstår att flera asylsökande bluffat om sin konvertering. Därför har man blivit hårdare i sin bedömning.

För en muslim som vet att Sharia-lagen i Iran enligt § 368 dömer den som konverterat till döden kan ett så stort steg absolut inte vara lätt att fatta. Ofta blir konsekvensen av att bli kristen att man avsäger sig den viktiga gemenskapen med släkt och vänner.

Det är inte alltid så lätt att hänvisa till officiell förföljelse då det i flera länder inte längre sker officiella avrättningar av konvertiter. Många dör ”anonymt” i någon arrangerad trafikolycka eller genom arrangerade ”självmord” eller tortyr i fängelse. Att hålla sin kristna tro hemlig, för dem som konverterat från islam, är helt orimligt! Vid ansökningar till skolor, statliga förvaltningar, armé, såväl som för privata näringstillstånd fordras att man anger sin religiösa tillhörighet. Att sitta ner med vänner och äta avslöjar på en gång om man är kristen eller muslim.

Den som byter religion och lämnar Islam i Mellanösterns länder löper stor risk att mista sitt liv. Sverige måste öka sitt stöd för den som förföljs för sin tro. I Iran förbereder regimen nu ett lagförslag där den som haft muslimska föräldrar och formellt lämnat islam kan dömas till döden.

När Migrationsverket ska godkänna ett uppehållstillstånd missar de också alltför ofta hur stora konsekvenserna kan bli av att ha lämnat Islam. Både utredare och tolk har ibland svårt att förstå och tolka ord och uttryck inom religionen. De frågor som utredarna ställer saknar ofta relevans i sammanhanget. Vilken maträtt man äter till påsk, vilken färg duken har på matbordet och hur man förklarar treenigheten har ingenting med det inre andliga liv som den asylsökande börjat upptäcka och utveckla.

Vi samtalade vid vårt möte om de gamla kyrkorna i t.ex Irak jämfört med evangeliserande evangeliska kyrkor där de kristna är mer utåtriktade och på så sätt konfronterar ländernas brist på religionsfrihet eller tillämpningen av densamma.
Jag kunde också berätta för rättschefen om hur asylsökande som skickats tillbaka försöker klara livet genom att gömma sig i sitt land. Kanske endast gå ut på nätterna. De får inte arbete, men försörjer sig på tillfälliga jobb. Några blir dödade av släktingar eller omkommer i bilolyckor där deras bil kanske blir påkörda av en stor lastbil. Förföljelse direkt av staten kanske inte alltid är det värsta, men släkt, vänner och grannar försöker upprätthålla hedern och slår till när någon blivit kristen.

Trovärdighetsfrågan är viktig och jag hoppas att vi från kyrkorna kan ha ett bra samarbete med Migrationsverket. När vi skriver dopintyg och bekräftar att den asylsökande deltar aktivt i församlingens verksamhet borde det väga tungt. Vi följer konvertitfrågan med intresse och ser fram emot vägledande beslut.

 

http://www.youtube.com/watch?v=AR4CCLnmf1Q&feature=related

En sång från Hillsong, Australien

http://www.youtube.com/watch?v=7BaB3BJbHNw

Lyssna på denna fantastiska sång med Gaither Vocal Band som sjunger om vad påskens budskap betyder.

Jesus sa på korset: "Det är fullbordat". Jesus har gjort allt som behövs för att vi skall få nytt liv, försoning och förlåtelse. Sluta upp med egna ansträngningar. Kristen tro handlar om vad JESUS GJORT FÖR OSS, inte hur VI skall behaga Gud och med egna ansträngningar försöka att bli bättre människor och på så sätt blidka Gud. Nej inse att Jesus har gjort i ordning ALLT för dig. Tacka för NÅDEN. Bli fylld av Guds kärlek. Släpp dig till för Guds kärlek i Kristus Jesus.

Jesus kläddes av naken innan han skulle korsfästas. Pryglades först med fyra eller fem läderremmar som var försedda med vassa benbitar som slet sönder skinnet.  Kött och muskler, senor, tarmar hos offret blev synliga. Tryckte ner en krona av törne. Där blev han utsatt för människors hån-slagen och spottad på-fick bära på en tung träpåle-blödande rygg. Han blev ensam, bortstött, upplevde psykisk smärta, men det viktigaste var att Gud övergav honom därför att han bar våra synder. Detta gjorde han för att vi aldrig skulle behöva känna oss övergivna.

Jesus dog för att vi skulle få förlåtelse för våra synder: dåligt humör, avundsjuka, arrogant attityd, högmod, egoism, skvaller, frosseri och sexuell omoral. Dåliga vanor och onda tankemönster som vi inte själva kan ta oss ur. HAN VANN BEFRIELSE FÖR OSS!!!!!

Jesu blod utgjöts som ett försoningsoffer-det perfekta fullständiga offret. Jesus avväpnade djävulen. Triumferade och uppstod. Det finns en enorm kraft i det som Jesus gjorde för oss.

 

Du kan få uppleva

1.     Frälsning, förlåtelse för ALLA synder och befrielse.

2.     Rättfärdighet, vilket betyder att du är godkänd av Gud.

3.     Helande för ande, själ och kropp. Du får frid, trygghet och harmoni i ditt liv. 

        Du är aldrig ensam. Ditt liv får mening och verkligt innehåll.

4.     Befrielse från djävulsk påverkan

5.     Befrielse från negativt släktarv

Jesu försoning gäller för alla, men människan måste själv ta emot på ett aktivt sätt,
kanske bara genom att tacka Jesus för hans stora gåva.
Kanske bara be en bön där du välkomnar Jesus in i ditt liv.
Du kan be att Guds gode Ande fyller ditt inre.
Då får du känna Guds närvaro.

Andrae Crouch: To God be the Glory

http://www.youtube.com/watch?v=0iZm9__sJL8&feature=related

http://www.youtube.com/watch?v=Y5-0zgi3mXs&feature=player_embedded

Lyssna när Stanley berättar om årets manifestation. Stanley är initiativtagare till Jesusmanifestationen i Stockholm. Förra året samlades cirka 25 000 människor för att hylla Jesus.

 
Stanley Sjöberg

För mer information gå in på http://www.jesusmanifestationen.se/

Flera tidningar bland annat Karlskoga Tidning, Karskoga-Kuriren, Dagen och Världen Idag har skrivit om "Elias" som varit imam och som blivit frälst (kristen upplevelse) och döpt. Hans ärende ligger hos EU-domstolen för behandling allt medan Migrationsverket hävdar att han ska utvisas.
Idag fick jag besked att en afghansk pojke som också blivit kristen, döpts och som ivrigt berättar för andra om sin tro nu har fått inhibition, dvs han ska inte utvisas utan får en ny prövning.
På tisdag nästa vecka fortsätter vi våra samtal i Sveriges Kristna Råd om konvertitfrågan.
Som framgår av tidigare inlägg menar vi i mitt samfund  (Evangeliska frikyrkan) att dopet skall föregås av ordentlig undervisning och en prövotid, men att det är en mänsklig rättighet att få bli kristen när i livet man vill. Ingen som tänkt igenom frågan grundligt och kommit fram till att den vill följa Jesus och bli döpt skall nekas detta.
Vi som kristna församlingar trycker inte på, men hjälper till när människor frågar och vill ta steget fullt ut och bli en Jesu lärjunge. Vi förbinder oss att stötta, hjälpa och vägleda personen och fortsätta att ha kontakt även om personen flyttar och kanske till och med blir utvisad. Vi förmedlar kontakter med hemgrupper och stödpersoner.
Så här skriver några tidningar:

---

Smålandsposten ledare 11-04-01:

Missionsbefallningen som inte gäller asylsökande

Migrationsverk och politiker har under de senaste åren fått rättmätig kritik för sin religionsblindhet när det gäller asylsökande från bland annat Irak. Man förstod inte från svenskt håll att människor förföljdes just för sin tros skull. Tro sågs som något individuellt, något som personen kan ligga lågt med.

En inte helt olik syn kan spåras i de riktlinjer som biskopsmötet i Svenska kyrkan enligt Kyrkans Tidning planerar att ge ifråga om dop av asylsökande konvertiter. Man ser på konverteringen främst som ett taktiskt drag. Här ligger ett förminskande av trons och dopets betydelse för den enskilda människan. Förslaget har utarbetats av Helene Egnell från Centrum för religionsdialog som senast uppmärksammades för att hon gav anställningen av en imam i Svenska kyrkans sitt fulla stöd - trots att beslutet stred mot såväl andan som bokstaven i kyrkoordningen.

 

Hela artikeln

---

Eskilstuna-Kuriren ledare 11-04-04:

Biskopar mot dop

Svenska kyrkans biskopar avråder präster från att döpa personer som söker asyl i Sverige, berättade Kyrkans Tidning i torsdags. Det är en besynnerlig nyhet och ett omyndigförklarande av vuxna människor.

Stiftsadjunkten i Stockholm Helene Egnell förklarar avsikten: I flera muslimska länder är det förbjudet att konvertera. Om en asylsökande avvisas kan återvändandet vara förenat med livsfara. Det andra skälet, något vagare formulerat, är att många asylsökande sägs tro att ett dop skulle fungera som en genväg till uppehållstillstånd.

Hela artikeln

---

Dagen debatt 11-04-05:

Vad hindrar att jag blir döpt?

Ni har väl sett den nya 2.0-versionen av Bibel 2000, där ett bibelställe i Apostlagärningarna har kompletterats? Den etiopiske hovmannen frågar Filippos, efter att ha fått dopundervisning: "Här finns vatten. Är det något som hindrar att jag blir döpt?" (Apg 8:36). Och sedan följer den nya vers 37: "Filippos svarade hovmannen: Tyvärr, du saknar de fyra sista siffrorna i ditt personnummer."

I praktiken är det just detta som de svenska biskoparna säger till den asylsökande i Sverige som kommit till tro och vill låta döpa sig: "Tyvärr, du saknar de fyra sista siffrorna". Och det är en händelse som ser ut som en tanke att vers 8:37 har plockats bort ur Bibel 2000, eftersom den bedömts vara ett senare tillägg. (I 1917 års version löd den: "Filippus sade till honom: 'Om du tror av hela ditt hjärta, så kan det ske.' Han svarade och sade: 'Jag tror, att Jesus Kristus är Guds Son.'")

Hela artikeln

Värmland, liksom många andra regioner, står inför betydande förändringar genom stora avgångar ur arbetsmarknaden. För att möta dessa krävs att nya grupper ges tillträde.

Förstudien tar sikte på attitydförändringar och värdegrundsfrågor – ett öppnare Värmland.

Läs här om hela projeket

Med på samlingen var företrädare för olika organisationer och myndigheter. Roligt att Filipstad fick beröm för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Många kommuner kommer till Filipstad för att lära och inspireras.
Jag är tacksam för att vår kommunledning visat ett så starkt engagemang för flyktingarna och jag hoppas att vi ska fortsätta i denna goda anda.

Vi talade om vikten av att ha en dialog med dem som är kritiska till flyktingmottagandet. Det är viktigt att ha positiva föredömen och kunna peka på lyckade satsningar. Gruppen ansåg det viktigt att kunna påverka vardagssamtalen vid matbord och på fikaraster.

Jag fick möjlighet att berätta hur vi arbetar inom kyrkorna och om det projekt som vi dragit igång tillsammans med studieförbundet BILDA och den nybildade somaliska föreningen. Ett projekt för att integera somalierna som är den största invandrargruppen i Filipstad.
Vi ska studera samhällskunskap, matlagning och läxhjälp samt hjälp med att förstå blanketter och olika handlingar. Några filipstadsbor har skänkt symaskiner och vi hoppas få igång sykurser. Fler symaskiner tas gärna emot.

Det var inspirerande idag att också få träffa företrädare för Värmlands Museum och höra hur de jobbar med olika projekt inom frågor som rör värdegrunden. Till sist fick jag ett intressant tips från Länsstyrelsen om hur vår kommun kan ansöka om pengar till integrationsprojekt.

"Denna grådisiga dag firar Filipstad sin 400-åriga födelsedag med celebert besök av kungen, prins Carl Philip, Jessica Andersson, Rickard Sjöberg, biskop Esbjörn Hagberg, Tommy Bergs orkester och många fler. En fast scen har byggts på Stora Torget. Där och i Filipstads kyrka ska delar av programmet hållas. 3000 jubileumsbakelser har bakats. Firandet fortsätter hela året".

Så skrev jag i morse. Senare på dagen då min fru och jag promenerade till stan började solen skina och det blev varmt och skönt. Doften av kanelbröd spred sig dagen till ära i luften kring Filipstad. Det var Wasabröd/Barilla som bakade knäckebröd med kanelsmak.

Tusentals människor hade samlats på Stora Torget. Vi hann lyssna till Anders Lundin, Rickard Sjöberg och Jessica Andersson innan det var dags att gå till Erikshjälpen Second Hand. Jag kan säga att eftermiddagen på Erikshjälpen blev lugn. De flesta filipstadsbor och gäster befann sig i kyrkan eller vid storbildsskärmen vid Stora Torget.

I dagarna har vi kunnat ta del av att Filipstads befolkning slutat kräftgången och nu haft en positiv början på året på grund av ökad inflyttning. Vi tror på vår bygds möjligheter att vända utvecklingen, se framåt och satsa på näringsliv och en stor satsning på skolutveckling och lärande. En ny framtidstro och en positiv självbild där vi lyfter upp allt det som är bra och trevligt i Filipstad.

Här några bilder från dagen. Även några bilder från dagens Erikshjälpsbutik.

Här ser man en skymt av Rickard Sjöberg och Jessica som står och väntar på att snart framträda. Jessica sjöng Värmlandsvisan i kyrkan. Kyrkokören sjöng bland annat Rejoice in the Lord always. Det låter som ett bra budskap: fröjda dig ( var glad) i Herren alltid.

Jag hörde att man bakat 3000 bakelser. Lottakåren serverar kaffe och bakelser.



Prins Carl Philip avtäckte en platta till Nils Ferlins minne.



Denna fasta scen har även vi från kyrkorna varit med om att betala. Vi kommer att använda scenen i sommar under Filibjurveckan och på en gospelfestival som sångaren Dan Hegelund arrangerar i samarbete med kommunen och församlingar.



Så här såg det ut på eftermiddagen i vår butik. Ser vårlikt och somrigt ut!



Tavlor till fyndpriser.

Folk tror inte det är sant och ringer och frågar vad man kan göra när

a)svårt cancersjuk mamma med två barn ska utvisas till landet där släkten väntar på att få begå sk. "hedersmord".

b) Imam som blivit kristen fått sitt sista negativa beslut. Vi har nu skickat in en ansökan till Europadomstolen för mänskliga rättigheter och domstolen har tagit upp ärendet. Idag har olika tidningar och radio intervjuat familjen och mig. En av artiklarna finns att läsa på www.varldenidag.se

Församlingen där fd imamen är aktiv har skickat in cirka 160 namnunderskrifter till stöd för mannens kristna liv och att han gjort en seriös och stark andlig upplevelse som förvandlat hans liv.

 c) Rullstolsburen man med apatiskt sjuk fru och barn skall utvisas till fullständigt raserat hus. En dotter är apatiskt sjuk och ligger mest i sängen hela dagarna. Hon pratar endast genom att säga ja med att hålla upp tummen och nej genom att hålla ner tummen.hus i fientligty inställt land

 Arbete med dessa ärenden pågår på olika sätt. Jag kommer att redovisa vad som händer i senare blogginlägg.

Här mer citat från Kyrkans Tidning:
"Det är inte ovanligt att personer som söker asyl i Sverige och som kommer från länder där islam är den enda godkända religionen, blir kristna och söker sig till Svenska kyrkan för att få bli döpta. Men att döpas kan för många vara förenat med livsfara, särskilt om man riskerar att bli hemskickad och kommer från länder som Afghanistan och Iran, där det är ett brott att konvertera.
Eftersom det är svårt att försäkra sig om konvertitens motiv och att han eller hon inte utsätts för någon fara, avråds präster från att döpa personer som söker asyl i Sverige.

Helene Egnell är stiftsadjunkt i Stockholm och jobbar på Centrum för religionsdialog. Hon skriver det nya biskopsbrevet ”Kyrkliga handlingar i mötet med människor från andra trostraditioner”, där frågan tas upp.
– Det finns pastorala och etiska skäl till avrådan. Asylsökande är i en sårbar och utsatt situation. Dopet spelar inte någon roll i asylprocessen och medför ofta i stället stor risk för förföljelse om man skickas tillbaka. Präster ska inte missbruka förtroendet som asylsökande har för dem, säger hon.
Men det finns också inomkyrkliga argument.
– Man döps in i en kristen gemenskap och har ansvar att bli del av en församling. Om man inte stannar i Sverige så tar man ju inte del av den gemenskapen.
Inte sedan 1992 har ett biskopsbrev berört frågan om dop av asylsökande konvertiter, men nu har frågan under en tid diskuterats bland kyrkans biskopar.
– Jag skriver brevet på uppdrag av biskoparna. Förhoppningsvis kommer en slutgiltig version att antas när biskopsmötet samlas i maj, och det blir inga stora ändringar då, säger Helene Egnell".

För någon vecka sedan hade jag glädjen att döpa två kvinnor från ett muslimskt land. De hade fått undervisning i sex månader. I sitt hemland hade de även besökt kristna kyrkor. De hade uttryckt en önskan att få bli kristna, men de präster som de kontaktat hade avrått från att döpa dem. Förmodligen är kyrkorna så påpassade och rädda för att döpa att de nekade. Kvinnorna hade en så stark längtan och gång på gång frågade de när de kunde få bli döpta. Till sist ansåg vi att de var mogna och att vi inte kunde hindra dem från att få följa Jesus fullt ut. De var så lyckliga och glada.

Elisabeth Sandlund på tidningen DAGEN skriver bra på ledarplats. Här är länken som du kan läsa.

 http://www.dagen.se/blogg/ledarblogg#8078


Jag tycker mig också ana en annan syn på evangelisation och att vittna och evangelisera bland andra trosutövare. I samtal med flera samfund har jag förstått att det är interreligiös dialog och samarbete som gäller eftersom "alla blir saliga på sin tro" och "alla religioner leder till samma Gud". Jag tror att denna fråga kommer upp vid nästa möte i Sveriges Kristna Råds migrationsgrupp. Jag kommer att hävda bibelns linje, Jesu missionsbefallning och hämta stöd från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. JESUS ÄR VÄGEN SANNINGEN OCH LIVET. INGEN KOMMER TILL FADERN UTOM GENOM MIG, SÄGER JESUS.