Bengt Sjöberg

Idag kom ett glädjande besked. En utvisningshotad man vars ärende överlämnats till polisen ska INTE utvisas. Han har fått inhibition, vilket betyder att verkställigheten inställs och hans ärende tas upp på nytt till behandling. Jag hoppas att vi får komma till domstolen och berätta hur det kom sig att E blev kristen. Kanske får han tillfälle att i domstolen berätta om sin kristna tro.
När beslutet om avslag kom för några veckor sedan och då Migrationsverket avfärdade min inlaga där jag beskrev hur E nått fram till sin tro och beslut att låta döpa sig var jag mycket upprörd och både E och jag kände oss kränkta. Nu får vi glädjas och förbereda oss genom att studera bibeln. Läs här delar av vad jag skrev till domstolen:

Jag ber att Migrationsdomstolen kallar mig och E till muntlig förhandling för att bevisa hans ärliga konvertering och hur den gått till.

Ert beslut gjorde mig både upprörd och fick mig och E att känna oss misstrodda och faktiskt kränkta.

Vi har inte haft möjlighet att träffas för att samtal och lägga fram bevis och svara på Era funderingar. Det finns säkert folk som lurar Er och det ställer till det för dem som är ärliga.

Jag har jobbat med asylärenden i 20 år. Skrivit en bok om mitt arbete och sitter nu med i Sveriges Kristna Råds migrations- och integrationsgrupp. SKR representerar Sveriges 28 kristna samfund samt det muslimska rådet. Det samfund som jag representerar, EFK har cirka 320 församlingar. Vi döper inte muslimer utan att noga ha undervisat dem och låtit dem ta del i församlingarnas verksamhet och lära känna den kristna tron.

Jag har i kyrkliga sammanhang jobbat med att försöka säkerställa hur en konvertering bör gå till för att alla parter skall känna sig trygga, säkra på att det som skett är seriöst och att vi tillmötesgår religionsfriheten (som innebär rätten att både byta religion och att även kunna leva utan religion)

Att då bli ifrågasatt när det gäller E:s konvertering gör mig oerhört upprörd. Jag skrev i min inlaga att vi haft kontakt med E i två år. Han har bott i vår kyrka, bott hemma hos medlemmar under den tid som både socialen och Migrationsverket vägrade att ta ansvar för hans boende. Han blev skickad som en jojo mellan dessa båda myndigheter under mycket lång tid. E har läst kristna böcker, bibeln, sett på kristen film och deltagit i möten och bibelstudier. Han har mött kärlek och humanitet, blivit sedd som människa och sett de kristnas kärlek till honom oavsett om han var muslim eller kristen.

Ju mer som han lärde känna bibeln och vad det innebär att vara en kristen fullt ut, desto mer förstod han att det var viktigt att ta steget och bli döpt. Enligt kristen tro är dopet en akt där man överlåter sig helt till Gud och begraver den gamla människan och uppstår i en ny relation/dimension i gemenskap med Gud genom Jesus enligt Galaterbrevet. Det är en akt som hör ihop med att bli en kristen=bli frälst enligt Markus evangelium kapitel 16. Dopet förenar en människa med Kristus Jesus och församlingen och man får då också ta del av den heliga nattvarden.

Allt detta gjorde att E ville ta detta stora steg. Ni skriver att det inte är känt i Afghanistan att E blivit kristen och att han därför skulle kunna återvända utan risk. Att hålla tyst om sin kristna tro är något som Migrationsverket uppmanar konvertiter till. Detta strider både mot de mänskliga rättigheterna och är en omöjlighet i ett strängt muslimskt land där man avslöjas direkt om man sätter sig ner för att äta, om man följer de muslimska bönereglerna eller inte. Ja, det visar sig på många olika sätt och kan och får inte undertryckas.

Jag kommer att delge SKR och de politiska partiernas talespersoner i riksdagen den inställning som Ni har i denna fråga. Tyvärr visar det sig att Migrationsverket saknar insikt i religion som grund för asyl, något som SKR i samtal med företrädare för Migrationsverket påtalat och fått gehör för att personalen behöver utbildning i dessa frågor på liknande sätt som skett i HBT-frågor.

Ungdomstidningen IKON har varit och hälsat på på Erikshjälpen. Här är ett litet utdrag från en artikel som kommer i deras decembernummer. Vi hade en intressant dag tillsammans med journalisten Gustaf och fotografen Moa. Jag har saxat några avsnitt i Gustafs text.


Var hittar man en kyrka som aktivt arbetar för att vara en gemenskap
för alla människor, oavsett social status? Den frågan drev oss ut på
en resa genom ett snömoddigt Sverige. Slutdestinationen blev ett
råkallt Värmland, och en för många så anonym plats som Filipstad.

– Det här är definitivt en mötesplats. Här finns unga trend- och
retrointresserade, asylsökande invandrare, barnfamiljer och före detta
narkomaner. Människor från alla samhällsskikt möts här, säger Bengt
Sjöberg samtidigt som han lutar sig tillbaka i fåtöljen och låter
högra armen vila på armstödet.

Vi befinner oss i ett litet vitmålat rum bakom caféet i en secondhand-butik. Det är onsdag och butiken har nyligen öppnat för dagen, dock rör sig redan lite drygt ett femtiotal personer i lokalen. Redan innan klockan slog tolv och dörrarna öppnades ringlade en lång kö i snöslasket utanför butiken. Något som blivit lite av en tradition under onsdagar och lördagar på Tegnérgatan tre i Filipstad. – För drygt femton år sedan var jag med och startade församlingen Kristen Gemenskap, här i staden. Det enda vi hade var två kundvagnar, en från ICA och en från Domus. De lastade vi med saft och bullar, sedan gick vi ut på kvällarna och gatuevangeliserade, berättar Bengt.

På den annars tomma vita väggen, snett bakom Bengt, hänger Da Vincis “Den sista måltiden”. En snabb blick på lärjungarna som omger Jesus på målningen indikerar att status inte var ett viktigt kriterium i urvalet av apostlarna. Här rymdes enkla fiskare, prostituerade och skattefifflare. Social status verkar dock ha blivit viktigare i dagens kyrka..........................

 – Det här stället är bra, säger Julijana och gör en svepande
 handrörelse som för att inkludera hela butiken innan hon fortsätter.
 Vi har massor av hjälp härifrån. Till exempel följer Bengt våra
 föräldrar till handläggaren och hjälper till att tolka, eftersom de är
 döva.

 När vi lite senare sätter oss ned med Bengt har det börjar skymma och
 det är dags att bege sig hemåt på snöslaskiga vägar. Jag frågar Bengt
 vad han tror behöver göras för att människor lättare ska kunna komma
 förbi de där statusbarriärerna och kunna komma in i kyrkan. Svaret
 känns glasklart.
 – Sverige har definitivt misslyckats med integrationen, både av
 invandrare men också av svenskar som hamnat utanför systemet. Här tror
 jag att vi alla måste finnas med och hjälpa till att bygga broar.
 Kyrkan har en kallelse att ställa upp för de svaga i samhället. Om vi
 inte hjälps åt kommer det gå åt skogen, rent ut sagt.

 Gustaf Svensson

Tidningen DAGEN berättar idag att Jesusmanifestationen måste byta datum. Tydligen hänger det ihop med att man måste ta hänsyn till den kungliga bröllopsyran i Stockholm nästa sommar.
Man har utvärderat de manifestationer som varit och nu förbättrar man upplägget samtidigt som man framhåller det unika med denna marsch. Det är inte vilken marsch som helst utan ledningen poängterar den bön som sker och det som man tror åstadkoms i den andliga världen. Sen pekar man även på rent synliga konsekvenser t.ex. invandrarkyrkor och andra församlingar som möts till gemensamma satsningar och olika evangelisationssatsningar som vuxit fram tacka vare dessa Jesusmanifestationer.




Jesusmanifestationen har fått byta datum. Budet kom från Kungsträdgården att den 8 maj i stället fick bli den 22 maj. - Vi vet inte riktigt varför men troligen har det med kronprinsessans bröllop att göra, sa ledningsgruppens ordförande Lennart Möller under en informations- och samtalskväll i Citykyrkans konditori i tisdags.

Möller tillstod att han först kände sig upprörd över att tillståndet ändrades. Men efter en vecka insåg han vilken dag den 22 maj är: pingstafton.

- Då började jag tänka att Gud kanske har sitt finger med i spelet. Ska Jesusmanifestationen bli ett tillfälle då alla är församlade och Gud gör det oväntade? Precis som den första pingsten?

40 dagars bön

Många upplever ett andligt mörker över Sverige, menade Möller, och ledningsgruppen kommer att gå ut med ett förslag att förbereda nästa manifestation med bön under 40 dagar. Sedan har man förväntningar på att Gud
kommer att ta över kontrollen i Kungsträdgården.

Det framkom även att ledningsgruppen planerar att i januari och februari resa ut till alla 25 landskap i Sverige, för att samla kristna ledare från alla sjutton samfund och dela visionen. Jesusmanifestationen är hela Sveriges angelägenhet. År 2011 finns förhoppningar om att den även sprider sig till andra städer än Stockholm.

Läs mer från artikeln i Dagen här: http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=191958

Marie-Louise Kristola gjorde i februari 2003 radioprogrammet ”Den sovande Elita”, och i april 2004 efter att Elita vaknat, ett andra program om upp hur det hade gått för Elita och hennes  familj. Men det är först nu som Marie-Louise Kristola har fått möjlighet att intervjua Elita.

I två program får vi lyssna Elitas egen berättelse, och vi får höra klipp ur det första programmet med hennes mamma Laura och lillasyster Madina. Elita föddes samma år som Tjejenien förklarade sin sjävständighet. Efter två år fick hon en lillasyster och när Elita var tre år bröt det första av de krig ut som skulle trasa sönder hennes hemland. Då började familjens flykt, deras hus bombades, de bodde hos släktingar, de flydde till Tyskland och sen till Sverige.

Nästa vecka hör du Elita berätta mer om vägen tillbaka till livet.

Reporter Marie-Louise Kristola

Producent Ylva Mårtens 

Vilken dag det skall bli/What a day that will be



http://www.youtube.com/watch?v=Ks3pyVnuDUA

Uppenbarelseboken kapitel 7

Den stora vita skaran

9 Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna. 10 Och de ropade med hög röst:

"Frälsningen tillhör vår Gud,
honom som sitter på tronen, och Lammet."

11 Och alla änglar stod runt omkring tronen och kring de äldste och de fyra väsendena, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud 12 och sade:

"Amen. Lovet och priset,
visheten och tacksägelsen,
äran, makten och väldet
tillhör vår Gud i evigheternas evigheter. Amen."

 13 En av de äldste frågade mig: "Dessa som är klädda i vita kläder, vilka är de och varifrån har de kommit?" 14 Jag svarade: "Min herre, du vet det." Då sade han till mig: "Dessa är de som kommer ur den stora nöden, och de har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. 15 Därför står de inför Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel, och han som sitter på tronen skall slå upp sitt tabernakel över dem. 16 De skall aldrig mer hungra eller törsta, inte heller skall solen eller någon annan hetta träffa dem. 17 Ty Lammet som står mitt för tronen skall vara deras herde och leda dem till livets vattenkällor, och Gud skall torka bort alla tårar från deras ögon."

 

Har lagts till i
Snabblista

1:54

Har lagts till i
Snabblista

3:53

Johannes Uppenbarelse 21

Den nya himlen och den nya jorden

1 Och jag såg en ny himmel och en ny jord. Ty den första himlen och den första jorden hade försvunnit, och havet fanns inte mer. 2 Och jag såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud, som är smyckad för sin brudgum. 3 Och jag hörde en stark röst från tronen säga: "Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud själv skall vara hos dem. 4 Och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga. Ty det som förr var är borta."

 5 Han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." Och han sade: "Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna." 6 Han sade också till mig: "Det har skett. Jag är A och O, Begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten.

Låt oss samlas kring en Manifestationen för Mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet!!

I somras blev den av regeringen tillsatta enmansutredningen som granskat den nya asylprocessen färdig. Enligt utredaren, Bertil Hübinette, så har den i huvudsak "fallit väl ut".

Men vi, som dagligen möter flyktingar i våra organisationer eller i andra sammanhang, vet att så är inte fallet. Det finns alldeles för många exempel på motsatsen som visar på en asylprövning med allt hårdare bedömningsgrunder. Vi ser också att den humanitära aspekten alldeles för sällan får spela en roll i domstolarna.

Svenska kyrkan beslutade, efter en motion vid förra höstens kyrkomöte, att tillsammans med Sveriges Kristna Råd granska hur det egentligen ser ut i landet när det gäller asylprövningen. Man vill intensifiera arbetet med att arbeta för en humanare prövning av asylärenden.

Detta har resulterat i att man nu sammanställer en rapport ( Kyrkornas praxissamling, se bloggpost om detta http://bengtsjoberg.blogg.se/2009/september/kyrkornas-praxissamling.html som kommer att publiceras den 23 november i Stockholm i samband med en politisk hearing.

De punkter man pekar på är; Felaktiga landbedömningar, Orimliga krav på en personlig hotbild, Bristande förståelse för religion som skyddsskäl, Problem att förstå blir till misstro mot asylsökande, Ojämlika parter vid förhandlingen, Bristande humanitära hänsyn, särskilt när det gäller barn.

Med detta som utgångspunkt så har vi, kyrkor, andra organisationer samt många enskilda, runt om i landet beslutat att under helgen den 21 alt. 22 november försöka att genomföra manifestationer runt om i landet för att peka på bristerna och för att kräva en humanare asylprocess.

Vårt förslag till paroller att samlas under är följande:

- Vi vill att Sverige ska vara en fristad för skyddsbehövande

- Vi kräver att asylsökande ska bemötas rättvist och humant

- Vi kräver att Sverige fullt ut lever upp till FN:s konvention om barnets rättigheter

- Vi protesterar mot att människor utvisas till väpnade konflikter och förtryck

Min fråga är om det finns intresse för att göra något kring detta i Värmland lördagen den 21 november i Filipstad där det finns ett nätverk kring dessa frågor. I skrivande stund har några organisationer som jag kontaktat svarat ja eller lovat höra av sig efter helgen. Jag har för avsikt att de som vill delta skall samlas för att gemensamt planera genomförandet. Jag hör av mig så snart jag får in svar. Jag är endast en som drar igång aktionen i Värmland. Meddela mig om du har för avsikt att delta och om du vill komma på ett planeringsmöte. Ring 070-312 66 94 eller maila [email protected]