Bengt Sjöberg

På lördag klockan 18 börjar vi en ny sorts gemensam gudstjänst i Vasakyrkan i Filipstad. Vasakyrkan, Pingstförsamlingen och församlingen Kristen Gemenskap arrangerar kvällen som just har fokus på den helige Andes kraft. Vi ska ta tid för mycket lovsång och tillbedjan och bön. Efter bibelläsning och predikan ska vi även ge tillfälle till förbön och mottagande av den helige Ande. Vi erkänner vårt fulla beroende av den helige Andes kraft och ber att de andliga nådegåvorna skall få blomma ut och vara i funktion i vår gudstjänst.

Detta är egentligen ingenting nytt alls, det är bara det att vi som tre församlingar tillsammans inte har haft detta upplägg tidigare. Själv har jag många erfarenheter av att Gud talar genom kunskapens ord, profetiska hälsningar, helandeunder och mottagande av andlig kraft och nådegåvor.

Om vi är andligt hungriga och verkligen låter Jesus få vara i fokus och bjuder in honom i våra liv är jag övertygad om att vi kommer att få komma närmare Jesus.

Låt oss be för detta möte. Be att Gud väcker en längtan efter bön. Du är välkommen att komma redan 45 minuter innan mötet börjar för att förbereda våra hjärtan i bön.

Vasakyrkan ligger på Vasagatan i Filipstad.

Igår fick jag ett sms från en romsk tonårsflicka i Serbien som utvisades från Sverige för en tid sedan. Hon skriver att det inte finns någon framtid för henne och familjen, varken i Kosovo eller Serbien. Hon får inte gå i skolan och ingen accepterar dem. De blev bestulna på det återetableringsbidrag som Sverige försåg dem med. Pappa sitter i rullstol och mamman är traumatiserad pga våldtäkter och ett av syskonen apatisk efter att ha sett sin mor bli våldtagen och hur pappan slagits.
När mamman stod vid ett fönster i den tillfälliga lägenheten hade hon sin sjal på sig. Då serberna såg sjalen började de kasta sten och skrika eftersom de inte vill se muslimer och romer i sin stad.
Man blir förtvivlad. Vad kan man göra?
Jag brukar då jag är ute och håller seminarier samla in pengar för romska barn och familjer. Det går till skolgång och ved och leksaker. Om barnen lär sig serbiska kan de kanske klara skolan, om de får registrera sig och börja skolan. Romer diskrimineras i hela Europa. Detta är en skandal lika stor som de värsta folkmord.
En kväll kom ett sms från en stad i Kosovo från flickan. Då skrev hon att hon var livrädd eftersom 15 romer hade skjutits den natten. HERRE, förbarma Dig! LÄS DAGEN-artikel om det hårdnande klimatet för asylsökande och den andra artikeln om hur romer diskrimnineras.


http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=299565

Om en alltmer inhuman behandling av asylsökande och flyktingar


http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=299588

Om romerna

När media tiger tar vi över själva. Flyktingbloggen sänder live (börjar före 21.00, exakt tid ej klar) från Kongo, samtal med utvisade Jean Kabuidibuid. Läs mer om fallet nedan.

Här kan du titta. Sprid gärna.

(om direktlänken inte fungerar eller är ostadig, gå in här)

Kalle Larsson, redaktör Flyktingbloggen

Vi fick dessa bilder idag från pastor Priyantha på Sri Lanka.
Vi gläder oss med våra vänner på Sri Lanka som vi är med och understödjer.
Priyantha undervisar på bibelskolan, men reser även runt till andra orter där han tillsammans med andra pastorer och evangelister har kampanjer och utåtriktade samlingar.
Så här skriver han:

Vi har under denna helg besök av sångarpastorn och "bönegeneralen" Ingemar Helmner. Det är Pingstförsamlingen, Vasakyrkans församling och Kristen Gemenskap som arrangerar en mötes- och bönehelg i Filipstad och Hällefors.
Ingemar reser i hela Norden och samlar kristna till förbön för sin ort. Redan på fredagskvällen samlades en förväntansfull skara människor och det märktes från allra första början en atmosfär av förväntan, respekt, helighet och glädje. Ingemar hade med sig några vänner från Hallsberg, Laxå och Kristinehamn som deltog med vittnesbörd och hjälpte till i förbön och själavård.

Ingemar predikade om vårt lands skriande behov av en ny väckelse. Som alltid börjar det med bön. Han uppmanade oss att varje dag be Gud om en längtan att de kristna på orten skall börja samlas till gemensam och målinriktad bön. På en del orter i Sverige och Finland har veckans bönemöte blivit det största mötet under veckan, samlat mer folk än söndagens huvudgudstjänst. I det skeende av bön, lovsång och tillbedjan har nya människor kommit till kyrkan. Människor svårt sargade och tilltufsade, har mötts av Guds kärlek och människors empati. De har fått möta Jesus, fått erfara mirakler i sina liv med helande och nytt liv.

Efter fredagskvällens gudstjänst satt vi kvar i flera timmar och delade erfarenheter med Jesus och vi bad med och för varandra. Det kändes underbart att få samtala med kristna vänner som delade samma längtan, hunger och törst efter det verkligt andliga och gudomliga.

Igår var det bön i flera timmar under dagen vid två tillfällen och kvällsmötet i Vasakyrkan blev en mäktig, andligt stark, men lugn och djupgående NÄRVARO av Gud. Folk strömmade fram till altarringen och de första bänkarna för att få förbön och bära fram sina bönebehov.

Nu ska vi snart åka till det sista mötet denna helg. Det blir i Pingstkyrkan i Hällefors. Jag har haft hand om ledningen av mötena, men idag får jag bara sitta och ta emot och slappna av. Det ska bli skönt. Veckan har varit jobbig med feber och mycket hosta. Jag är så tacksam för att jag blev så gott som feberfri till i fredags. Nu hoppas jag att jag ska vara fullt återställd efter några mycket jobbiga veckor.

Det är med stor förväntan som vi ser fram emot gudstjänsten idag. Jag tror det budskap som Ingemar Helmner framför om förnyelse och nystart av våra församlingar är ord rätt in i vår verklighet. Det nya kommer att börja med en större enighet i bön. Fler och fler kommer att inse att det är TILLSAMMANS som vi kan visa vår bygd på Jesu kärlek. När vi blir ETT BÖNENS OCH KÄRLEKENS HUS ska folket i Filipstad och Hällefors se Guds tilldragande härlighet. Det finns en andligt stark längtan i vårt land. Den längtan tar sig ofta uttryck i new age, olika terapier och nyandliga former. Vi kommer att se hur människor längtar efter det rena, äkta och kraftfulla evangeliet (glada budskapet om Jesus). Vi ska göra oss beredda att ta emot den väckelse som Gud vill sända över vårt land.

Migrationsverkets rättschef, Mikael Ribbenvik, har idag skickat sitt sk rättsliga ställningstagande angående religion som asylskäl inklusive konvertering. Det är ett mycket efterlängtat dokument som kommer att ligga till grund för bedömning av konvertiter. Det är en fråga som jag varit engagerad i mer än 20 år, de två senaste åren bland annat som ledamot i SKR och EFK-gruppen Forum för mångkultur och religionsmöte. Nu ska jag tillsammans med andra studera och analysera dokumentet, men har valt att lägga ut delar av det redan nu med några kommentarer. Det finns flera iranier och afghaner som kommer att beröras av hur detta dokument kommer att tillämpas.

Jag återkommer med mer fullödiga kommentarer även om denna text är alldeles för lång för de flesta läsare. Mina kommentarer står med fet stil inom parentes. Det är mina markeringar med fet och understruken text.

 1 Sammanfattning

I detta ställningstagande klargörs metoden för prövning och utredning

av religion som asylskäl.

Initialt poängteras behovet av att ha tillgång till korrekt och aktuell landinformation innan utredning.

Som en andra punkt ges rekommendationer för bedömningen av om grunderna för ansökan uppfyller kraven om förföljelse, varvid hänsyn även måste ta till att en person kan tillskrivas en religiös uppfattning, som han/hon inte har.

Som tredje punkt ges rekommendationer för trovärdighetsbedömningen, vari rekommendationerna är att trovärdighetsbedömningen individualiseras efter de enskilda förutsättningar som råder i ärendet. (Det är oftast på denna punkt som det varit problem vid konvertering till kristen tro)

Även om en person inte gjort sannolikt att han tillhör en viss religion eller att han konverterat till en ny religion bör nästa steg i bedömningen vara om personen ändå skulle tillskrivas en religiös uppfattning vid ett återvändande.

Därefter ges rekommendationer för prövningen av den framåtsyftande risken varvid särskilt poängteras att den sökande inte ska behöva dölja sin religiösa tillhörighet om han/hon inte väljer att göra det av personliga skäl. (MV har ofta skrivit i sina avslagsbeslut att ”han/hon kan återvända och ligga lågt med/hålla tyst om sin kristna tro)

Slutligen ges rekommendationer om prövning av myndighetsskydd och internflykt.

2 (9)

2. Bakgrund

Tillämpliga lagrum - 4 kap 1 § utlänningslagen samt 12 kap 19 § utlänningslagen

Av 4 kap 1 § utlänningslagen framgår bl.a. att med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av religiös uppfattning och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen riskerar att utsättas för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda.

Svensk praxis

UM 7850-10: Migrationsöverdomstolen har i dom den 30 november 2011 konstaterat följande. Det har betydelse för prövningen av huruvida ett behov av internationellt skydd uppstått sur place om sökanden redan i hemlandet haft, och kanske gett uttryck för, den religiösa övertygelse han eller hon kommit att öppet bekänna sig till i mottagarlandet. Sökandens agerande i det land där han eller hon söker asyl kan då anses spegla hans eller hennes genuina religiösa övertygelse. Vid prövningen av om en persons konversion är äkta i den bemärkelsen att den grundar sig på en genuin personlig, religiös övertygelse måste en individuell bedömning göras i enlighet med UNHCR:s handbok och riktlinjer. En samlad bedömning ska göras av de omständigheter under vilka konversionen kommit till stånd och av om personen vid en återkomst till hemlandet kan antas komma att leva som konvertit.

3 (9)

Om bedömningen leder till att personens konversion bedöms som genuin kan det medföra att hans eller hennes rädsla för förföljelse vid ett återvändande ska anses välgrundad eller att det finns grundad anledning att anta att han eller hon då skulle löpa risk att utsättas för sådan behandling som ger upphov till ett alternativ skyddsbehov. Om bedömningen istället utmynnar i att personen inte har konverterat av religiös övertygelse torde han eller hon inte ha för avsikt att leva som konvertit och därmed inte heller löpa risk för förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling efter sin hemkomst. Den prövning som ska göras innefattar en bedömning av den bevisning som åberopats och av trovärdigheten i den berättelse som en person lämnat avseende sin konversion. När konversionen, såsom i förevarande fall, åberopats som asylskäl en kort tid efter det att utvisningsbeslutet vunnit laga kraft och själva dopceremonin genomförts några dagar efter att Migrationsverket beslutat att inte bevilja en ny prövning av frågan om uppehållstillstånd bör särskild uppmärksamhet riktas mot trovärdigheten i uppgifterna om konversionen. Den åberopade bevisningen i form av dopbevis, skriftliga intyg och vittnesförhör visar att A genomgått en dopceremoni och att han samma dag upptagits som medlem i den kristna församlingen. Det finns inte skäl att ifrågasätta att han efter dopet deltagit regelbundet i gudstjänster eller att han varit aktiv i församlingen på det sätt som uppgetts. Det förhållandet att vittnena uttalat att de anser att A är kristen ger också ett visst stöd för hans talan men sådana allmänna uttalanden kan inte tillmätas något avgörande bevisvärde. Migrationsöverdomstolen finner vid en sammantagen bedömning att A inte enbart genom den förmått göra sannolikt att hans konversion är genuin. För att avgöra om så är fallet måste det därför även göras en bedömning av trovärdigheten i hans berättelse. Att övergå från en religion till en annan får anses vara en stor förändring i varje människas liv. Att överväga att överge islam till förmån för kristendomen får, i ljuset av vad som är känt om inställningen i Afghanistan till konvertiter, anses vara något mycket ingripande i en afghansk människas liv. Det förhållandet att A inte redan under behandlingen av hans asylansökan berättat om sitt intresse för den kristna religionen är därför ägnat att förvåna. Migrationsöverdomstolen finner därefter att A:s berättelse om sin konversion och om sin nya religion är mycket vag och allmänt hållen. Domstolen gör därför bedömningen att A inte gjort sannolikt att hans konversion är genuin. Slutligen prövar domstolen om A möjligen kan ha gjort sannolikt att han kommer att tillskrivas en religiös uppfattning när han återvänder och att han därför kommer att utsättas för förföljelse. Domstolen finner inte att A gjort detta sannolikt.

Av UNHCR:s Handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning punkterna 72 – 73 framgår bl.a. följande. Religionsfrihet innefattar en persons frihet att byta religion samt frihet att utöva den offentligt eller enskilt, genom undervisning, andaktsövningar och gudstjänster eller enskilt genom iakttagande av religiösa sedvänjor. Förföljelse på ”grund av religion” kan anta olika former. Till exempel kan det röra sig om förbud mot medlemskap i ett religiöst samfund, mot enskild eller offentlig gudstjänstutövning eller mot religiös undervisning eller allvarliga diskrimineringsåtgärder riktade mot personer på grund av att de utövar sin religion eller tillhör ett visst religiöst samfund.

Av UNHCR, Guidelines on International Protection: ”Religion-Based Refugee Claims”, 2004 framgår bl.a. följande. Begreppet “religion” kan innehålla ett eller flera av följande element:

a) religion som tro (inkluderat icke-tro);

b) religion som identitet;

c) religion som ett sätt att leva.

Religion, som tro, identitet och ett sätt att leva anses vara så fundamentalt för den mänskliga identiteten att ingen ska tvingas dölja, ändra eller avsäga sig denna för att undvika förföljelse.

Restriktioner som gäller rätten att manifestera sin religion kan godtas om de föreskrivs i lag och är nödvändiga för att skydda allmän ordning, allmän säkerhet, hälsa, moral eller andras fundamentala rättigheter eller friheter. Även om diskriminering av religiösa skäl är förbjudet är det inte all diskriminering som når upp till den nivå som krävs för flyktingstatusförklaring. Särskild uppmärksamhet bör ges till kön vid bedömning av religionsbaserade asylansökningar eftersom kvinnor och

5 (9)
män ofta löper olika risker för förföljelse. När individer konverterar efter det de lämnat det land där de varit bosatta kan sur place-skäl uppkomma. I dessa situationer uppkommer ofta trovärdighetsfrågor och en djupgående utredning av omständigheterna och genuiniteten av konversionen måste göras. En sådan utredning bör inkludera karaktären av tron, kopplingen mellan tidigare tro och den nu antagna tron, eventuell ovilja mot den tidigare tron, hur den sökande kommit i kontakt med den nya tron, hans erfarenhet av denna religion, hans mentala status och existensen av bevis gällande medlemskap i den nya religionen. Konversion i syfte att få uppehållstillstånd ger inte en välgrundad fruktan för förföljelse om detta syfte är uppenbart för alla, även hemlandets myndigheter och det inte kan komma att leda till allvarliga konsekvenser vid ett återvändande.

4. Rättschefens bedömning

De internationella instrument, som beskrivs ovan, ger en god vägledning till hur metoden för prövningen ska göras, men besvarar inte alla nödvändiga frågor. Migrationsöverdomstolens praxis har också varit mycket välkommen men är begränsad till frågor om konvertering efter lagakraftvunnet utvisningsbeslut och ger därför inte heller en heltäckande bild.

Mot bakgrund därav lämnas följande rekommendationer för utredningen och prövningen:

1. Inhämtande av landinformation

Initialt och helst före utredning bör relevant och aktuell landinformation inhämtas för att fastställa om den aktuella gruppen i personens hemland är utsatt för övergrepp som till sin natur och sin omfattning utgör skyddsgrundande förföljelse och om den aktuella gruppen kan få ett effektivt skydd av myndigheter eller annan organisation.

Eftersom religiösa bruk, traditioner eller seder kan variera mellan olika församlingar och mellan olika länder och regioner är det viktigt att få fram trovärdig, aktuell och exakt landinformation. Man måste också beakta att förföljelse ofta kan grunda sig på mer än ett skäl och att religion ofta på grund av sin koppling till såväl identitet och levnadssätt ofta även är anknutet till frågor om kön, politik, ras, etnicitet och kulturella normer. Inhämtad landinformation bör därför även beakta dessa aspekter.

2. Tillräcklighetsprövning

Vid utredning och bedömning av den sökandes berättelse ska initialt bedömas om det, som den sökande åberopar når upp till kraven för förföljelse samt om detta är kopplat till de krav som i övrigt uppställs i 4 kap 1 § utlänningslagen.

6 (9)I denna bedömning ska speciellt beaktas att såväl troende som icke-troende kan utsättas för förföljelse på grund av religion samt att förföljelse även kan drabba den som tillskrivs en religiös uppfattning utan att ha den. Vidare kan en tillhörighet till grupp tillskrivas såväl den som utför vissa handlingar som den som avstår från att utföra vissa handlingar som är kopplade till en dominerande eller statsbärande religion. Utredning av grupptillhörighet måste alltså även göras för den som inte påstår sig ha en religiös uppfattning men ändå påstår att han/hon utsatts för förföljelse på grund av religion.

Eftersom förföljelse inte behöver utgå från staten är det viktigt att även noggrant utreda förföljelse från icke-statliga aktörer.

I de fall sökanden åberopar att han/hon eller någon närstående innan avresan drabbats av förföljelse eller skyddsgrundande behandling ska detta utredas och prövas. En sådan utredning bör ha som mål att försöka få fram fakta om vad som faktiskt inträffat och vem som är förföljare. En diskussion bör även tas om den sökande har försökt få skydd av myndigheterna.

Begreppet förföljelse kräver åtgärder som med en viss intensitet riktar sig mot utlänningens liv eller frihet eller som annars är av svår beskaffenhet. Som exempel nämns i de internationella instrumenten förbud mot religionsutövning, allvarliga inskränkningar i personens rätt att tjäna sitt levebröd, utöva sin religion eller få tillgång till utbildning, fysiskt våld eller straff. Fysiskt våld bör i normalfallet bedömas vara tillräckligt för att utgöra förföljelse. Olika typer av diskriminering kan dock vara svårare att bedöma, jämför MIG 2008:21 ovan. När det gäller religiös diskriminering konstaterar Migrationsverket att enbart det faktum att det i hemlandet inte existerar platser för tillbedjan, att vissa religiösa riter inte får utföras (på grund av att de strider mot allmän ordning och säkerhet, egen eller andras hälsa och moral, andras fundamentala rättigheter och friheter), att viss klädsel eller hårbeklädnad är påbjuden/förbjuden, att identitetskortet i hemlandet inte innehåller rätt uppgift om en persons religion, att man inte kan antas till vissa arbeten/utbildningar eller att andra troende inte finns på hemorten normalt sett inte är tillräckligt för att grunda förföljelse. Dessa omständigheter kan dock få betydelse som en del av en sammanvägd bedömning om effekterna av dem tillsammans med annan allvarlig diskriminering anses vara en inskränkning av det religiösa uttryckssättet som utgör en allvarlig risk för personens frihet och fred.

3. Trovärdighetsprövning

 Om de åberopade skälen för asylansökan i sig bedöms vara tillräckligt allvarliga för att grunda rätt till flyktingstatus bör förutom trovärdigheten av åberopade händelser i hemlandet i normalfallet även en trovärdighetsbedömning göras av sökandes tillhörighet till den grupp som riskerar förföljelse på grund av religion.

7 (9)Det är den sökande, som har bevisbördan för att göra sannolikt att han eller hon tillhör en grupp som riskerar förföljelse på grund av religion. Om den sökande inte gör detta sannolikt kan han/hon inte bedömas vara flykting på denna grund.

Trovärdighetsbedömningen kan vara mer eller mindre utförlig beroende av olika faktorer. För den som är född in i en tro och där det inte finns anledning att ifrågasätta personens religiösa uppfattning kan trovärdighetsbedömningen göras förhållandevis grund. För den som konverterat eller påstår sig tillhöra en för etniciteten eller för nationaliteten ovanlig religiös tro eller det i övrigt finns anledning att ifrågasätta personens religiösa uppfattning bör trovärdighetsbedömningen göras mer ingående.

Skriftlig bevisning om medlemskap i en viss församling och vittnesuppgifter om att den sökande har en viss tro ger en presumtion för att de åberopade uppgifterna är korrekta om det inte finns anledning att ifrågasätta bevisningens äkthet eller riktighet. Enbart innehavet av skriftlig bevisning, som inte kan ifrågasättas, är dock inte tillräckligt för att styrka tillhörigheten till gruppen, utan även den sökandes egna muntliga uppgifter måste bedömas.

En trovärdighetsutredning av religiös övertygelse bör inkludera detaljer om vilka möjligheter som generellt sett finns att utöva religionen i hemlandet, hur sökanden i hemlandet haft och gett uttryck för sin religiösa övertygelse samt hur sökandens religiösa övertygelse uttrycks i det land där han eller hon söker asyl. Vidare bör information inhämtas om karaktären av sökandes trosuppfattning, sökandens religiösa erfarenheter; såsom hur hans/hennes tillbedjan genomförs, vilka ritualer som han/hon engagerar sig i inom sin religion, betydelsen av religionen i hans/hennes vardagsliv, vilka värden religionen ger individen etc. När det gäller sökandens kunskap om sin religion måste beaktas att inte alla troende känner till detaljer inom religionen. Speciellt dålig information har den som aldrig fått någon religionsundervisning och fötts in i tron. För dessa bör dock ändå huvuddragen i religionen vara kända. En religiös ledare, en person som fått religiös undervisning och en person som åberopar sig vilja missionera vid ett återvändande till hemlandet bör ha större kännedom om detaljerna i sin religion.

En trovärdighetsutredning efter konvertering bör även inkludera utredning om eventuell koppling mellan tidigare tro och den nu antagna tron (likheter/skillnader), eventuell ovilja mot den tidigare tron, hur den sökande kommit i kontakt med den nya tron, genomgångna riter inom den nya religionen, hans/hennes erfarenhet samt kunskap om denna religion och existensen av bevis gällande medlemskap i den nya religionen. (En del av dessa punkter är sådant som vi inom SKR:s migrations- och integrationsgrupp samtalat om. Det kommer att vara viktigt hur pastorer/präster utformar sina intyg. Det gäller att noga pröva dem som önskar konvertera, ge dem ordentlig undervisning, klargöra de risker som finns med att låta döpa sig och efter betänketid, undervisning, bön och församlingsgemenskap ge allt stöd för att konvertiten skall få del av gemenskapen och sedan få ett väl underbyggt och fullödigt intyg till stöd för sin välgrundade övertygelse och vägen fram till en tro.)

8 (9)

4. Tillskriven religiös uppfattning

Om utredningen kommer fram till att en person inte är trovärdig gällande sin åberopade religiösa uppfattning eller sin konvertering måste även prövas om sökanden ändå har gjort sannolikt att han/hon ändå kommer att tillskrivas en religiös uppfattning när han/hon återvänder till hemlandet eller om sökanden av någon anledning skulle kunna uppfattas som att ha avsagt sig tidigare religiös uppfattning (apostasi).

 5. Framåtsyftande bedömning

 …………………Exempelvis bör närmare utredning ske om personen åberopar att han eller hon kommer att missionera vid ett återvändande till hemlandet. Denna utredning bör innefatta såväl om missionerande är ett krav inom den religiösa trosinriktning den sökande tillhör, om den aktuella församlingen har en missionerande verksamhet i det aktuella landet och om den sökande tidigare – i hemlandet eller i det land där han/hon söker asyl har eller har haft en missionerande verksamhet. (Här ser jag ett problem. Vi kan inte vara med och avslöja kristen underjordisk verksamhet i länder som Iran och Afghanistan till exempel. Vi kan inte utlämna våra systrar och bröder som samlas i hemgrupper i dessa länder eller små grupper av människor som samlas för att titta på satelit-Tv-kanaler med kristen förkunnelse och där deltagarna samtalar, studerar och hittar fram till en lokal kristen gemenskap via kontaket med kristna i väst)

Om den sökande gör sannolikt att han/hon kommer att välja att offentligt visa sin tillhörighet till samhällsgruppen måste man fråga sig hur andra (både privat och offentligt) kommer att agera på detta förhållningssätt. Hur personen agerar i olika möten kan variera och därmed kan också risken variera. Frågan är om de förväntade reaktionerna kommer att nå upp till skyddsgrundande förföljelse. Vid bedömningen måste beaktas att den sökande varken kan eller får förväntas dölja en religiös uppfattning, som han/hon inte är villig att dölja. Intressant kan vara att i detta sammanhang diskutera vilka religiösa uttryckssätt personen haft i hemlandet och vilka som personen har i nuläget för att göra en bedömning av om skillnaden

9 (9)beror på rädsla för förföljelse. Enbart det faktum att den sökande inte kan agera på samma sätt i sitt hemland som han kan göra i det land där han/hon söker asyl är inte i sig skyddsgrundande eftersom Genèvekonventionen inte garanterar sökanden samma öppenhet och skydd för mänskliga rättigheter i hemlandet som i landet där han söker skydd. Men om det vid en objektiv och subjektiv bedömning framkommer att den sökande har en välgrundad fruktan för förföljelse är han/hon i behov av skydd även om skälen för att offentligt visa sin religiösa uppfattning bedöms oresonliga.

Om personen anför att han/hon kommer att välja att utöva sin tro endast privat måste nästa steg i utredningen vara att ta reda på varför personen kommer att välja detta levnadssätt. Om det framkommer att orsaken är att det beror på bristen på religiösa samlingslokaler, att det är så han/hon önskar att leva eller att det beror på grund av socialt tryck, t.ex. för att inte oroa sina föräldrar eller för att inte genera sina vänner/arbetskamrater är personen inte i behov av skydd. Socialt tryck av detta slag utgör inte förföljelse. Om – å andra sidan – utredaren kan fastställa att orsaken till att den sökande kommer att välja en diskret tillvaro är att han/hon riskerar en konkret förföljelse måste det bedömas om rädslan är välgrundad.

Även icke-handlingar, såsom att inte delta i de religiösa krav som uppställs i hemlandet, kan utgöra grund för förföljelse om effekten av att inte delta resulterar i handlingar som är tillräckligt allvarliga till sin natur för att innebära en allvarlig överträdelse av de grundläggande mänskliga rättigheterna.

6. Myndighetsskydd och internflykt

Om personen bedöms vara i behov av skydd på grund av sin tillhörighet till gruppen, som riskerar förföljelse på grund av religiös uppfattning eller tillskriven religiös uppfattning, måste utredningen avslutas med en bedömning av om det finns ett effektivt myndighetsskydd enligt gällande rätt att erhålla vid ett återvändande till hemorten eller ett internflyktsalternativ inom hemlandet.

Internflyktsalternativ skall endast godtas om tillgänglig landinformation stödjer att personer ur den aktuella gruppen är skyddade på den avsedda platsen.

Detta rättsliga ställningstagande är beslutat av undertecknad rättschef efter föredragning av verksjuristen Helene Hedebris. Vid beredningen var även biträdande rättschefen Fredrik Beijer närvarande.

Mikael Ribbenvik

Rättschef

 

 

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=297663

Läs denna intervju och detta referat från konferensen HEART FOR MUSLIMS som arrangerades för tredje gången i lördags.
Kärlek och respekt! Ja, det är ett recept som är giltigt i alla lägen.

Orkar inte skriva mer nu. Har luftrörskatarr och har jobbigt med hosta och andning. Var igår igen på vårdcentralen och fick hjälp att andas. Måste vila nu.

Till helgen har vi en mötesserie med sångarpastorn Ingemar Helmner.
Det blir möten i Vasakyrkan på fredag kl. 19 och lördag kl. 18 (Bönesamlingar lördag kl. 11 och 17)
På söndagen är gudstjänsten i pingstkyrkan, Hällefors klockan 11
Alla är hjärtligt välkomna!

I förrgår fick jag en liten bok av Karl-Erik Appelfeldt. Karl-Erik har fått uppleva en radikal förvandling i sitt liv. I unga år kom han in i alkohol och drogmissbruk vilket ledde honom in på brottets bana för att få ihop pengar till sitt missbruk. Men Jesus kom in i hans liv och nu ger han ut av all sin energi, kärlek och empati för alla slags människor. Karl-Erik reser i många länder och berättar om Jesus. Min bror Kjell har berättat för mig hur Karl-Erik gick omkring på en smutsig soptipp nere i Sydamerika och kramade om barn som letade bland soporna samtidigt som han vittnade för barnen om Guds stora kärlek. Karl-Erik inte bara pratar, han gör något konkret också.
Som missionär i Ecuador blev han en gång tillfångatagen och bunden av en indianstam. De gillade inte hans kristna aktivitet. De tänkte slänga honom i floden, bunden till händer och fötter. Plötsligt kom en våldsam fruktan över honom, men han ropade ut: "Släpp ditt grepp Satan, du ande av fruktan". Han blev lugn och bad indianhövdingen om att få säga farväl till stammen. När han började tala blev han mer och mer frimodig, glad och fylld av kärlek och det hela slutade med att man lossade på rep och knutar och släppte honom fri.

Jag blev så inspirerad av hans bok att jag gärna rekommenderar den. Boken kan beställas per mail till [email protected]
eller Liveredsvägen 36, 466 95 Sollebrunn
Tel. 0322-45420

Här är några citat från boken:

"Lärjungarna ropade endräktigt till Gud (Apg 4:24) och så står det längre ner, i vers 32, att de var ett hjärta och en själ. Detta är en gemenskap som vi föds in i. Vi föds in i dessa relationer och då är vi beredda att lägga ner allt vårt eget. I en tid av splittring, där egoismen är så framträdande, är det viktigt att vi inser att överallt där det finns ett skeende av Gud finns också en ödmjukhet. Den helige Ande skapar en sann ödmjukhet. En frukt av gemenskap i Anden blir alltså att självupptagenheten bryts. Filipperbrevet 2:1 "Om ni nu har tröst hos Kristus, uppmuntran av hans kärlek och gemenskap i Anden....var inte självupptagna och stolta. Var i stället ödmjuka och sätt andra högre än er själva".

I en sådan atmosfär kan Gud göra konkreta mirakler. Carlos berättar från Cuba, dit han reser då och då. Där är en ung flicka ett av redskapen som Gud använder. Rullstolsburna och folk med kryckor börjar gå, blinda får sin syn, enorma tecken och mirakler börjar ske överallt. Vid ett tillfälle sa Herren att de skulle bygga en plattform på den största gatan-15000 personer samlades, helt utan affischering, i ett land där det är förbjudet enligt lag att predika på gatorna!

Under flera år har vi stött FGA bibelskolan i Pakistan. Här ett kort från besök i en by i Pakistan.
Ett effektivt sätt att nå ut med information är att samla och undervisa kvinnor.
På 60 och 70-talet verkade min far, mor och bröder i Pakistan. Det är roligt att vi får vara med i arbetet även i vår tid.
Kjell Sjöberg var med om att starta ett 50-tal församlingar, barnhem, bibelskolor, läs- och skrivkurser och ordnade tillsammans med Erikshjälpen rullande dispensärer som for ut till avlägsna byar med medicin och erbjöd sjukvård.
Bed mycket för Pakistan. Det finns stora spänningar i landet.





Här är Josef, vår äldste son, på tältmöte med pakistanska pastorer och andliga ledare.

Jag hade tänkt att visa en del kort från andra länder där vi har arbete, men datorn ville inte ladda upp dem idag, eller så är det jag som inte kan så bra.

Vi är verksamma i Lettland, Udmurtien, Bolivia, Bangla Desh, Pakistan, Indien, Sri Lanka, Nagaland och med punktinsatser även i andra länder.

Ibland får jag pengar att förmedla till romska barn i Serbien och Kosovo. Jag försöker få Erikshjälpen intresserad av att starta ett projekt där, men tills de fattat beslut hur de skall göra, är det enskilda vänner som förmedlar pengar till de romska barnen. Då kan de få en möjlighet att lära sig serbiska. Då kan de gå i skolan och klara sig lite bättre. Några gånger har jag fått förmedla annan hjälp till barn som varit i Sverige och som utvisats till att bo i skjul och i ett fall i en busskur i Kosovo.

I Bolivia har vi varit med från allra första början då David och Violetta Larsson startade verksamhet hemma i deras hem med en del barn från grannskapet. Nu har de varit med om att bygga upp ett center för kyrkor, bibelskolor, barnhjälp och mycket annat med utgångspunkt från staden Cochabamba.



Bilden ovan är från firandet av Mors Dag



Missionär David Larsson talar i Filipstad



Boken GUDS FÖRSAMLING som min pappa skrev på 60-talet har översatts till flera språk och används i undervisningen i hur man bygger upp en kristen församling. Här ser du hur boken ser ut på indonesiska.
Vi har varit med att finansiera tryckningen.

Mitt senaste inlägg på Facebook idag:

Har mycket att vara tacksam för idag. Barnbarnen och sonen i landet i Asien har blivit friska.

Har själv fått hjälp efter 6 månaders problem med astma att kunna andas idag på vårdcentralen.

Nu glöder det av energi att om möjligt förhindra att en asylsökande familj som varit fem år i Sverige skall förhindras att utvisas till krigsområde. Tänk om någon hade ett jobb att erbjuda mamman i familjen (som har möjlighet att få arbeta, vilket inte är vanligt i denna situation) Då får alla stanna i Sverige. Behöver inte vara heltid. Eftersom det gäller livet vill hon kämpa för att klara vilket jobb som helst (nästan..) Har företagsplaner, men byråkratin satte stopp för kreativa planer.

För något år sedan kom jag i kontakt med en familj från Syrien. De hade laga kraftvunna utvisningsbeslut.
Frågan som de ställde tillsammans med några vänner var om det gick att göra någonting. Vi satt som så ofta vid fikaborden på Erikshjälpens café. Det såg hopplöst ut.

Så följde en tid med insamling av sjukjournaler, intyg och telefonsamtal och några juridiska inlagor lämnades in för att försöka stoppa den förestående utvisningen. Risken fanns att polis skulle komma och tvångsutvisa. Jag ringde polisen.

När beslutet kom i veckan att ingen skall utvisas till Syrien blev vi alla glada, MEN ändå kom ett beslut om utvisning. Skulle familjen vara ett undantag? Jag lusläste besluten, men förstod ingenting. Skrev en ny begäran och frågade om det inte var ett missförstånd eller att familjens beslut fattats innan det nya rättsliga ställningtagandet. Familjen var mycket orolig och ångest och fruktan tog strupgrepp på alla, inklusive barnen i familjen.

Så tittade jag på mailen på eftermiddagen idag och såg till allas vår stora glädje att utvisningen av familjen har stoppats. De kan känna sig trygga. Nu avvaktar vi utvecklingen i deras hemland där ett näst intill inbördeskrig rasar. Många människor har dödats det senaste dygnet. Känslorna och sorgen är stor, men just nu kan denna familj känna sig säkra.

Migrationsverkets tolkar som ska översätta kristna ord och uttryck borde få gå en kurs. Jag har idag börjat hjälpa en ung man som inte blivit trodd när han på ett innerligt och bra sätt berättat om hur han utövade sin kristna tro i A.

I protokollet finns en massa "stölligheter" som man egentligen borde skratta åt om det inte kan vore fråga om liv och död för den unge mannen.

Bland annat står det att Z motionerade i byarna i bergen. Rätt översatt ska det stå missionerade. Det handlar om en person som gått ut med det kristna budskapet till sina grannbyar för att berätta om Jesus och hur man blir en kristen.

När intervjun blir så illa översatt och då man saknar total förståelse för hur en husgrupp i ett strängt muslimskt land firar sina enkla gudstjänster blir man beklämd och ledsen. Migrationsverket tror inte på pojkens berättelse. Hade man översatt korrekt hade man förstått att här handlar det om en verkligt troende kristen som förstår nattvarden, treenigheten, konfirmation och konvertering, men som inte kan uttrycken. Inte så lätt när man är analfabet och dessutom har en funktionsnedsättning.

Måtte Gud i Jesus namn beskydda denne pojke. Jag ber också att han ska hitta en församling i Sverige som kan stötta och hjälpa honom. En församling där han finner kärlek, omtanke och där människor bryr sig om honom.
Jag ska försöka hjälpa till att hitta en församling på den ort där han bor.

Hans ärende och behovet av mer kunskap hos utredare och tolkar ska vi även ta upp vid något möte nästa gång i Sveriges Kristna Råds migrations och integrationsgrupp där jag är med.