Bengt Sjöberg

Jag har fått några reaktioner på det som jag skrev igår kväll. Detta t.ex. skriven av M W

"Jag förstår faktiskt inte er upprördhet. Som man sår får man skörda. Som lite lagom aktiv kristen medlem i Svenska Kyrkan så blir jag lika förvånad varje gång över den oerhörda fokus som frikyrkorörelsen i stort och även högerfalangen inom Svenska Kyrkan lägger på frågor kring sexualitet. Jag köper att Homosexualitet är en synd enligt bibeln, likaså är otrohet det. Å andra sidan är girighet, förakt för svaga och utsatta det. Jag kan verkligen inte få ihop min bild av vad kristendom är för något med det absurda fokus som läggs på sexualitet från de evangeliskt kristna.
När Svenska Kyrkan kritiserar sjukförsäkringen anklagas de för att driva partipolitik, men när syntes frikyrkorna i samhällsdebatten när det gäller något annat än att lägga sig i människors privatliv?
Som ni sår får ni skörda."

Mitt svar:
Den som följer min blogg och vår församlings arbete inser genast att vårt fokus inte ligger på frågor kring sexualitet. MW frågar när frikyrkorna syntes i andra samhällsfrågor. Ja, vad säger du om biståndsfrågor, mission, migrations- och integrationsfrågor, stöd till ensamma mammor, förskolor, missbruksvård, LP-stiftelsen, rättvisefrågor, Sveriges Kristna Råds (där frikyrkan ingår) stöd för de utförsäkrade, utdelning av matkassar till människor som "fallit mellan stolarna" och mycket annat. Visst förstår vi kristna satir, men här handlade det om att ensidigt underbygga fördomar mot kristna.

Daniel Grahn på DAGEN uttrycker sig så här om Gustafssons analys:" Anders Gustafsson har på ett mycket förtjänstfullt sätt pekat på den märkliga bakgrund som den misstänkte mannen har. Och det är svårt att se honom som "kristen", mer än möjligen ur ett snävt kulturellt perspektiv. Ändå används begreppet "kristen fundamentalist". Det är frustrerande och missvisande, som om religion är den enda förklaringsmodell vi har på terrorism. Den misstänkte norrmannens ideologi passar ingen existerande kristen församling."



Läs även Stefan Swärds ledare i Världen Idag:De tragiska händelserna i Norge bör inte uppfattas som ett enskilt vansinnesdåd. Det var en genomtänkt terrorist som agerade, med tydliga politiska mål. Även om Anders Behring Breivik inte representerade en specifik organisation så har hans tänkande odlats i en högerextrem internetbaserad miljö och denna handling kan ytterligare inspirera en sådan miljö. Detta är en ny typ av terrorism vi har fått se.
Även om Anders Behring Breiviks retorik och hat är riktat mot vänstern, islam och det mångkulturella samhället, har han ...

Till sist vill jag citera PER EWERT på bloggen VEM TÄNDER STJÄRNORNA:

http://vemtanderstjarnorna.blogspot.com/

Per skriver:

"Jag har behövt några dagar för att smälta fredagens tragedi i vårt västra grannland. Få perspektiv. Men det går knappt, det finns så få företeelser att skapa perspektiv mot, att göra jämförelser med. I västerlandet under det senaste seklet ser jag bara en rimlig parallell där en kollektiv dom fällts där en viss grupp människor dömts skyldiga till att samhället gått åt skogen, och där straffet blivit medvetet, urskillningslöst individuellt mördande.

Men det fallet - Nazityskland - var ett kollektivt folkmord. Ett helt folk som kollektigt bar skuld till mord på ett annat folk. Här rör det sig om domare och bödel i en enda person. Norske Breivik måste betraktas som tämligen unik i seriemördarnas skara. Motivet, det politiska inslaget, den djävulska beräkningen, leendet på väg ut från häkningsförhandlingen. Nej, det här bräcker nog det mesta i ondska. .....................

Jag hörde för en stund sedan på inledningen till Lars Ohlys sommarprogram. Till skillnad från övriga som uttalat sig hade han svårt att lägga partipolitik och ideologi åt sidan, och förkunnade att mördaren beskriver sig som "fundamentalistiskt kristen". Inte heller Christer Sturmark kan idag avstå från frestelsen att stämpla attentatsmannen som "konservativt kristen", med hatet mot sekulärhumanism som drivkraft.

Det tar för stort utrymme och behov av inläsning för att ge ett fullödigt svar på detta. Låt oss bara kort slå fast att etiketterna kanske aldrig har varit mer illa placerade än i det här fallet. Av det jag har läst har jag inte någonstans sett Breivik uttrycka någon av dessa etiketter som beskrivning av sig själv.

Idag på NATIONALDAGEN ber vi för vårt älskade Sverige
Lyssna på sången http://www.youtube.com/watch?v=gemQErhF57E
och bed med texten nedan:
 
Ser du den där mannen som sover under bron,
hemlös och ensam med smutsiga skor ?
Och kvinnan som samlar på burkar och skräp ?
Det är Sverige just idag ?

Ser du inte alla dessa trasiga hem ?
När mor och far är skilda kommer barnen i kläm.
Och andra som lever i övergrepp och hot.
Det är Sverige just idag ?

Ser du alla män i maktens korridor,
som sliter åt sig fallskärmar och lämnar öppna sår ?
Vad hände med pratet om etik och moral ?
Det är Sverige just idag ?

Ser du inte våldet på gator och torg ?
Ta en titt på Malmö , Stockholm och Göteborg !
Man sparkar och dödar, tar det aldrig slut ?
Det är Sverige just idag ?

Jag tänker be för Sverige, be med mej !
Jag tänder ett ljus för Sverige, tänd med mej !
Det är något som hänt mitt kära fosterland,
jag tänker be för Sverige be med mej !

Kyrkor som sover sin törnrosasömn.
Det dom en gång stod för är för länge sedan glömt.
För kristendom är bara ett vackert ideal.
Det är Sverige just idag ?

Tiden den är mogen och nu så ska det ske !
Har du kvar din tro så ropa ut och be !
Vi ber om en eld som blir till en brand,
över hela Sveriges land !

Vi tänker be för Sverige, be med oss !
Vi tänder ett ljus för Sverige, tänd med oss !
Det är något som hänt vårt kära fosterland,
vi tänker be för Sverige be med oss !

Vi tänker be för Sverige, be med oss !
Vi tänder ett ljus för Sverige, tänd med oss !
Det är något som hänt vårt kära fosterland,
vi tänker be för Sverige be med oss !

Text/musik Simon Ådahl

Värmland, liksom många andra regioner, står inför betydande förändringar genom stora avgångar ur arbetsmarknaden. För att möta dessa krävs att nya grupper ges tillträde.

Förstudien tar sikte på attitydförändringar och värdegrundsfrågor – ett öppnare Värmland.

Läs här om hela projeket

Med på samlingen var företrädare för olika organisationer och myndigheter. Roligt att Filipstad fick beröm för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Många kommuner kommer till Filipstad för att lära och inspireras.
Jag är tacksam för att vår kommunledning visat ett så starkt engagemang för flyktingarna och jag hoppas att vi ska fortsätta i denna goda anda.

Vi talade om vikten av att ha en dialog med dem som är kritiska till flyktingmottagandet. Det är viktigt att ha positiva föredömen och kunna peka på lyckade satsningar. Gruppen ansåg det viktigt att kunna påverka vardagssamtalen vid matbord och på fikaraster.

Jag fick möjlighet att berätta hur vi arbetar inom kyrkorna och om det projekt som vi dragit igång tillsammans med studieförbundet BILDA och den nybildade somaliska föreningen. Ett projekt för att integera somalierna som är den största invandrargruppen i Filipstad.
Vi ska studera samhällskunskap, matlagning och läxhjälp samt hjälp med att förstå blanketter och olika handlingar. Några filipstadsbor har skänkt symaskiner och vi hoppas få igång sykurser. Fler symaskiner tas gärna emot.

Det var inspirerande idag att också få träffa företrädare för Värmlands Museum och höra hur de jobbar med olika projekt inom frågor som rör värdegrunden. Till sist fick jag ett intressant tips från Länsstyrelsen om hur vår kommun kan ansöka om pengar till integrationsprojekt.

"Denna grådisiga dag firar Filipstad sin 400-åriga födelsedag med celebert besök av kungen, prins Carl Philip, Jessica Andersson, Rickard Sjöberg, biskop Esbjörn Hagberg, Tommy Bergs orkester och många fler. En fast scen har byggts på Stora Torget. Där och i Filipstads kyrka ska delar av programmet hållas. 3000 jubileumsbakelser har bakats. Firandet fortsätter hela året".

Så skrev jag i morse. Senare på dagen då min fru och jag promenerade till stan började solen skina och det blev varmt och skönt. Doften av kanelbröd spred sig dagen till ära i luften kring Filipstad. Det var Wasabröd/Barilla som bakade knäckebröd med kanelsmak.

Tusentals människor hade samlats på Stora Torget. Vi hann lyssna till Anders Lundin, Rickard Sjöberg och Jessica Andersson innan det var dags att gå till Erikshjälpen Second Hand. Jag kan säga att eftermiddagen på Erikshjälpen blev lugn. De flesta filipstadsbor och gäster befann sig i kyrkan eller vid storbildsskärmen vid Stora Torget.

I dagarna har vi kunnat ta del av att Filipstads befolkning slutat kräftgången och nu haft en positiv början på året på grund av ökad inflyttning. Vi tror på vår bygds möjligheter att vända utvecklingen, se framåt och satsa på näringsliv och en stor satsning på skolutveckling och lärande. En ny framtidstro och en positiv självbild där vi lyfter upp allt det som är bra och trevligt i Filipstad.

Här några bilder från dagen. Även några bilder från dagens Erikshjälpsbutik.

Här ser man en skymt av Rickard Sjöberg och Jessica som står och väntar på att snart framträda. Jessica sjöng Värmlandsvisan i kyrkan. Kyrkokören sjöng bland annat Rejoice in the Lord always. Det låter som ett bra budskap: fröjda dig ( var glad) i Herren alltid.

Jag hörde att man bakat 3000 bakelser. Lottakåren serverar kaffe och bakelser.



Prins Carl Philip avtäckte en platta till Nils Ferlins minne.



Denna fasta scen har även vi från kyrkorna varit med om att betala. Vi kommer att använda scenen i sommar under Filibjurveckan och på en gospelfestival som sångaren Dan Hegelund arrangerar i samarbete med kommunen och församlingar.



Så här såg det ut på eftermiddagen i vår butik. Ser vårlikt och somrigt ut!



Tavlor till fyndpriser.

Någon har räknat ut en människas värde utifrån vad som kan utvinnas ur en kropp och kommit fram till att vi innehåller:

fett som räcker till sju tvålar

järn som räcker till en medelstor spik

socker som räcker till sju koppar te

kalk som räcker till att kalka en hönsbur med

fosfor som räcker till tändsatsen på 2200 tändstickor

magnesium som räcker till en dos salt

pottaska som räcker till att spränga en leksak med

svavel som räcker till att utrota lopporna på en hund

Människovärdet, livets okränkbarhet, respekt för den enskildes integritet måste förankras i en etik.

Den naturalistiska människosynen, som bland annat företräds av den frispråkige biologen och religionskritikern Richard Dawkins, beskriver människan som en ”evolutionens lek med våra gener”. Andra inom samma skola hävdar att ”människan kom från ingenting, av ingenting och för ingenting”. Det påståendet andas fullständig tomhet och meningslöshet.

En annan filosofisk riktning, nyttoetiken, definierar människovärdet utifrån människans förmåga/oförmåga att vara till nytta (av latinets utilitas-nytta). En av dess företrädare i Sverige är professor Torbjörn Tännsjö. En annan av nyttoetikens företrädare (Peter Singer) hävdar att enbart ”en rationell och självmedveten varelse” bör betraktas som en person. Foster, spädbarn och dementa eller på annat sätt mentalt handikappade människor är därmed inte att betrakta som personer enligt detta synsätt.

I en tid då människolivets okränkbarhet ifrågasätts, både i början och slutet av livet, (dödshjälpsdebatt i stället för livshjälpsdebatt) är jag tacksam att få verka utifrån den judiskt/kristna etiken, som hela vårt västerländska samhälle vilar på. FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna formulerades efter att Europa upplevt nazismens människofientliga förstörelse och ödeläggelse. Den kristna grunden håller att bygga ett samhälle på. Den grunden pekar på ett personligt ursprung. Människan blir då en unik och värdefull varelse med ett verkligt syfte i livet.

Filipstads kommun har tagit ett första steg till att stötta barn vars föräldrar har problem med droger. Igår behandlades den motion som jag skrivit till kommunfullmäktige på sammanträdet. Samtliga partier röstade för en återremiss av motionen (där man fortsätter att planera åtgärder för att komma igång med stödgrupperna) och min förhoppning är att socialnämnden kommer tillbaka till fullmäktige med fler konkreta planer. Detta är ingen partiskiljande fråga utan alla inser hur viktigt det är att satsa förebyggande.

Igår på fullmäktige fick vi information av polisen om klotter, skadegörelse och om drogsituationen. Det är tydligen gott om narkotika i omlopp i Östra Värmland-Hällefors-området. Det förebyggande arbetet är enormt viktigt i skolor och i hemmen. Ett öppnande av Familjecentral är också ett led i det förebyggande arbetet. Så här skrev jag i förslaget till fullmäktige:

Att vara barn till missbrukare innebär ofta att man får växa upp snabbt och bli förälder åt sina egna föräldrar. De barnen får sällan chans till den barndom de förtjänar och så innerligt önskar sig. Istället blir deras barndom fylld av skuld, skam och en ständig kamp för att hålla det jobbiga hemligt.
Många vuxna barn till missbrukare får problem senare i livet, exempelvis
genom eget missbruk. För att försöka undvika detta är det viktigt att
stötta barnen i ett tidigt skede. Idag är det främst vuxenperspektivet som
bärs fram när man pratar om alkoholkonsumtionen. Vuxna får hjälp med att få komma till behandlingshem, men insatserna för barnen som blir medberoende är mycket små, om några alls. Samhället måste ta ansvar genom att ge barnen verktyg för att bli trygga människor och förebygga framtida missbruk. Kunskap och upplysning om hur barn till missbrukande föräldrar har det måste spridas och stödet i skolan och på fritiden måste stärkas. Erfarenheter visar att särskilda stödgrupper fungerar utmärkt för att ge barnen en möjlighet att bearbeta sina upplevelser och känslor. Framför allt är stödgrupper viktiga för barnens insikt om att de inte är ensamma i sin vardag, att det inte är deras fel eller ansvar och att föräldern kan bli frisk.

När föräldrarna inte räcker till måste samhället ta sitt ansvar för barnen. Det borde vara självklart att verksamhet finns i form av stödgrupper och kompetenta vuxna för de barn som lever i en hemsituation med missbruk eller annan utsatthet. Enligt en enkät från Junis IOGT:s barnorganisation, är det 76 % av kommunerna som säger att de kan erbjuda sådana stödgrupper.

Enligt socialtjänstlagen ska kommunen sörja för att barn får stöd och hjälp i utsatta situationer. Så sker säkert i de allra flesta fall när en tydlig händelse inträffar eller en anmälan sker. Men socialtjänsten borde i högre utsträckning arbeta förebyggande genom att på ett tidigt stadium identifiera och sträva efter att nå barn i riskzonen. Det finns uppenbara skäl att vår kommun och landstinget utarbetar gemensamma riktlinjer för tidig upptäckt, förebyggande arbete, bemötande, omhändertagande och vård- och omsorgsinsatser. Samverkan med lämpliga frivilligorganisationer bör också övervägas. Diakoner inom våra kyrkor har erfarenhet och kunskap att bygga relationer och hjälpa dessa barn och familjer.

Ökat stöd till dessa barn är en investering i deras framtid. Ett framgångsrikt arbete kommer också att visa sig i att framtida vårdkostnader undviks. För barn som lever med missbruk i familjen är det viktigt att de får möjlighet att prata om hur de har det, att de på olika sätt får uppleva att det inte är farligt att sätta ord på sina känslor eller ”avslöja” att mamma eller pappa dricker.

En viktig sak för dessa barn är att de får möjlighet att vara just barn och slippa ta ansvar för sina föräldrar och i stället göra saker som de själva tycker är roligt och mår bra av. Barnen behöver få hjälp att kunna leva sina egna liv på ett bra sätt, att stärka sin självkänsla och känna trygghet. En trygg uppväxt för våra barn är den allra viktigaste investeringen vi kan göra för framtiden.

Detta är en predikan som jag höll idag (23/1-11) i Filipstads kyrka vid en ekumenisk gudstjänst.

1 Tim.2:1-4 Först av allt uppmanar jag till bön och åkallan, förbön och tacksägelse för alla människor, för kungar och alla i ledande ställning, så att vi kan föra ett lugnt och stilla liv på allt sättgudfruktigt och värdigt. Sådant är rätt och behagar Gud, vår Frälsare, som vill att alla människor skall bli frälsta och komma till insikt om sanningen.

Någon har beskrivit bönen som hjärtats samtal med Gud. Bön är inte tomma ord som riktas mot ett tomt universum. Kristen tro handlar om en levande relation med Gud där vi får hjälp av Guds helige Ande i vår bön. Som ett Guds barn har vi en god Far som vill oss allt gott. Det är med den utgångspunkten vi bör komma till Gud i vår bön.

Texten vi har läst visar att vi ska fokusera på tillbedjan i tacksamhet. Ibland stirrar vi blint på det berg av problem som ibland kan torna upp sig i våra liv. Fokus ska i stället vara på Gud som lovat att ”be så ska ni få, sök och ni ska finna, bulta och dörren ska öppnas för er. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas”. Vår bön handlar inte om att beveka Gud att göra olika saker. Gud vill välsigna oss och ge oss allt vad vi behöver. Vi ska tacka Honom för den som han är. Vi ska tacka honom för allt gott som han gjort och vi kan börja tacka Gud för att han ser våra behov. Vi gör oss mottagliga för hans undervisning, råd och ledning. I vår bön ska vi alltid ge rum för stillhet och lyssnande. Gud talar genom sitt ord, Gud talar genom bilder och tankar och ingivelser. Vi kan mer och mer lära oss känna igen Guds röst i vårt inre.

Bibeln undervisar oss att vi ska gå in i vår kammare och be. Det kan innebära olika för olika personer. Någon tycker att bästa böneplatsen är ute i naturen i någon skogsglänta med utsikt mot en sjö. Andra kan finna lugnet vid köksbordet med bibeln uppslagen medan andra tycker de samtalar bäst med Gud i bilen, på bussen eller när de går in i kyrkan och tänder ett ljus. Här finns inga skrivna regler. Det är fritt fram. Vi är Guds barn och vi har alltid tillträde till vår Far.

En del föredrar skrivna böner, några tycker att Psaltaren i bibeln uttrycker alla de sinnesstämningar och situationer som vi kan möta i livet och man formulerar sina tankar till Gud genom dessa psalmer. Hur många har inte hämtat styrka i orden ”Herren är min herde, mig skall intet fattas, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull”.

Jag tror att det är viktigt att hitta en tid och plats för regelbunden bön och personlig andakt. Det kommer att förändra hela ditt liv på kort tid!
Engagera familjen  i gemensam bön och tillbedjan. Det förändrar atmosfären i ditt hem och stärker sammanhållning och gemenskap.
Engagera fler till bön i din församling. Bön och lovsång är motorn i alla levande församlingar. Där den gemensamma bönen är stark, där kommer församlingen att gå framåt och få vara till stor välsignelse för sin omgivning.
Under många år har vi samlats från många olika församlingar till bön och förbön för Värmland och Bergslagen. Vi söker Guds ansikte för stadens/regionens bästa och dess framtid. Ber för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Ber om framtidstro. Ber om kärlek till vår bygd och till folket där vi bor. Det står i bibeln att vi ska söka ”den stads bästa där vi bor”. Vi ska och bör be för näringslivsklimatet i vår bygd. Om det går bra för affärer, fabriker, verkstäder och skolor m.m. då går det också bra för den kristna församlingen på orten. Då stannar ungdomar och invandrare kvar eftersom de får jobb och tycker att det finns en positiv utveckling i staden. Vi ska be för nyckelpersoner och välsigna dem med Guds välsignelse även om vi inte delar deras åsikter i alla frågor.

Jes 60:18 ”Man skall inte mer höra talas om våld i ditt land eller ödeläggelse och förstörelse inom dina gränser, utan du skall kalla dina murar för frälsning och dina portar för lovsång”. Profeten Jesaja talar om att hålla vakt vid stadens portar för att förhindra våld och förstörelse. Han uppmanar Guds folk i samma kapitel  att stå upp och vara ljus i en mörk värld. Detta bibelord har sin aktualitet för oss i Östra Värmland idag. Droger och brottslighet, barn som är rädda och otrygga eftersom deras föräldrar sitter fast i droger är en verklighet för hundratals barn bara i Filipstad. Det borde vara ett väckelserop för alla som känner ansvar för sitt samhälle.

Förbönens kraft ledde till Kenya

I en gudstjänst för en tid sedan ville jag  inspirera fler att be regelbundet och målmedvetet. Jag berättade då om den nykristne Bob som sa till sin lite mer erfarne vän Doug som uppmanat honom att be regelbundet.

-Jag vill börja lära mig be och jag tror att jag skall be för Afrika.

-Du kan väl välja ett mer koncentrerat område.

-OK. Jag börjar be för Kenya då.

-Vet du något om Kenya?

-Nej.

-Har du varit där?

-Nej.

-Känner du någon där?

-Nej.

Doug uppmanade Bob att hålla ut i bön i sex månader för att se om något speciellt skulle börja ske. Bob började be och efter en tid blev han inbjuden till en middag. Där träffade han en kvinna från Kenya som förestod landets största barnhem. Bob ställde under middagen den ena frågan efter den andra till damen. Till sist undrade hon:

-Har du varit i Kenya? Känner du någon där?

Bob berättade att han varken varit där eller kände någon.

Nu fick han en inbjudan att besöka barnhemmet i Kenya, en inbjudan som han direkt tackade ja till. Han blev bestört över fattigdomen och nöden som han mötte.

När han senare kom hem och var i bön för Kenya fick han en idé att han skulle ringa till olika läkemedelsfirmor och fråga om de hade läkemedel över som de skulle kunna skicka till barnhemmet i Kenya. Det blev positiv respons på de flesta håll och efter en tid hade det kommit in medicin för mer än en miljon dollar!

Kvinnan som förestod barnhemmet ringde och var helt överväldigad. Nu ville man ställa till med en fest för Bob på barnhemmet och själve presidenten i Kenya skulle närvara.

I Kenya fick Bob träffa presidenten som tog honom med på en utflykt för att visa staden Nairobi. På vägen såg de ett fängelse för politiska fångar. Bob sa till presidenten att han tyckte att fångarna borde friges.

Efter en tid hemma igen fick Bob en dag ett märkligt telefonsamtal. Det var från Utrikesdepartementet. Tjänstemannen ville fråga Bob vem han egentligen var. De hade under flera år försökt övertyga Kenyas president att frige de politiska fångarna utan att något hade hänt. Nu hade man plötsligt fattat detta beslut och UD hade fått reda på att det främst berodde på en man vid namn.....Bob.

Bön i Jesu namn

Gud har också lovat att höra våra böner. Jesus har om och om igen upprepat, inte minst i sitt avskedstal, att vi skall få det vi ber om i hans namn. Namnet Jesus är som en nyckel som låser upp svåra knutar och till synes omöjliga förhållanden. Om du inte prövat att be i namnet Jesus vill jag uppmana dig att testa.

”När vi sedan ber i olika situationer, kan vi uppleva att vi inte alls får det vi önskar. Hur kan vi då lita på Guds Ord? Då måste vi studera Bibelns helhet för att förstå bönens hemlighet. Ingen ska behöva bli besviken på Gud.

Liksom en far aldrig skulle ge sitt barn en sten om det finns en hunger efter bröd, så vill Gud inte göra oss besvikna. Jesus jämförde också vår bön med att någon ber om en fisk och istället får en orm i sin hand. Sådan är inte Gud!

Samtidigt är vi medvetna om att både människor i fiendskap mot Gud och djävulska engagemang kan ha så starkt inflytande över olika sammanhang att ondskan triumferar i konflikt med Guds vilja.” Citat från Webbkyrkans hemsida (Stanley Sjöberg)

Bön är inte att begära något och sedan förvänta sig just det och ingenting annat. Bön är att få vara med om det förtroliga samtalet med Gud då han ger ledning och råd som kan innebära trygghet i uthållighet, kanske en förändring vi inte själva trodde var möjlig. Trots mer än 30 år av ryggvärk har jag upplevt hur Gud har hållit mig uppe och gett mig kraft för varje dag. Han har hjälpt mig att inte förlora modet och under tiden har jag lärt mig att vara ännu mer tacksam för allt som jag kan och sluta tänka på allt som jag inte kan.

Gud vill hjälpa oss och Jesus har vunnit en avgörande seger då han dog och uppstod, men denna värld är fortfarande i den ondes våld. Ibland kan man förstå att vi är som i en gisslansituation. Gud är allsmäktig, men ändå förhindrad att ingripa ibland. Han har allt i sin hand och vi får uppleva hur han bär oss igenom svårigheter och prövningar. Det är inte fel på vår tro och någon speciell böneteknik finns inte som kan betvinga Gud att ge oss det vi ber om. Ibland ser vi människor inte vad som är bäst för oss, ibland svarar Gud nej eller så ber han oss att vänta. Ibland visar han oss en helt annan och bättre väg. Ibland ligger hindret hos oss eftersom vi kanske lever i bitterhet och oförsonlighet mot andra människor. Det står i bibeln att vi först ska förlåta dem som är skyldiga oss något, kanske en ursäkt och ett förlåt. Vi ska ta det första steget till försoning och upprättad gemenskap och SEN kan vi gå tillbaka till vår bön. Då ska Gud svara lovar bibeln.

William Wilberforce-en förebild som inspirerat

En av mina förebilder som inspirerat mig är William Wilberforce, född 1759 i Hull, England. Han var brittisk parlamenstledamot och en samhällsreformatör.

I underhuset, där han var ledamot sedan 1780, tog han varje tillfälle i akt att rikta uppmärksamheten på denna handel. Gång på gång fick han uppleva bakslag och hårt motstånd, men hans kristna tro gav honom kraft att fortsätta sin kamp. Själv fick han inte uppleva slaveriets avskaffande i de brittiska kolonierna. Lagen därom antogs först en månad efter hans död.

Wilberforce sysselsatte sig - utom med bekämpandet av slavhandeln och slaveriet - även med mångfaldiga andra sociala reformsträvanden, grundläggandet av skolor, ett förslag att inrätta en folkskola i varje kommun.

Vi startar Erikshjälpen Second Hand

Församlingen Kristen Gemenskap såg ett behov i vår bygd. Vi hade varit ute med Bullgerillan och på sena kvällar och nätter samtalat med många människor. Några kom till vår församling och ville börja ett nytt liv. De behövde stöttning med att få struktur på sin vardag och få något att göra.

Vi var bara cirka 25 medlemmar, men vi bad mycket till Gud att visa oss vad vi skulle satsa på och leda oss när vi förstod att en second handbutik nog skulle vara en väg att gå. Om några veckor firar vi 10-årsjubileum och kan konstatera att vi kunnat ge många ett arbete samtidigt som vi kunnat ge bistånd och hjälp till ett 10-tal länder.

Gnosjöandan och bibelbältet

Det är inte ovanligt att vi i kyrkorna lyfter upp arbetslösa och sjukskrivna i våra böner. För ett antal år sedan anordnade vi en företagardag i Hällefors. Kristna affärsmän från hela landet, företagare från Östra Värmland och Bergslagen sammanstrålade med politiker och tjänstemän och nätverkade och pratade etik och framtidstro. Förre kommunalrådet Pentti Supponen yttrade att det var en av de bästa seminariedagar som han varit med på. Man tittade bland annat på varifrån den sk Gnosjöandan hämtar sin kraft ifrån. ”Sveriges bibelbälte”, trakterna kring Värnamo-Gnosjö kännetecknas av entreprenöranda, folk som hjälper varandra och som sprudlar av idéer. Vid kyrkkaffet kanske någon frågar om hjälp med en stor order. Någon arbetslös får erbjudande om några månaders anställning och får sedan hjälp att starta ett eget företag i någon källarlokal som sedan växer och utvecklas. Man ber för varandra, pratar gott och ger varandra uppmuntran.

Bön för näringslivet i Filipstad

Jag tror att något bra och positivt kan komma fram ur genom den kamplust jag tycker mig ana inom näringslivet i Filipstad.

Även om vi inte tycker lika i allt kan vi välsigna varandra och prata gott om vår bygd. Vi kan bygga relationer, öppna oss för nya och positiva tankar och vi kan få se hur nya företag växer upp och blomstrar. Vi välsignar, tänker goda tankar om vår kommuns nya näringslivschef och ber att hon ska få arbetsglädje och framgång i sitt arbete tillsammans med övriga i kommunledningen som jobbar med dessa frågor.

 Att bön och förbön är något aktuellt och angeläget för det svenska folket visar den bönewebb som Svenska Kyrkan startade förra året. På några veckor fick man in mellan 4-6 000 böner.

 Kamp mot trafficking

Jag läste i förrgår om en kvinna från Australien som heter Christine Caine. Hon berättar om sitt engagemang för att arbeta mot trafficking.

”Jag gick genom flygplatsen i Thessaloniki i Grekland när jag såg en mängd affischer på unga flickor som försvunnit, en del var bara 6 år.

Från pastorn hon gästade fick hon veta att flickorna fallit offer för trafficking. Den natten hade Christine Caine en uppgörelse med Gud. Medlidande, tyckte hon Gud sa till henne, är inte att tycka synd om, det är att göra något.

- Vi visste inte vad vi gav oss in i. Jag visste ingenting om trafficking eller den ryska eller albanska maffian.

Men Caine och hennes team började med att samla in fakta och fick klart för sig att 8 miljarder årligen omsätts i handeln med kvinnor världen över. Nittio procent av offren som förs in i EU hamnar i sexindustrin. Bara i Greklands sexindustri finns 20 000 flickor. Färre än två procent av flickorna räddas, och bara en av 100 000 som lever på trafficking i Europa åker fast.

Dessa fakta fick Christine Caine att bli än mer övertygad om vad hon måste göra, och projekt A21 kom till. A21 är en förkortning för "Abolishing Injustice in the 21st Century" (Avskaffa orätt i det 21:a århundradet).

I december 2008 öppnade A21 dörrarna till ett skyddsboende med 12 bäddar i Grekland. Där har nu 69 flickor från olika nationer fått hjälp och man har haft kontakt med ytterligare 800. A21 har även kunnat spela en avgörande roll när det gäller att identifiera och avslöja personer som ägnar sig åt trafficking. Sex personer sitter därför i fängelse.

Flickornas historier är ofta otroliga i sin grymhet. Till exempel skickades 60 flickor i en container från Afrika utan några förnödenheten och när de kom fram till Turkiet var 30 av dem döda. Flickor lockas med arbete i EU. De lockas även av unga män som låtsas vara förälskade men som sedan säljer dem.

- Av alla rättviseprojekt över världen, är det detta som håller mig vaken på nätterna, säger Christine Caine till Charisma.

- En natt vaknade jag gråtande efter att ha hört flickorna gråta och skrika i drömmen. Mitt modershjärta blödde och jag skrek rakt ut: Vi kommer! Vi ska hjälpa er!

Hon har stora planer för A21. Ukraina står på tur, men framöver ska A21 finnas i alla länder där trafficking förekommer.

Till sist vill jag delge ett ”tilltal” som jag fick inför denna predikan:

Sök mitt ansikte säger Herren

Jag vill ha en levande relation med er.

Jag vill fylla ditt liv med en glädje som du aldrig tidigare upplevt. Jag vill ge dig en djup inre frid. Jag vill inspirera dig och ge dig av min skaparkraft.

Sätt din förtröstan och tillit till mig säger Herren.

Sök mitt rike och min rättfärdighet först, så ska jag ge dig allt annat också.

Svenska Missionsrådet har skickat information till alla riksdagsledamöter om religionsfrihets- och trosfrihet.
Det förs en livlig debatt om dessa frågor, inte minst sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen.
Då och då kommer det upp frågor som rör religionsfrihet, frihet från religion, konvertiter (främst muslimer som blir kristna) Lars Vilks provokationer och muslimers angrepp på honom o.s.v.

 Staten har ett ansvar att respektera, skydda och främja följande sju dimensioner av religionsfrihet:

1. Frihet att välja, byta och lämna sin religion eller trosuppfattning.

2. Frihet att utöva en religion eller trosuppfattning

Följande rättigheter lyfts fram internationellt: a) att fira gudstjänst eller samlas i anslutning till en religion eller trosuppfattning och att bygga, etablera och underhålla lokaler för det ändamålet

b) att tillverka, införskaffa och använda föremål och material som är nödvändiga för ritualer och sedvänjor, inklusive att följa en viss diet.

c) att skriva, ge ut och sprida relevanta publikationer

d) att lära ut en religion eller trosuppfattning i lokaler lämpliga för ändamålet samt att etablera teologiska seminarier eller skolor.

e) att söka och ta emot frivilliga finansiella och andra bidrag

f) att utbilda, utnämna eller rösta fram lämpliga ledare, präster och lärare.

g) att observera och fira religiösa högtider och vilodagar.

h) att kommunicera med individer och samfund i religiösa frågor på nationell och internationell nivå

i) att uppvisa religiösa symboler inklusive att bära religiös klädsel

3. Frihet från tvång

4. Frihet från diskriminering

5. Föräldrars rätt, barnens rätt

Föräldrar har rätt att ge sina barn religiös och moralisk uppfostran i enlighet med den egna trosuppfattningen. detta ska göras på ett sätt som är förenligt med barnets växande kapacitet att själv ta ställning. Barnet får inte tvingas delta i undervisning om religion mot vårdadshavarens önskemål, med barnets bästa som underliggande princip.

6. Rätten att vägra bära vapen

7. Arbetstagare och arbetsgivare bör visa en rimlig flexibilitet i relation till arbetstagarens trosuppfattning.

RELIGIONS- OCH TROSFRIHET INNEBÄR INTE:

1. Särskilda privilegier för religiösa människor

2. Att religioner och trosuppfattningar har rätt till frihet från kritik

3. Att man får säga vad som helst i religionens namn, t.ex propagera för krig, hat, diskriminering och våld.

4. Att man har rätt att slippa se andra människors religionsutövning. Enligt artikel 18 av Europakonventionen har alla rätt att utöva sin trosuppfattning både privat och offentligt. Utövandet får vara synligt , men inte påtvingande.

5. Att relligioner har rätt till sina anhängare. Varje individ äger sin egen religionsfrihet och får aldrig utsättas för religiöst tvång. Man får inte hindra någon att byta religion.

6. Att en person har rätt att kontrollera en annan persons religionsutövning.

7. Att man får bryta mot andra mänskliga rättigheter genom att hävda religionsfrihet

Varje människa rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

Enligt artikel 18 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har varje människa rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor. Dessa rättigheter återfinns även i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och Europakonventionen.

Religionsfriheten får endast begränsas om det är föreskrivet i lag och är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen, hälsa och moral samt andras fri- och rättigheter. Skyddet för religionsfriheten innebär ett förbud mot bestämmelser som uttryckligen riktar sig mot någon viss religionsutövning eller som uppenbart syftar till att motverka en viss religiös åskådning.

Här finns rättigheterna

• Europakonventionen (art. 9)
• FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter (art. 18)
• FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (art. 18)
• Regeringsformen (2:1 p 6)

Tro, frihet och förändring. Världen Idag skriver här om en rapport som Svenska Missionsrådet tagit fram.

www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=7666&Itemid=98

Så här skriver regeringen om religionsfrihet:
Varje människa rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

"Enligt artikel 18 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har varje människa rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor. Dessa rättigheter återfinns även i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och Europakonventionen.

Religionsfriheten får endast begränsas om det är föreskrivet i lag och är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, den allmänna ordningen, hälsa och moral samt andras fri- och rättigheter. Skyddet för religionsfriheten innebär ett förbud mot bestämmelser som uttryckligen riktar sig mot någon viss religionsutövning eller som uppenbart syftar till att motverka en viss religiös åskådning.