Bengt Sjöberg

Jag har nyss lagt ifrån mig boken Jag är inte rabiat. Jag äter pizza som är skriven av Niklas Orrenius. Det är en bok om Sverigedemokraterna. I uppslagsboken läste jag vad rabiat betyder:
rabia´t, okontrollerat ursinnig; fanatisk; ofta allmännare som förstärkande uttryck, även om handling e.d.

Författaren har noga följt Sverigedemokraternas verksamhet och uppbyggnad av sitt parti som enligt de flesta bedömmare tros komma in i riksdagen i höst. Författaren menar att man bör ta partiet på allvar och våga debattera de frågor som partiet tar upp. Man ska inte göra partiets företrädare till martyrer. Vi måste erkänna de brister som finns inom integrationen och våga beskriva de problem som invandringen innebär. 

Jag tycker att boken är intressant och ger en bra bild av partiet.

Sverigedemokraternas "kristlighet" handlar om ett klassiskt nationalistiskt tänkande i kombination med ett starkt hat mot muslimer och är verkligen ingenting som kristna bör falla för. I så fall har man ett mycket märkligt sätt att se på det kristna budskapet om kärlek och medmänsklighet. Bibeln lär oss att alla människor har ett absolut värde oavsett hudfärg eller om man är man eller kvinna, rik eller fattig. I en församlings är vi alla systrar och bröder och tillhör Guds familj. Jag blir förskräckt när jag hör kristna säga att de ska rösta på Sverigedemokraterna. Det strider totalt mot allt vad jag anser att Jesus lärde.

Vi ska inte bedöma alla efter en kam. Precis som det finns en mängd olika kristna samfund finns det många riktningar inom islam. Precis som det finns svenskar som har ett kristet kulturarv, men inte är aktivt troende finns det muslimer som är "kulturella muslimer". Endast ett fåtal muslimer är fanatiska muslimer.

Niklas Orrenius tecknar en bild av ett nationalistiskt parti som inte bara är invandringskritiskt utan arbetar för en omfattande samhällsomvandling. Boken är utgiven i pocketformat och kostar endast 50 kronor.

Här är en debattartikel som Elisabeth Moberg och jag har skrivit
och som kom in i Filipstads Tidning idag.

Barn som växer upp med föräldrar som missbrukar alkohol eller narkotika far
illa. Idag finns det omkring 385 000 barn som växer upp i en familj där en
eller båda föräldrarna dricker för mycket. Det handlar om vart femte barn.
Om man skulle uppskatta vad det betyder i siffror för Filipstads kommun
skulle det vara omkring 400 barn som växer upp i sådana miljöer. Trots detta
erbjuder Filipstads kommun inga stödgrupper för dessa barn.

IOGT-NTOs Juniorförbund, Junis, genomför varje år en rapport som berör
kommunernas ansvar för barn till missbrukare. Detta är sjätte rapporten som
gjorts och än en gång blir det övertydligt; den avsaknad av stöd som finns
för utsatta barn i Filipstads kommun.

Att vara barn till missbrukare innebär ofta att man får växa upp snabbt och
bli förälder åt sina egna föräldrar. De barnen får sällan chans till den
barndom de förtjänar och så innerligt önskar sig. Istället blir deras
barndom fylld av skuld, skam och en ständig kamp för att hålla det jobbiga
hemligt.
Många vuxna barn till missbrukare får problem senare i livet, exempelvis
genom eget missbruk. För att försöka undvika detta är det viktigt att
stötta barnen i ett tidigt skede. Idag är det främst vuxenperspektivet som
bärs fram när man pratar om alkoholkonsumtionen, vuxna får hjälp med
behandlingshem, men insatserna på barnen som blir medberoende är mycket små,
om några alls. Samhället måste ta ansvar genom att ge barnen
verktyg för att bli trygga människor och förebygga framtida missbruk.
Kunskap och upplysning om hur barn till missbrukande föräldrar har det måste
spridas och stödet i skolan och på fritiden måste stärkas. Erfarenheter
visar att särskilda stödgrupper fungerar utmärkt för att ge barnen en
möjlighet att bearbeta sina upplevelser och känslor. Framför allt är
stödgrupper viktiga för barnens insikt om att de inte är ensamma i sin
vardag, att det inte är deras fel eller ansvar och att föräldern kan bli
frisk.

När föräldrarna inte räcker till måste samhället ta sitt ansvar för
barnen. Det borde vara självklart att verksamhet finns i Filipstad i form av
stödgrupper och kompetenta vuxna för de barn som lever i en hemsituation med
missbruk eller annan utsatthet, men så är det inte. Sedan Junis började med
dessa undersökningar av stödverksamhet ute i kommunerna 2006 har Filipstads
kommun utmärkt sig i Värmlands län med att kategoriskt svarat nej på frågan
om det finns någon stödverksamhet för utsatta barn fram tills 2009 då man
valde att inte svara alls. Varför är det så? Tror man att Filipstads unga
inte har samma situation som barn i övriga delar av länet? Är vi besparade
alkohol- och andra drogrelaterade problem? Det tror inte vi.

Det är sorgligt att se att frågan har så låg prioritering i kommunen för
denna typ av verksamhet – endera i egen regi eller i samarbete med en annan
kommun eller organisation.

Nu är det verkligen dags att Filipstads kommun tar sitt ansvar gentemot
barnen.
www.junis.org/varmland

Ja till Livet visade i förra veckan att Socialstyrelsens publikation "Utländska kvinnors aborter i Sverige under år 2009" med budskapet "Under 2009 gjorde 132 utländska kvinnor abort i Sverige" är vilseledande och felaktigt, då breven till kliniker under året klargjort att det bara var "aborter där kvinnan själv betalar för vården i samband med aborten" som skulle tas med.

Ja till Livet begär nu följande:

Idag har vi kunnat läsa i husorganet FT att Filipstads befolkning minskat de senaste 50 åren!!! I Hällefors har kommunen halverats sedan 70-talet. Det är tufft att verka i dessa bygder, men det måste gå att vända trenden. Begränsningarna sitter som för det mesta i vår hjärna. Vi skulle behöva en vitamininjektion av framtidstro och samarbetsvilja parat med en stor portion nytänkande. Uttryck som “det går aldrig”, “detta har vi prövat förr” och andra negativa projektiler måste vi skydda oss mot. Med den relativa närheten till Karlstad borde Filipstad kunna satsa på bra bostäder och lämpliga tomtmarker, en vilja att bevara byskolorna och renovera och snygga upp i kommunen. En barnfamilj som kanske vill flytta hit vill bo lugnt och trevligt ställer sig först frågan hur det är med barnomsorg och skola.

Idag kan man läsa i Smålandsposten om hur företagsklimatet fönyats och förbättrats enormt mycket under kommunalrådet Bengt Germudssons ledning. Bengt har blivit oerhört populär och fått se positiva resultat. Jag citerar:

“I länets västra utkant har en annan strategi utformats av Markaryds Bengt Germundsson (kd). Om detta berättas det i skriften Förenkla – helt enkelt, som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. 2002 låg kommunen på plats 200 i Svenskt näringslivs ranking av det kommunala företagsklimatet. 2009 positionerar sig Markaryd på plats 16. Vad är då hemligheten?

Jo, det finns faktiskt en formel för det framgångsrika arbetet: K/B+M=TK. Nu är den inte så krånglig som den först kan se ut. Det är (K)unden/(B)rukaren och (M)edarbetarnas samverkan som avgör (T)jänstens (K)valitet. Nyckelordet här är alltså samverkan.

I grunden handlar det om fungerande möten mellan människor, om attityder, arbetsglädje, engagemang och förståelse för vem man arbetar – utan att det sker på bekostnad av det formella som lagstiftning och det politiska uppdraget.

Resan mot ett bättre företagarklimat började också med tjänstegarantier. Det vill säga, kommunen är tydlig med vad en företagare kan förvänta sig. Det handlar om maxtider för handläggning av ärenden, utfästelser om tillgänglighet och information. I Markaryd utlovas bygglov på sju dagar, för att ta ett exempel. Kommunen som fram till 2003 hade en negativ befolkningsutveckling har istället noterat en stabilisering och tecken på inflyttning. Att det bli aktuellt med 100 nya arbetstillfällen till följd av en nyetablering väcker förhoppningar.

Tjänstegarantier är inte enbart riktade till företag, utan finns i hela den kommunala verksamheten. Den inleddes med omsorgsgarantier i socialnämnden, på initiativ av Germundsson som blev ordförande i nämnden för drygt tio år sedan. Han tog med sig sina erfarenheter som tandläkare där intresset för egen kontroll och kvalitetsarbete växte fram. Så växer också en berättelse fram om dynamiken i mötet mellan fritidspolitik och den kompetens och kunskap som uppstått i andra sfärer.

I SKL:s rapport betonas också vikten av ledarskap för att få till stånd ett gott företagsklimat. Viljeinriktning, mål med tydliga signaler och uppdrag till förvaltningarna är avgörande framgångsfaktorer. Ska man skapa förutsättningar för en positiv sysselsättningsutveckling måste alla företag känna sig välkomna, inte bara ett.”
Du kan läsa hela artikeln genom att klicka här. http://www.smp.se/ledare/en-formel-for-foretagande(1781970).gm

Skolverket föreslår att religionskunskapsämnet släpper kristendomens särställning och dess grundläggande betydelse för vårt land och folk. Det får inte ske.

Sverige är numera multietniskt och multireligiöst, men det kristna arvet har format det svenska samhället. Kristendomens värderingar är av största betydelse för ett gott samhälle

Läs mer i Världen Idag och DAGEN  Alla har möjlighet att snarast skicka in sin mening om detta till Skolverket. Gå in på deras hemsida och se mailadress o.s.v.

http://www.skolverket.se/sb/d/165
 
http://www.varldenidag.se/index.php?option=com_content&task=view&id=6640&Itemid=29

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=193670

Allt fler unga kvinnor fastnar i alkoholmissbruk.
Situationen är så allvarlig att det öppnats en speciell kvinnojour bland annat i Karlstad.

 Alkoholkonsumtionen har ökat markant de senaste åren.

Även kvinnor dricker mer alkohol än för cirka 20 år sedan.
Det finns inga färska undersökningar som visar hur stort problemet med missbrukande kvinnor är i Värmland, men en sammanställning på riksnivå visar att antalet unga kvinnor som uppsökt sjukvården efter att ha blivit akut alkoholförgiftade mer än tredubblats mellan 1987 och 2004.

Alkoholmissbruk är ett globalt problem, vilket kommer att tas upp av WHO:s generalförsamling.
Minst 2,3 miljoner människor dog av alkoholrelaterade sjukdomar under 2002, enligt rapporten. Det utgör 3,7 procent av alla dödsfall i världen. Alkoholkonsumtion är också kopplat till 4,4 procent av alla sjukdomsfall.

I industrivärlden är alkohol nu den tredje viktigaste riskfaktorn till sjukdom och för tidig död efter rökning och högt blodtryck.

Psykiska sjukdomar är överlägset vanligast när det gäller alkoholrelaterade sjukdomar, följt av olycksfall och skrumplever, enligt WHO. Hjärt- och kärlsjukdomar och cancer är också ofta en följd av alkoholmissbruk.

De sociala och ekonomiska kostnaderna för drickandet i världen är också enorma. Alkoholmissbruket kostade mellan 210 000 och 665 000 miljoner dollar under 2002. Det motsvarar mellan 0,6 och två procent av världens samlade BNP. Den tyngsta kostnaden är sjukdomsbördan, följt av för tidig dödlighet, rattfylleri, arbetsfrånvaro, arbetslöshet samt kriminalitet, enligt rapporten .

De skadliga följderna av alkohol väntas öka i framtiden över hela världen om inte mer görs, konstaterar WHO.

Europa är en särskilt drabbad region, enligt WHO. I Västeuropa är nära elva procent av alla manliga dödsfall alkoholrelaterade. Och av alla manliga sjukdomsfall i Europa beror 16,7 procent på alkohol. Det är betydligt högre siffror jämfört med andra regioner i världen, enligt rapporten.

 Fenomenet med råsupande bland unga håller på att spridas över hela Europa. Det är mycket oroande för ungdomarnas långsiktiga hälsa. Dryckesvanorna håller på att bli desamma över hela Europa, trots olika kulturella och historiska traditioner.

Andelen unga män som dricker så mycket alkohol att de riskerar att bli beroende har nästan fördubblats på fyra år, enligt färska siffror.

Även de alkoholrelaterade skadorna har ökat, enligt en kommande rapport från Folkhälsoinstitutet (FHI) Mest påtagligt är att många fler unga män i åldrarna 20-29 år dricker så mycket att de riskerar att bli beroende.

Filipstads kommun har ett drogpolitiskt program, men frågan är hur vi lever upp till det när till exempel olika utskänkningstillstånd ska behandlas i socialnämnden.

Hur ser socialnämnden på alla tillstånd för starkölsförsäljning vid olika arrangemang som t.ex Nationaldagen, Filibjur och andra festligheter?

Har socialnämnden analyserat den samlade bilden av alla tillstånd som beviljats? Får i princip alla ja som söker tillstånd att servera alkohol?

Hur följer kommunen upp hur tillstånden sköts? När och hur sker kontroller?

Är det inte mycket vanligt att berusade personer ändå får köpa mer alkohol trots att de enligt föreskrifterna skall nekas mer alkohol?

Vilken konkret strategi har socialnämnden för att minska alkohol- och övrigt drogmissbruk?

 Vilken beredskap har skolan och socialtjänsten för barn till drogmissbrukande föräldrar? Detta är frågor som jag jobbat med under ett par dagar. Jag ska ta upp detta med kommunen samtidigt som jag ska undersöka hur kommunen tänker då man ger utskänkningstillstånd för starköl vid så gott som samtliga festligheter i stan. Måste det alltid vara alkohol och måste det alltid vara starköl när det är fest i vår idylliska lilla småstad? Hur sköter kommunen översynen av givna tillstånd är också en fråga som är intressant. Som kristen församling får vi ofta göra en insats när allt gått snett och vi får jobba med att skrapa ihop resterna av liv som gått i krasch. Som kristen medmänniska, församling och som kommuninvånare är det viktigt att vi också ser till att FÖREBYGGA och att vi som församling ser till att vi är en alkoholfri zon dit människor kan gå och umgås utan att riskera att få återfall i eventuellt tidigare missbruk.

 Alkoholkommittén är en statlig kommitté som arbetar för att förebygga alkoholskador. I sitt arbete talar kommittén om att det är ”dags för barnen”. Syftet är att skola och sociala myndigheter skall samarbeta mer aktivt. Man menar att varje grundskola skall ha en skriftlig handlingsplan för hur de ska bemöta och stödja barn till missbrukande föräldrar.

Idag växer minst 200 000 barn och ungdomar upp i hem där den ena eller båda föräldrarna missbrukar alkohol och andra droger. Det motsvarar 2-3 barn i varje grundskoleklass. Många av dessa barn är inte kända av de sociala myndigheterna. Missbruk är i många fall en väl bevarad familjehemlighet.

Barnens behov av stöd har många gånger glömts bort när samhället sätter in insatser mot föräldrarna. Att inte sätta in insatser mot barnen är ett brott mot Barnkonventionens princip om att barnens bästa skall komma i främsta rummet. Samhället måste garantera barns rätt att leva sina liv i trygghet och ge dem stöd när alkohol eller droger förmörkar föräldrarnas relation till sina barn.

 Använder grundskolorna i Filipstads kommun en skriftlig policy, handlingsplan eller liknande för att upptäcka, bemöta och ge stöd till barn vars föräldrar har alkohol och andra drogproblem?

 Hur fungerar samarbetet med socialtjänsten och sjukvården i dessa frågor?

 Behövs mer ekonomiska resurser eller är behovet mer engagemang från politiker eller andra aktörer t.ex polis  och sociala myndigheter?

Den 12 maj i år ställde jag en fråga till kommunalrådet i Filipstads kommun som handlade om FAMILJECENTRAL I FILIPSTAD
Svaret som jag fick var delvis positivt. Kommunalrådet delade min åsikt om betydelsen av förebyggande insatser. Frågan var egentligen om vår kommun har råd med en Familjecentral eftersom det i så fall även måste öppnas en ÖPPEN FÖRSKOLA.
Igår på Barn och Utbildningsnämndens möte fick vi information om de samtal som landstinget för med kommunen om Familjecentral (Fc) Arbetet är på gång meddelade barnomsorgschef Lena Kåräng som också berättade att landstinget trycker på. I de nya lokalerna vid sjukhuset kommer socialkontoret att husera. Där skulle även en Fc kunna vara. Lena Kåräng menade att en öppen förskola inte får ha för liten lokal eftersom det kommer så mycket folk dit! Jag blev verkligen glad när jag hörde detta. Behovet är alltså stort och som jag skrev i interpellationen betyder en öppen förskola mycket för barn och föräldrar, inte minst för våra nysvenskar som söker integrera sig i det svenska samhället.
Nu fortsätter kontakterna och vi får hoppas att kommunen inser vikten av att satsa förebyggande. Så här skrev jag till kommunen den 12 maj i år:

När får Filipstad en familjecentral?

Kristdemokraterna har drivit frågan om inrättande av Familjecentraler (Fc) sedan slutet av 1990-talet, i riksdagen, landstinget och i ett flertal kommuner. För en tid sedan motionerade vi om detta i Filipstads kommun. I Örebro län finns ett stort antal familjecentraler. Nyligen fick också Hällefors en familjecentral.

Forskning visar att vänner och socialt nätverk är väsentligt för barns hälsa. Att barns hälsa hänger samman med hur familjen mår. Genom Fc byggs en struktur för att stärka kända friskfaktorer för de yngre barnen.

Familjecentralen är en verksamhet som är hälsofrämjande och generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En Fc bör minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete.

En Fc är en samverkan mellan kommun och landsting med flera olika yrkeskategorier runt barnfamiljen. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer,

På sikt bör familjecentralens verksamhet vara öppen också för skolbarnen och deras föräldrar.

Då behöver också skolhälsovården finnas med i verksamheten

Samverkan mellan de olika yrkesgrupperna är en förutsättning för en fungerande Fc. Den främsta vinsten med samverkan mellan många yrkeskategorier kring barn och barnfamiljer är att den ökar förmågan att upptäcka och tillgodose behov bland barnfamiljer i ett upptagningsområde. Samverkan innebär också att man får bättre förutsättningar att skräddarsy lösningar för ett specifikt behov, hos både blivande och nyblivna föräldrar.

En invändning mot samverkan brukar vara att yrkesrollerna riskerar att flyta ihop. Men det har i stället visat sig att yrkesrollerna blir tydligare. Det beror på att man kan remittera vidare istället för att ikläda sig en yrkesroll man kanske inte behärskar. Alla kan istället koncentrera sig på sin egen yrkesroll. Genom att arbeta så nära andra yrkeskategorier, framstår den egna yrkeskompetensen tydligare.

Det är viktigt att komma överens om hur det ekonomiska ansvaret skall fördelas mellan huvudmännen.

Kristdemokraterna anser att det är hög tid att ta ett samlat grepp omkring dessa frågor. När socialkontoret planerar att förlägga stora delar av sin verksamhet vid vårdcentralen vore det mycket bra om kommunen även planerade för en familjecentral vid vårdcentralen. Behovet av förebyggande insatser är stora och samordningsvinsterna bör även tala för en satsning på en familjecentral.