Religion som grund för asyl
Inför morgondagens möte i SKR:s migrationsgrupp har vi fått möjlighet att läsa en del dokument som handlar om konvertiter och frågor kring religion och asyl. (I vissa fall kan det också handla om rätten att slippa tillhöra någon religion.)
Man blir beklämd när man läser hur domstolarna i Storbrittanien ibland nekar asylsökande uppehållstillstånd, som uppgett att de konverterat till kristen tro, eftersom de inte kunnat svara på frågor när advent infaller eller hur man tillreder en påskkyckling!!!!
Gå in på http://www.socialamissionen.se/ och sedan Råd och stöd/Migrationsfrågor.
Till höger under fotot kan ni klicka in er på en undersida som heter
Religion/tro som grund för asyl.
Man blir beklämd när man läser hur domstolarna i Storbrittanien ibland nekar asylsökande uppehållstillstånd, som uppgett att de konverterat till kristen tro, eftersom de inte kunnat svara på frågor när advent infaller eller hur man tillreder en påskkyckling!!!!
Gå in på http://www.socialamissionen.se/ och sedan Råd och stöd/Migrationsfrågor.
Till höger under fotot kan ni klicka in er på en undersida som heter
Religion/tro som grund för asyl.
Tänk, den svenske killen hälsade på mig!!!
Att bli sedd är viktigt!
Idag var jag ute och åkte med en man från Afghanistan. Han har bott fem år i Sverige. Vi gick in på ett företag i Örebro där det arbetar flera kristna ungdomar. En av dem hälsade på min afghanske vän under tiden som jag hämtade några böcker och en stor kasse med äpplen.
Jag såg att Andreas tog sig tid att prata med afghanske killen. När vi sen satt i bilen igen och skulle åka vidare mot Degerfors sa afghanen:
-Tänk, det var första gången på fem år som en svensk kille hälsat och pratat vänligt med mig! Jag känner mig så glad för han brydde sig verkligen om mig och frågade mig om saker. Jag kände en sån värme och kärlek från den svenske killen.
När jag kom hem hade jag några mail. Ett var från en man som bott på flyktingförläggningen i Filipstad, men som nu flyttat. Jag har uppmuntrat honom att besöka någon kyrka och kanske hitta vänner som han gjorde när han kom på våra möten i Filipstad.
I mailet stod det att han gått till kyrkan på den nya orten flera gånger utan att någon hälsat på honom. Skamligt! Jag blir så upprörd!
Jag har sett de fina svenskarna som sitter med sångbok och bibel i knät, men som är så inne i sitt och sina bekanta att de inte bryr sig om nykomlingar. Det har hänt med svenskar som besöker en kyrka för första gången. Jag blir upprörd också hur de behandlas, men när en invandrare som vill försöka få kontakt blir nonchalerad blir man upprörd och djupt besviken. De har varken släkt eller vänner i Sverige och känner sig ofta värdelösa och kan ha djupa sår i själen.
Varför har de församlingen över huvud taget en kyrka? Vad har de gjort med gästvänligheten? Skulle de behandla folk på samma sätt om någon kom och hälsade på i deras hem? Knappast! Men kyrkan ska ju vara de kristnas andliga hem. Hur illa är det egentlige ställt i kyrkorna. Skärpning! Jag ska skriva en artikel och skicka till våra kristna tidningar. Vi måste SE FRÄMLINGEN MITT IBALND OSS!
Idag var jag ute och åkte med en man från Afghanistan. Han har bott fem år i Sverige. Vi gick in på ett företag i Örebro där det arbetar flera kristna ungdomar. En av dem hälsade på min afghanske vän under tiden som jag hämtade några böcker och en stor kasse med äpplen.
Jag såg att Andreas tog sig tid att prata med afghanske killen. När vi sen satt i bilen igen och skulle åka vidare mot Degerfors sa afghanen:
-Tänk, det var första gången på fem år som en svensk kille hälsat och pratat vänligt med mig! Jag känner mig så glad för han brydde sig verkligen om mig och frågade mig om saker. Jag kände en sån värme och kärlek från den svenske killen.
När jag kom hem hade jag några mail. Ett var från en man som bott på flyktingförläggningen i Filipstad, men som nu flyttat. Jag har uppmuntrat honom att besöka någon kyrka och kanske hitta vänner som han gjorde när han kom på våra möten i Filipstad.
I mailet stod det att han gått till kyrkan på den nya orten flera gånger utan att någon hälsat på honom. Skamligt! Jag blir så upprörd!
Jag har sett de fina svenskarna som sitter med sångbok och bibel i knät, men som är så inne i sitt och sina bekanta att de inte bryr sig om nykomlingar. Det har hänt med svenskar som besöker en kyrka för första gången. Jag blir upprörd också hur de behandlas, men när en invandrare som vill försöka få kontakt blir nonchalerad blir man upprörd och djupt besviken. De har varken släkt eller vänner i Sverige och känner sig ofta värdelösa och kan ha djupa sår i själen.
Varför har de församlingen över huvud taget en kyrka? Vad har de gjort med gästvänligheten? Skulle de behandla folk på samma sätt om någon kom och hälsade på i deras hem? Knappast! Men kyrkan ska ju vara de kristnas andliga hem. Hur illa är det egentlige ställt i kyrkorna. Skärpning! Jag ska skriva en artikel och skicka till våra kristna tidningar. Vi måste SE FRÄMLINGEN MITT IBALND OSS!
Många nya människor i kyrkan i Örebro
Det blev ett jättebra möte i Örebrokyrkan i söndags kväll. Man har förlagt sina söndagsgudstjänster till Metodistkyrkan i Örebro på grund av att det kommer så mycket folk till mötena. Flera av deltagarna som kom till gudstjänsten har bott i Filipstad, Hällefors eller Storfors tidigare. Några var med på ett evangeliskt kristet möte för första gången i sitt liv, men stortrivdes i den avspända atmosfären. Gudstänsten började för övrigt med fika!
Vi sjöng flera sånger och hade god hjälp av en grupp från Burundi som brukar vara med på mötena i Filipstad. Sten-Olov Arnesson och Johannes Sjöberg var också med och spelade och sjöng. Jag tror att det fanns folk från minst elva länder.
I slutet av mötet var det flera som kom fram för förbön. När vi bad för dem upplevde de Guds kraft och några fick göra starka andliga upplevelser. En man som fick förbön sa att vi som bad för honom sagt precis de ord som var en del i de stora avgöranden som han stod för i livet. Nu fick han vägledning utan att vi egentligen visste vad det handlade om. Han hade inte berättat någonting om det innan vi bad. Det var Guds Ande som upplyste både oss och mannen om de vägval som han stod inför. Nu kände han sig vägledd och tacksam.
Vi sjöng flera sånger och hade god hjälp av en grupp från Burundi som brukar vara med på mötena i Filipstad. Sten-Olov Arnesson och Johannes Sjöberg var också med och spelade och sjöng. Jag tror att det fanns folk från minst elva länder.
I slutet av mötet var det flera som kom fram för förbön. När vi bad för dem upplevde de Guds kraft och några fick göra starka andliga upplevelser. En man som fick förbön sa att vi som bad för honom sagt precis de ord som var en del i de stora avgöranden som han stod för i livet. Nu fick han vägledning utan att vi egentligen visste vad det handlade om. Han hade inte berättat någonting om det innan vi bad. Det var Guds Ande som upplyste både oss och mannen om de vägval som han stod inför. Nu kände han sig vägledd och tacksam.
Örebrokyrkan välkomnad i EFK
Den församling som vi varit med om att se födas fram i Örebro har i dagarna antagits som en pionjärförsamling inom Evangeliska Frikyrkan. I morgon, söndag kl. 16 ska jag predika där och några av våra medlemmar ska vittna och sjunga. Det ska bli mycket intressant. Den lokal som församlingen hyr är för liten för söndagens möten. De samlas i Metodistkyrkan/Trefaldighetskyrkan, Trefaldighetskyrkan
Södra Strandgatan 3
702 10 Örebro
Mer info om församlingen Örebrokyrkan hittar du på:
http://www.orebrokyrkan.se/
Ikväll har vi lördagsbibelskola i Pingstkyrkan i Filipstad. Jag ska tala en del om GUDS RIKE och vi ska samtala kring en del frågor hur Guds Rike kan genbomsyra vårt samhälle. Guds Rike börjar i liten skala, men har en inre stark växtkraft.
När vi startade vår församling fick vi se hur Gud gav oss allt vad vi behövde för att bygga en församling. När vår kyrka i Hällefors skulle repareras och fyllas med möbler fick vi under en kort tid kyl, frys, bord, stolar, bäddsoffor, kyrkbänkar och flera 100 000 kronor i gåvor på ibland helt övernaturliga vägar. Gud visade att han ville göra något i våra bygder. Han hjälpte i små detaljer för att visa att han hade något större på gång.
Vi ser nu hur arbetet vuxit. Idag har vi haft en fantastiskt bra dag på Erikshjälpen. Många intressanta kontakter med människor och vi har sålt mycket bra vilket ger pengar till bistånd och mission.
Vårt främsta syfte är att vinna människor för Gud och få se liv förvandlade. Från meningslöshet och tomhet till framtidstro och ett liv fyllt av livsglädje, visioner och drömmar inspirerade av gud för att hjälpa andra att hitta livets mening och innehåll. Stora ord kanske du tycker, men vi tror att livets mening är att leva i en gudsrelation och tjäna sina medmänniskor.
På måndag ska jag göra en intressant resa för att hjälpa en afghansk kille som haft ett fruktansvärt svårt liv och som klarat livet i Sverige det sista året trots att han levt på 0 kronor i månaden. En klar utmaning!
Södra Strandgatan 3
702 10 Örebro
Mer info om församlingen Örebrokyrkan hittar du på:
http://www.orebrokyrkan.se/
Ikväll har vi lördagsbibelskola i Pingstkyrkan i Filipstad. Jag ska tala en del om GUDS RIKE och vi ska samtala kring en del frågor hur Guds Rike kan genbomsyra vårt samhälle. Guds Rike börjar i liten skala, men har en inre stark växtkraft.
När vi startade vår församling fick vi se hur Gud gav oss allt vad vi behövde för att bygga en församling. När vår kyrka i Hällefors skulle repareras och fyllas med möbler fick vi under en kort tid kyl, frys, bord, stolar, bäddsoffor, kyrkbänkar och flera 100 000 kronor i gåvor på ibland helt övernaturliga vägar. Gud visade att han ville göra något i våra bygder. Han hjälpte i små detaljer för att visa att han hade något större på gång.
Vi ser nu hur arbetet vuxit. Idag har vi haft en fantastiskt bra dag på Erikshjälpen. Många intressanta kontakter med människor och vi har sålt mycket bra vilket ger pengar till bistånd och mission.
Vårt främsta syfte är att vinna människor för Gud och få se liv förvandlade. Från meningslöshet och tomhet till framtidstro och ett liv fyllt av livsglädje, visioner och drömmar inspirerade av gud för att hjälpa andra att hitta livets mening och innehåll. Stora ord kanske du tycker, men vi tror att livets mening är att leva i en gudsrelation och tjäna sina medmänniskor.
På måndag ska jag göra en intressant resa för att hjälpa en afghansk kille som haft ett fruktansvärt svårt liv och som klarat livet i Sverige det sista året trots att han levt på 0 kronor i månaden. En klar utmaning!
Vacker höstdag med arbetskväll på Erikshjälpen
Vi var elva personer som arbetade ikväll på Erikshjälpen Second Hand. Vi hade en mycket fin arbetsgemenskap. Butiken går bättre och bättre och humöret är på topp. Vi är också så glada för att det ser ut som om vi kommer att få fler medarbetare bland annat genom Arbetsförmedlingen.
Sol och vackra höstfärger. Ett rent samvete och en gudsrelation. Trofasta vänner och en vision att kämpa för. Det ger livet mening och innehåll. Tack gode Gud!
Vi behöver stödja förföljda kristna i andra länder
www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=158065
Dagen skriver om en demonstration i Stockholm igår för förföljda kristna i Indien.
Varför reagerar Europa så litet på de våldsamma förfölelserna mot kristna i t.ex Iran, Kina, Eritrea och Irak? Borde vi inte göra mer för att stödja våra trossyskon som lider svårt?
Den 1 oktober ska jag delta i ett möte med Sveriges kristna råd. Då kommer jag att ta upp frågan om hur vi kan stödja konvertiter i de muslimska länderna. Iran planerar en lag mot konvertiter som även är tänkt att gälla retroaktivt, något helt absurt. Varför är det tillåtet att konvertera från kristendom till islam, men inte från islam till kristendom?
Varför flyr det så många människor från Mellanöstern till Europa och USA och Canada?
Det pågår en väckelse i flera länder där tusentals muslimer tar emot Jesus och får sina liv förvandlade.
I Sverige pågår det på flera platser en väckelse speciellt bland iranier. Förra veckan fick jag rapporter från tre olika orter om hur ett flertal iranier tagit emot Jesus direkt ute på gatuevangelisation.
En kristen iransk kvinna delade ut kristna tidningar i Göteborg. Fyra iranier kom fram till kvinnan och frågade om Jesus gjort något bra för henne. Visste hon inte att iranier skall vara muslimer? När den kristna kvinnan började berätta om hur Jesus förvandlat hennes liv, gett henne frid och frihet, syndernas förlåtelse, visat sig för henne i drömmar och syner och helat henne från en tumör blev de mållösa. Efter en stunds samtal böjde de sina huvuden i bön och tog emot förbön och frälsning och fick uppleva hur Guds kraft kom in i deras liv. Detta händer idag på flera platser. Det finns en hunger efter Gud, en hunger efter andliga verkligheter, en hunger efter någpt som kan stilla den inre oron och ge visshet om förlåtelse, rening, kraft och ett meningsfullt liv genom Jesus Kristus.
Dagen skriver om en demonstration i Stockholm igår för förföljda kristna i Indien.
Varför reagerar Europa så litet på de våldsamma förfölelserna mot kristna i t.ex Iran, Kina, Eritrea och Irak? Borde vi inte göra mer för att stödja våra trossyskon som lider svårt?
Den 1 oktober ska jag delta i ett möte med Sveriges kristna råd. Då kommer jag att ta upp frågan om hur vi kan stödja konvertiter i de muslimska länderna. Iran planerar en lag mot konvertiter som även är tänkt att gälla retroaktivt, något helt absurt. Varför är det tillåtet att konvertera från kristendom till islam, men inte från islam till kristendom?
Varför flyr det så många människor från Mellanöstern till Europa och USA och Canada?
Det pågår en väckelse i flera länder där tusentals muslimer tar emot Jesus och får sina liv förvandlade.
I Sverige pågår det på flera platser en väckelse speciellt bland iranier. Förra veckan fick jag rapporter från tre olika orter om hur ett flertal iranier tagit emot Jesus direkt ute på gatuevangelisation.
En kristen iransk kvinna delade ut kristna tidningar i Göteborg. Fyra iranier kom fram till kvinnan och frågade om Jesus gjort något bra för henne. Visste hon inte att iranier skall vara muslimer? När den kristna kvinnan började berätta om hur Jesus förvandlat hennes liv, gett henne frid och frihet, syndernas förlåtelse, visat sig för henne i drömmar och syner och helat henne från en tumör blev de mållösa. Efter en stunds samtal böjde de sina huvuden i bön och tog emot förbön och frälsning och fick uppleva hur Guds kraft kom in i deras liv. Detta händer idag på flera platser. Det finns en hunger efter Gud, en hunger efter andliga verkligheter, en hunger efter någpt som kan stilla den inre oron och ge visshet om förlåtelse, rening, kraft och ett meningsfullt liv genom Jesus Kristus.
Nytt id-kort för invandrare på gång
Skattverket får i uppdrag att arbeta fram ett statligt nytt id-kort för invandrare med uppehållstillstånd som väntar på svenskt medborgarskap. En utredning har jobbat med ärendet. Flera ledamöter i riksdagen har uppmärksammat problemen och några av dem har jag varit i kontakt med för att berätta om hur svårt och krångligt det kan vara för många som inte får id-kort för bankärenden. Jag har skrivit om Alice bland annat. Igår träffade jag henne och fick se det id-kort som HANDELSBANKEN i Filipstad ordnade för henne.
Utredningen har haft i uppdrag att utreda hur det kan säkerställas att det finns möjlighet för personer som inte är svenska medborgare men som har rätt att vara bosatta i Sverige att få id-kort. I uppdraget har ingått att föreslå vem som ska ha ansvaret för detta samt att närmare avgöra vilka kategorier av personer som ska omfattas. Det har även ingått att föreslå hur identiteten ska styrkas vid en ansökan om id-kort.
Bakgrunden till utredningen är att det har visat sig att en del utlänningar som bor i Sverige inte har möjlig¬het att skaffa en allmängiltig id-handling. Det innebär bland annat att de inte kan få tillgång till viktiga samhälls-funktioner som att öppna ett bankkonto. Utredningen konstaterar att ingen hittills har tagit ett övergripande ansvar för denna fråga. Staten bör nu enligt utredningen ta ett större ansvar.
Utredningens förslag innebär att Polisen ska utfärda det nya id-kortet och att alla som är folkbokförda i Sverige och har fyllt 16 år ska ha rätt att ansöka om det.
Id-kortet ska hålla en säkerhetsnivå som motsvarar den som i dag gäller för så kallade SIS-märkta id-kort och kortet ska utformas med det nuvarande nationella id-kortet som förebild.
Den som ansöker om det nya id-kortet ska kunna styrka sin identitet antingen genom att visa upp en id-handling eller genom ett intygsförfarande. Utländska pass med godtagbar säkerhetsstandard ska därvid godtas. Det föreslås inte någon begränsning av vilka som kan vara intygsgivare. Der bör i stället göras en allmän trovärdighetsbedömning av intygsgivaren som ett led i en helhetsbedömning.
Den nya ordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.
Hjälp med integrationen?
www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=157958
Dagen skriver om att regeringen vill ha hjälp med integrationen av våra nysvenskar. Man vänder sig till kyrkor och Röda Korset m.fl ideella organisationer.
Både socialdemokratiska regeringen och nu alliansregeringen har misslyckats med integrationen. Det som man eftersträvar eller säger sig ha genomfört kanske fungerar i några kommuner. Vägen in i Sverige är lång och mödosam och innebär höga murar att ta sig igenom och betongvallar av byråkrati att forcera. Fackförbunden slår vakt om sina medlemmar och sätter sig i många fall emot att nysvenskarna skall få komma och praktisera på de olika företagen eller i kommunen.
För några år sedan gick jag upp till kommunledningen med en grupp afrikaner. De ville inte bara sitta på flyktingförläggningen och vänta utan ville ut på stan och städa, klippa gräs, skotta snö eller göra en insats på andra områden. Vi har inte hört ett ljud från kommunen.
I 18 år har jag följt med invandrare till olika myndigheter, hjälpt till att fylla i blanketter, förklarat lagar och regler, hamnat i moment 22-situationer och stångat huvudet i väggen. Ibland har vi lyckats få en läkare att få sin utbildning validerad, ibland har läkaren fått börja som sjukvårdsbiträde, men ändå en liten början. Många gånger har vi fått höra att vi ska sitta still och vänta och inte förvänta oss att egna initiativ skulle göra det lättare att nå uppsatta mål. I stället har vi blivit tillsagda av Migrationsverket att låta dem sköta allt och inte ta några genvägar. År har lagts till år och något arbete eller praktik har inte gått att få. Högutbildade afrikaner, afghaner, irakier och rysktalande fd sovjetmedborgare med ingenjörsexamen sitter och väntar med bra betyg i svenska och andra ämnen, men får ändå inget jobb i Enköping, Hallsberg, Kumla, Örebro och Filipstad.
Nyligen försökte vi ordna en "starta eget kurs" i kyrkan, men socialnämnden sa att det skulle ta ett år att utreda eventuellt bidrag och medverkan medan Arbetsförmedlingen meddelade att all upphandling sker centralt. Ville vi som församling köra igång något fick vi göra det, men de kunde inte hjälpa till.
I min bok "När världen kom till stan" berättar jag om hur Värnamo och andra orter i bibelbältet lyckats med integrationen. Det är kanske där som lösningen ändå finns. Gnosjö, Markaryd och Sävsjö m-fl orter visar oss vägen genom byråkratins irrgångar via enskilda eldsjälar uppbackade av församlingsmedlemmars böner och praktiska handtag.
Inte räknar vi med att få något betalt utan vi gör det för att det blir en sån glädje när man lyckats hjälpa någon till ett jobb. Våra vänner från Kazakstan har i Arvika fått jobb. Familjen Siitov kan glädja sig att det ändå fungerar på en del orter. I Arvika kanske det är närheten till Norge som hjälper en del.
Jag följer denna ödesfråga för vårt land med stort intresse och hoppas att regeringens intentuioner skall ge bra resultat.
Dagen skriver om att regeringen vill ha hjälp med integrationen av våra nysvenskar. Man vänder sig till kyrkor och Röda Korset m.fl ideella organisationer.
Både socialdemokratiska regeringen och nu alliansregeringen har misslyckats med integrationen. Det som man eftersträvar eller säger sig ha genomfört kanske fungerar i några kommuner. Vägen in i Sverige är lång och mödosam och innebär höga murar att ta sig igenom och betongvallar av byråkrati att forcera. Fackförbunden slår vakt om sina medlemmar och sätter sig i många fall emot att nysvenskarna skall få komma och praktisera på de olika företagen eller i kommunen.
För några år sedan gick jag upp till kommunledningen med en grupp afrikaner. De ville inte bara sitta på flyktingförläggningen och vänta utan ville ut på stan och städa, klippa gräs, skotta snö eller göra en insats på andra områden. Vi har inte hört ett ljud från kommunen.
I 18 år har jag följt med invandrare till olika myndigheter, hjälpt till att fylla i blanketter, förklarat lagar och regler, hamnat i moment 22-situationer och stångat huvudet i väggen. Ibland har vi lyckats få en läkare att få sin utbildning validerad, ibland har läkaren fått börja som sjukvårdsbiträde, men ändå en liten början. Många gånger har vi fått höra att vi ska sitta still och vänta och inte förvänta oss att egna initiativ skulle göra det lättare att nå uppsatta mål. I stället har vi blivit tillsagda av Migrationsverket att låta dem sköta allt och inte ta några genvägar. År har lagts till år och något arbete eller praktik har inte gått att få. Högutbildade afrikaner, afghaner, irakier och rysktalande fd sovjetmedborgare med ingenjörsexamen sitter och väntar med bra betyg i svenska och andra ämnen, men får ändå inget jobb i Enköping, Hallsberg, Kumla, Örebro och Filipstad.
Nyligen försökte vi ordna en "starta eget kurs" i kyrkan, men socialnämnden sa att det skulle ta ett år att utreda eventuellt bidrag och medverkan medan Arbetsförmedlingen meddelade att all upphandling sker centralt. Ville vi som församling köra igång något fick vi göra det, men de kunde inte hjälpa till.
I min bok "När världen kom till stan" berättar jag om hur Värnamo och andra orter i bibelbältet lyckats med integrationen. Det är kanske där som lösningen ändå finns. Gnosjö, Markaryd och Sävsjö m-fl orter visar oss vägen genom byråkratins irrgångar via enskilda eldsjälar uppbackade av församlingsmedlemmars böner och praktiska handtag.
Inte räknar vi med att få något betalt utan vi gör det för att det blir en sån glädje när man lyckats hjälpa någon till ett jobb. Våra vänner från Kazakstan har i Arvika fått jobb. Familjen Siitov kan glädja sig att det ändå fungerar på en del orter. I Arvika kanske det är närheten till Norge som hjälper en del.
Jag följer denna ödesfråga för vårt land med stort intresse och hoppas att regeringens intentuioner skall ge bra resultat.
En dröm som gick i uppfyllelse
Här nedan ser ni en bild som är fyra år gammal. Det är Ofelia och hennes mamma som hälsar på i samband med Oxhälja marknad. Ofelia med familj sökte asyl på den tiden. Vi pratade om hur allt skulle bli en gång i framtiden då hon skulle ha uppehållstillstånd och ha egen lägenhet och studera på universitetet o.s.v. Inte visste vi vilken kamp det skulle bli med nästan ett helt år som gömd. Idag var jag med om uppfyllelsen av drömmen.
Efter ett sammanträde på Evangeliska Frikyrkan där vi samtalat om hur vi skall förmedla evangeliet i ett mångkulturellt samhälle for jag till Varberga stadsdel i Örebro. Jag har inte mått så bra en hel vecka på grund av kraftiga biverkningar av en medicin mot högt blodtryck, men jag tänkte att jag bara måste åka till Ofelia när jag var i Örebro.
Det var en högtidlig känsla att kliva över tröskeln med orkidén i handen och gratulera Ofelia till den fina lägenheten på två rum och litet kök/kokvrå, stor garderob och rymligt badrum/toalett. Verkligt stilfullt och gediget möblerat. På ett av borden låg ett 10-tal läroböcker i rättskunskap, civilrätt och kommunalrätt o.s.v.
Vi satt ner och tänkte tillbaka på åren som asylsökande i Filipstad, på tiden som gömd och den mardrömslika väntan efter den 15 november 2005 då det kom en ny chans till uppehållstillstånd. Ofelia ser fram emot att få börja läsa om mänskliga rättigheter och kanske få utgöra en skillnad för tusentals förtryckta kvinnor. Ofelia berättade om boken hon håller på att läsa just nu om flickan som blev bortgift med en äldre man i Afghanistan. Dagen som flickan sökte upp sin rike far som inte ville veta av henne hittade hon sin mor hängd när hon återvände till hemmet. Fruktansvärt tragiska människoöden.
Jag vill fortsätta att drömma om juristen Ofelia från Azerbajdzjan som upplevt Jesus i sitt liv och som får vara med att sätta människor fria både fysiskt och andligt. Både de som lever i andligt mörker och de som lever i kvinnoförtryckets mörker skall få se ljuset. Jag tror att du kommer att få vara till en stor välsignelse Ofelia och jag är så glad för pratstunden idag då vi berörde djupa och viktiga frågor. Roligt att Jenny kom förbi och att vi alla tre fick njuta av gott te och härliga mackor. Jag kommer på din examen då du tar juristexamen!
Efter ett sammanträde på Evangeliska Frikyrkan där vi samtalat om hur vi skall förmedla evangeliet i ett mångkulturellt samhälle for jag till Varberga stadsdel i Örebro. Jag har inte mått så bra en hel vecka på grund av kraftiga biverkningar av en medicin mot högt blodtryck, men jag tänkte att jag bara måste åka till Ofelia när jag var i Örebro.
Det var en högtidlig känsla att kliva över tröskeln med orkidén i handen och gratulera Ofelia till den fina lägenheten på två rum och litet kök/kokvrå, stor garderob och rymligt badrum/toalett. Verkligt stilfullt och gediget möblerat. På ett av borden låg ett 10-tal läroböcker i rättskunskap, civilrätt och kommunalrätt o.s.v.
Vi satt ner och tänkte tillbaka på åren som asylsökande i Filipstad, på tiden som gömd och den mardrömslika väntan efter den 15 november 2005 då det kom en ny chans till uppehållstillstånd. Ofelia ser fram emot att få börja läsa om mänskliga rättigheter och kanske få utgöra en skillnad för tusentals förtryckta kvinnor. Ofelia berättade om boken hon håller på att läsa just nu om flickan som blev bortgift med en äldre man i Afghanistan. Dagen som flickan sökte upp sin rike far som inte ville veta av henne hittade hon sin mor hängd när hon återvände till hemmet. Fruktansvärt tragiska människoöden.
Jag vill fortsätta att drömma om juristen Ofelia från Azerbajdzjan som upplevt Jesus i sitt liv och som får vara med att sätta människor fria både fysiskt och andligt. Både de som lever i andligt mörker och de som lever i kvinnoförtryckets mörker skall få se ljuset. Jag tror att du kommer att få vara till en stor välsignelse Ofelia och jag är så glad för pratstunden idag då vi berörde djupa och viktiga frågor. Roligt att Jenny kom förbi och att vi alla tre fick njuta av gott te och härliga mackor. Jag kommer på din examen då du tar juristexamen!
TID ATT LYSSNA
Vi har haft underbara och andligt starka möten med evangelist Roger Larsson. Han har förmedlat hälsningar från Gud till oss som församling och till ett flertal enskilda åhörare. Flera människor blev mycket starkt berörda av Guds helige Ande.
Mötena har präglats av gudsnärvaro i helighet och stillhet. Mycket folk har samlats både från Hällefors och Filipstad, men också från hela Värmland och även andra orter.
Roger hade med sig ett team bestående av Eva-Lotta Blomkvist, Alsione Nyström och Magnus Henriksson. De deltog med vittnesbörd, förbön och information om Evangelistfonden vars syfte är att hjälpa fram unga evangelister i Sverige och Norden som är villiga att gå ut med evangeliet=det glada budskapet om Jesus Kristus.
Här några kort från mötena som hölls i Pingstkyrkan i Filipstad och Betel, Hällefors.
Eva-Lotta berättar hur hon fick förmedla Guds kärlek till en mötesbesökare som kom till "hennes" kyrka för första gången. Eva-Lotta ville med sitt vittnesbörd visa hur viktigt det är att vi lär oss lyssna till Guds röst och vågar agera efter vad vi hör. Eva-Lotta jobbar i en församling inom Svenska Kyrkan. Roger Larsson är medlem i Frälsningsarmén.
Roger Larsson predikar i Betel.
Mötena har präglats av gudsnärvaro i helighet och stillhet. Mycket folk har samlats både från Hällefors och Filipstad, men också från hela Värmland och även andra orter.
Roger hade med sig ett team bestående av Eva-Lotta Blomkvist, Alsione Nyström och Magnus Henriksson. De deltog med vittnesbörd, förbön och information om Evangelistfonden vars syfte är att hjälpa fram unga evangelister i Sverige och Norden som är villiga att gå ut med evangeliet=det glada budskapet om Jesus Kristus.
Här några kort från mötena som hölls i Pingstkyrkan i Filipstad och Betel, Hällefors.
Eva-Lotta berättar hur hon fick förmedla Guds kärlek till en mötesbesökare som kom till "hennes" kyrka för första gången. Eva-Lotta ville med sitt vittnesbörd visa hur viktigt det är att vi lär oss lyssna till Guds röst och vågar agera efter vad vi hör. Eva-Lotta jobbar i en församling inom Svenska Kyrkan. Roger Larsson är medlem i Frälsningsarmén.
Roger Larsson predikar i Betel.
Grym behandling av återvändande flykting
Här skriver juristen Thabo Muso om en klient som avvisats till det enligt den svenska regeringen "säkra" Kabul.
Du kan läsa mer på http://www.afghanha.se/
Skicka till politiker och oppinionsbildare! Vi måste reagrea eftersom polisen nu intensifierat avvisningarna till Afghanistan.
"Jag heter Thabo 'Muso och är ombud för en afghansk man på 23 år som heter Wahid Rahimi. Wahid avvisades till Kabul, Afghanistan för några månader sedan. Jag har nyligen överklagat Migrationsverkets beslut att inte ge honom uppehållstillstånd i Sverige där hans föräldrar bor. Ärendet ligger nu hos Migrationsdomstolen i Stockholm.
Wahid och hans föräldrar tvingades fly efter att Wahid blev skjuten tre gånger med ett automatgevär av en man vars tilltänkta (17-åriga) hustru hade haft sex med Wahid. Wahid var då 18 år. Wahids historia har rapporterats av Sveriges Radios ekorredaktion, P1 och P3, Tidningarnas Telegrambyrå (ett tjugotal artiklar i svensk press), samt av Sveriges Televisions nyhetsprogram "Aktuellt".
Bilder på Wahid Rahimi efter att ett antal poliser i Kabul misshandlat honom tidigt på morgonen fredagen den 5 september 2008.
Ett antal uniformerade poliser bröt sig in i Wahids inhyrda rum. De slog honom blodig i ansiktet med nävarna. De slog honom i huvudet med kniv. De rispade hans fingrar med kniv. Wahid hotades till livet och poliserna sade att de skulle stoppa in och låta spränga en handgranat, som de visade inför hans ögon, i hans mun nästa gång de träffade honom om han inte betalade 20 000 dollar till dem.
Poliserna har stulit Wahids pass.
Skälet till polisernas agerande är att de ryktesvägen fåt reda på att han avvisats från Sverige och poliserna antar att han har kontakter i Sverige som kan ge honom mycket pengar.
Efter det inträffade ringde Wahid till mig klockan 6 på morgonen svensk tid. Han har aldrig tidigare ringt under de cirka fyra månader han tillbringat i Afghanistan sedan han avvisades, bara skickat SMS. Han har även skickat SMS om att han kommer att dö, att han misshandlats av poliser och att han vill fly från Kabul. När jag ringde tillbaka till honom grät han så mycket och så högt att vi hade svårt att prata. Han skrek hela tiden "hjälp mig! Hjälp mig! Jag kommer att dö!" Givetvis vågar inte Wahid anmäla det inträffade till polisen.
Ingen vågar hyra ut ett rum till Wahid av fruktan för att polisen skall komma och mörda alla som bor där under sin jakt på Wahid Rahimi. Pappan till den kompis som Wahid flydde till har sagt åt Wahid att flytta omedelbart.
Poliserna som misshandlat Wahid har sagt att det inte är någon idé att han försöker gömma sig för dem. Han tror och fruktar djupt att poliserna hittar honom i Kabul, men han vet inte var i Afghanistan han skall tas vägen.
Situationen beskriven ovan skall jämföras med Migrationsverkets och Migrationsöverdomstolens bedömning (se Migrationsöverdomstolens dom UM 3854-07) av Kabul som internflyktsalternativ i Kabul, enligt vilken "polisen i Kabul strävar efter att upprätthålla lag och ordning". Därför går det enligt Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen att avvisa ensamma unga afghanska män till Kabul.
Åtskilliga rapporter från bland annat UNHCR, brittiska inrikesdepartementet och amerikanska utrikesdepartementet har under flera år beskrivit hur polisen i Kabul begår mycket grova övergrepp mot den befolkning den är tänkt att skydda. Rapporterna visar hur poliserna är inblandade i narkotikahandel, plundrar civilas hem, begår förföljelse, tortyr, rånmord och beställningsmord (flera av mina klienter och deras anhöriga har drabbats av dessa problem och jag har mer bildbevis och dokumentation i enskilda fall). Dessa rapporter har emellertid inte varit avgörande för Migrationsverkets och Migrationsöverdomstolens bedömning.
Detta är svensk flyktingpolitik år 2008.".
Thabo 'Muso Kyrkbacken 27 169 62 SOLNA
Du kan läsa mer på http://www.afghanha.se/
Skicka till politiker och oppinionsbildare! Vi måste reagrea eftersom polisen nu intensifierat avvisningarna till Afghanistan.
"Jag heter Thabo 'Muso och är ombud för en afghansk man på 23 år som heter Wahid Rahimi. Wahid avvisades till Kabul, Afghanistan för några månader sedan. Jag har nyligen överklagat Migrationsverkets beslut att inte ge honom uppehållstillstånd i Sverige där hans föräldrar bor. Ärendet ligger nu hos Migrationsdomstolen i Stockholm.
Wahid och hans föräldrar tvingades fly efter att Wahid blev skjuten tre gånger med ett automatgevär av en man vars tilltänkta (17-åriga) hustru hade haft sex med Wahid. Wahid var då 18 år. Wahids historia har rapporterats av Sveriges Radios ekorredaktion, P1 och P3, Tidningarnas Telegrambyrå (ett tjugotal artiklar i svensk press), samt av Sveriges Televisions nyhetsprogram "Aktuellt".
Bilder på Wahid Rahimi efter att ett antal poliser i Kabul misshandlat honom tidigt på morgonen fredagen den 5 september 2008.
Ett antal uniformerade poliser bröt sig in i Wahids inhyrda rum. De slog honom blodig i ansiktet med nävarna. De slog honom i huvudet med kniv. De rispade hans fingrar med kniv. Wahid hotades till livet och poliserna sade att de skulle stoppa in och låta spränga en handgranat, som de visade inför hans ögon, i hans mun nästa gång de träffade honom om han inte betalade 20 000 dollar till dem.
Poliserna har stulit Wahids pass.
Skälet till polisernas agerande är att de ryktesvägen fåt reda på att han avvisats från Sverige och poliserna antar att han har kontakter i Sverige som kan ge honom mycket pengar.
Efter det inträffade ringde Wahid till mig klockan 6 på morgonen svensk tid. Han har aldrig tidigare ringt under de cirka fyra månader han tillbringat i Afghanistan sedan han avvisades, bara skickat SMS. Han har även skickat SMS om att han kommer att dö, att han misshandlats av poliser och att han vill fly från Kabul. När jag ringde tillbaka till honom grät han så mycket och så högt att vi hade svårt att prata. Han skrek hela tiden "hjälp mig! Hjälp mig! Jag kommer att dö!" Givetvis vågar inte Wahid anmäla det inträffade till polisen.
Ingen vågar hyra ut ett rum till Wahid av fruktan för att polisen skall komma och mörda alla som bor där under sin jakt på Wahid Rahimi. Pappan till den kompis som Wahid flydde till har sagt åt Wahid att flytta omedelbart.
Poliserna som misshandlat Wahid har sagt att det inte är någon idé att han försöker gömma sig för dem. Han tror och fruktar djupt att poliserna hittar honom i Kabul, men han vet inte var i Afghanistan han skall tas vägen.
Situationen beskriven ovan skall jämföras med Migrationsverkets och Migrationsöverdomstolens bedömning (se Migrationsöverdomstolens dom UM 3854-07) av Kabul som internflyktsalternativ i Kabul, enligt vilken "polisen i Kabul strävar efter att upprätthålla lag och ordning". Därför går det enligt Migrationsverket och Migrationsöverdomstolen att avvisa ensamma unga afghanska män till Kabul.
Åtskilliga rapporter från bland annat UNHCR, brittiska inrikesdepartementet och amerikanska utrikesdepartementet har under flera år beskrivit hur polisen i Kabul begår mycket grova övergrepp mot den befolkning den är tänkt att skydda. Rapporterna visar hur poliserna är inblandade i narkotikahandel, plundrar civilas hem, begår förföljelse, tortyr, rånmord och beställningsmord (flera av mina klienter och deras anhöriga har drabbats av dessa problem och jag har mer bildbevis och dokumentation i enskilda fall). Dessa rapporter har emellertid inte varit avgörande för Migrationsverkets och Migrationsöverdomstolens bedömning.
Detta är svensk flyktingpolitik år 2008.".
Thabo 'Muso Kyrkbacken 27 169 62 SOLNA
Polis grep asylsökande
Jag har under flera år följt en man från Afrika och hans väg genom asylprocessen. Han har samarbetat med Migrationsverket och till och med besökt sitt lands ambassad trots att den representerar den fientliga regim som dödat hans far. jag kan förstå att det var inte ett lätt steg att ta. Vi har dock hela tiden velat vara helt ärliga. Därför har mannen berättat om sitt arbete, uppgivit adress dit och inte försökt att hålla sig undan. varje kväll har han sovit i sin asyllägenhet. Om polisen hade velat söka honom hade de med lätthet kunnat nå honom på de angivna platserna. I stället grep de honom när han var på väg i bussen till sitt arbete. Vilken traumatisk händelse! Tidigare har mannen blivit gripen av misstag när polisen letade efter en annan man. Detta missförstånd klargjordes och polisen bad honom om ursäkt. Naturligtvis satte även den händelsen djupa spår i mannens liv. I hans land arbetar polisen på ett mer brutalt och hårt sätt än i Sverige.
Mannen har tidigare fått någon slags resehandling som inte dugt som underlag för att Migrationsverket skulle kunna avvisa honom. När jag för ett par veckor sedan mötte hans ahandläggare konstaterade vi att läget var lugnt, mannen samarbetade med myndigheterna och att det inte fanns anledning att oroa sig som läget var.
TROTS DETTA BLIR HAN GRIPEN AV POLIS! Det visar sig nu att en handling som ambassaden skickat till Migrationsverket har förkommit på Migrationsverket. Detta har gjort att polisen tydligen trott att mannen inte velat samarbeta. Det är så man tar sig för pannan i detta vårt demokratiska och byråkratiska land där allt skall diarieföras och på så sätt aldrig riskera att komma bort.
Nu har en advokat utsetts som skall skriva en inlaga i förvarsfrågan. Vi hoppas verkligen att polisen skall gå med på att han ställs under uppsikt, vilket betyder att han får gå till polisstationen ett par gånger i veckan och skriva på sitt namn så att de ser att han inte tänker avvika. Mannen har varit fem år i Sverige och har arbete och skött sig perfekt. Han är medlem i ett politiskt parti och dess ungdomsförbund och har siktet intsällt på att en gång i livet kunna återvända till sitt land och vara med och bygga upp ett demokratiskt styrelseskick. Jag hade glädjen att döpa mannen och jag har sett hur han funnit en trygghet och frid i sin tro på Gud.
I dagens läge råder det krig i hans land och han riskerar sitt liv vid ett återvändande. Som äldste sonen i en familj där pappan dödats står mannen på tur att dödas.
Jag tycker verkligen att han har skyddsbehov och borde garanteras trygghet i vårt land, åtminstone i några år tills det förhoppningsvis blir lugnt i landet.
Nu hoppas jag att några av mina vänner som bor nära förvaret ska ta sig tid att besöka honom. Hur är det det står i bibeln? "Ni besökte mig när jag var i fängelse" sa Jesus. "När såg vi dig i fängelse"? Jesus svarade: "Vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta, det har ni gjort mot mig".
Mannen har tidigare fått någon slags resehandling som inte dugt som underlag för att Migrationsverket skulle kunna avvisa honom. När jag för ett par veckor sedan mötte hans ahandläggare konstaterade vi att läget var lugnt, mannen samarbetade med myndigheterna och att det inte fanns anledning att oroa sig som läget var.
TROTS DETTA BLIR HAN GRIPEN AV POLIS! Det visar sig nu att en handling som ambassaden skickat till Migrationsverket har förkommit på Migrationsverket. Detta har gjort att polisen tydligen trott att mannen inte velat samarbeta. Det är så man tar sig för pannan i detta vårt demokratiska och byråkratiska land där allt skall diarieföras och på så sätt aldrig riskera att komma bort.
Nu har en advokat utsetts som skall skriva en inlaga i förvarsfrågan. Vi hoppas verkligen att polisen skall gå med på att han ställs under uppsikt, vilket betyder att han får gå till polisstationen ett par gånger i veckan och skriva på sitt namn så att de ser att han inte tänker avvika. Mannen har varit fem år i Sverige och har arbete och skött sig perfekt. Han är medlem i ett politiskt parti och dess ungdomsförbund och har siktet intsällt på att en gång i livet kunna återvända till sitt land och vara med och bygga upp ett demokratiskt styrelseskick. Jag hade glädjen att döpa mannen och jag har sett hur han funnit en trygghet och frid i sin tro på Gud.
I dagens läge råder det krig i hans land och han riskerar sitt liv vid ett återvändande. Som äldste sonen i en familj där pappan dödats står mannen på tur att dödas.
Jag tycker verkligen att han har skyddsbehov och borde garanteras trygghet i vårt land, åtminstone i några år tills det förhoppningsvis blir lugnt i landet.
Nu hoppas jag att några av mina vänner som bor nära förvaret ska ta sig tid att besöka honom. Hur är det det står i bibeln? "Ni besökte mig när jag var i fängelse" sa Jesus. "När såg vi dig i fängelse"? Jesus svarade: "Vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta, det har ni gjort mot mig".
11 nationer representerade på ONSDAGSKUL
Ikväll hade vi ONSDAGSKUL för barn och ungdomar för andra gången i höst. Ikväll kom det fler barn än förra gången. De som tagit med en kompis fick en liten uppmuntrande present. Vi har också en jäåttefin annons i dagens VECKO-NYTT. Den gav också effekt.
Barnen som var med ikväll var från Sverige, Finland, Skottland, Armenien, Tjetjenien, Nigeria, Eritrea, Kosovo, Serbien, Colombia och Libanon.
Tänk att vi i lilla Filipstad kan ha dessa internationella samlingar.
Flera av ungdomarna har kristen bakgrund och har flytt från sina länder just på grund av detta. De kan inte förstå att deras svenska kompisar i skolan nästan alla antingen inte vet nåt om kristen tro eller så har de klara uppfattningar att bibeln, Jesus och Gud är rena bluffen.
Vi håller på att bygga upp en kristen ungdomsgrupp igen i Filipstad. För ett antal år sedan hade vi en rätt så stor grupp. Vi hade en ungdomskör, rockgrupp och ett ungdomscafé som ibland samlade ett 80-tal ungdomar. De allra flesta av dem som var med då har flyttat till storstäderna på grund av arbete.
Det var så roligt ikväll att en av dessa yngre ungdomar från den tiden nu jobbar på en skola och hade tagit med sig två elever. Jätteroligt!
Barnen som var med ikväll var från Sverige, Finland, Skottland, Armenien, Tjetjenien, Nigeria, Eritrea, Kosovo, Serbien, Colombia och Libanon.
Tänk att vi i lilla Filipstad kan ha dessa internationella samlingar.
Flera av ungdomarna har kristen bakgrund och har flytt från sina länder just på grund av detta. De kan inte förstå att deras svenska kompisar i skolan nästan alla antingen inte vet nåt om kristen tro eller så har de klara uppfattningar att bibeln, Jesus och Gud är rena bluffen.
Vi håller på att bygga upp en kristen ungdomsgrupp igen i Filipstad. För ett antal år sedan hade vi en rätt så stor grupp. Vi hade en ungdomskör, rockgrupp och ett ungdomscafé som ibland samlade ett 80-tal ungdomar. De allra flesta av dem som var med då har flyttat till storstäderna på grund av arbete.
Det var så roligt ikväll att en av dessa yngre ungdomar från den tiden nu jobbar på en skola och hade tagit med sig två elever. Jätteroligt!
Höst i vårt älskade Dala-Järna
Rönnen står så vacker i Skålö by i Dala-Järna. I lilla timmerstugan står det två banankartonger med lingon.
Blommorna i ringen står kvar. Än har inte frosten kommit.
Mor och son återförenade efter flera år
Ikväll hade vi ett gripande möte i Pingstkyrkan. Berekti har återförenats med sin son. Det är miraklernas mirakel och vi är så tacksamma till Gud och alla som hjälpt till på olika sätt. Heather och Agneta tillsammans med mamma Berekti for till Arland i fredags för att möta sonen. Han kom direkt från ett flyktingläger i Sudan och får nu stanna I Sverige och vara tillsammans med sin mor.
På mötet ikväll firade vi med toscatårta. Efteråt satte sig Hailiab vid pianot och spelade lite. Trevligt!
Vi övade i nästan en hel timme till mötena nästa helg med Roger Larsson. Vi ser fram emot dem med stor förväntan till Gud
Arbetskväll på Erikshjälpen
Vi var tio personer som jobbade på Erikshjälpen ikväll. Alldelses lagom många för att alla skall ha meningsfulla uppgifter och att det inte blir rörigt.
Vi hängde ut massor av fina kläder, sorterade textilier, testade lampor, dvd-spelare, Tv, bandspelare m.m. Några städade hela butiken, diskade massor av koppar, fat, tallrikar, vaser, glas och mycket mer. Vi prismärkte och städade toaletterna och köket och sen hade vi en mysig stund när vi fikade och åt gott bröd med nötrulle och ost.
Vi var fem svenskar, en norsk, en libanes, en rom från Kosovo, en burundier och en person från Litauen.
Redan om tre veckor ska vi ha arbetskväll igen. Vi gläds åt allt som händer i vår lilal församling. Viist är det fantastiskt att vi kan hålla denna stora butik igång vecka efter vecka och alltid ha fullt med grejor utan att vi beställt en enda sak. Vilka andra butiker kan jobba på det viset.
Vi vet inte från vecka till vecka om vi över huvud taget skall få något att sälja. Ändå kommer det in nytt hela tiden.
Idag kom en man som sa att vi skulle få ta allt från ett dödsbo. Jag frågade om släktingarna tagit det som de ville ha, men fick till svar att Erikshjälpen skulle få allt. Generöst och jättebra!
Vi hängde ut massor av fina kläder, sorterade textilier, testade lampor, dvd-spelare, Tv, bandspelare m.m. Några städade hela butiken, diskade massor av koppar, fat, tallrikar, vaser, glas och mycket mer. Vi prismärkte och städade toaletterna och köket och sen hade vi en mysig stund när vi fikade och åt gott bröd med nötrulle och ost.
Vi var fem svenskar, en norsk, en libanes, en rom från Kosovo, en burundier och en person från Litauen.
Redan om tre veckor ska vi ha arbetskväll igen. Vi gläds åt allt som händer i vår lilal församling. Viist är det fantastiskt att vi kan hålla denna stora butik igång vecka efter vecka och alltid ha fullt med grejor utan att vi beställt en enda sak. Vilka andra butiker kan jobba på det viset.
Vi vet inte från vecka till vecka om vi över huvud taget skall få något att sälja. Ändå kommer det in nytt hela tiden.
Idag kom en man som sa att vi skulle få ta allt från ett dödsbo. Jag frågade om släktingarna tagit det som de ville ha, men fick till svar att Erikshjälpen skulle få allt. Generöst och jättebra!
Richard Dawkins bok "Illusionen om Gud".
Jag har fått ett uppdrag från föreningen Genesis att recensera boken "Illusionen om Gud". Dawkins är nog den enskilda person som mest av alla påverkar samhällets syn på kristen tro. Han menar att allt, allt elände beror på religion.
I början av boken skriver Richard att ingen som läser boken kan fortsätta att vara troende utan de kommer att bli ateister. Nu har jag läst fyra kapitel och jag är än så länge lika fast i min tro på Gud. De rallarsvingar och glåpord Dawkins slungar ut mot Gud, Jesus, bibeln och kristen tro inger inte något förtroende för honom som seriös vetenskapsman.
Visst finns det många "knäppskallar" inom kristenheten, speciellt i USA där man gör pengar av bibelns lära och visst finns det många avarter inom en del församlingar. Det är bra att det beslyses, men avarter finns inom alla områden. Kristendomens huvudfåra är dock balanserad och fylld av kärlek, glädje, frid och ärligt sökande.
Nu ska jag ta med mig boken till Dalarna där jag skall koppla av ett par dagar.
Jag hoppas ha läst klart inom en veckla och ska då mer utförligt recensera boken och ge min syn på det Dawkins skriver.
Bullgerilla och Pannkakskyrka?
Jag brinner av iver att nå ut med det galad budskapet om vem Jesus är och vad han kan göra för oss idag. Kyrkorna måste hitta vägar att nå ut till folket. Nu på lördag ska Kristen Gemenskap vara ute på marknaden i Hällefors med Bullgerillan.
På andra platser har Pannkakskyrkan slagit till. Vad är nu detta? Är det ett jippo? Är det seriöst? Blir det pannakaka av hela kyrkan eller...........Ja, kolla själv.
www.pannkakskyrkan.se
På andra platser har Pannkakskyrkan slagit till. Vad är nu detta? Är det ett jippo? Är det seriöst? Blir det pannakaka av hela kyrkan eller...........Ja, kolla själv.
www.pannkakskyrkan.se
"Nicklas" från Irak får skydd???Var?
"Nicklas" hör till de irakier som landsattes på någon av de grekiska öarna. Där räddades han till livet när andra passagerare misshandlades och några drunknade. Efter fängelsevistelse på ett mål mat om dagen bestående av soppa och bröd fick han 30 dagar på sig att lämna landet. han sökte sig då till Sverige där man upptäckte att han varit i Grekland. han utvisades således tillbaka till Grekland där han omedelbart fördes till den turkiska gränsen. Där tog turkiska vakter och soldater hand om honom och knuffade och föste ut honom ur landet allt medan de hotade att döda honom. Väl tillbaka i Irak sökte "Nicklas" upp sin präst och kyrka. Han fick dokument från kyrkan och polisen som visade att han riskerade sitt liv om han stannade kvar i landet. Det på går en klappjakt på kristna eftersom grupper bedömer alla kristna utifrån "den kristne Busch".
Nu kom "Nicklas" raka vägen till Sverige, men blev inte trodd av myndigheterna. Alltså ville de skicka honom till Grekland igen, allt enligt Dublinförordningen.
Han kom till mig i Pingstkyrkan när polisen letade efter honom för att avvisa honom. Vi gjorde upp en plan hur han skulle kunna ta sig till ett annat nordiskt land.
Med några hundralappar på fickan och diverse handlingar och dokumentation for han iväg. Tog olika färdemedel och uppsökte närmaste polisstation i det nya landet. Blev väl bemött. Fick biljett till en flyktingförläggning. Reste dit och blev vänligt bemött. Ringde igår och meddelade var han var.
Jag gick in på Internet och hittade en kyrka liknande Kristen Gemenskap och tog reda på adress och ansvarig föreståndare i församlingen på den ort där han bor.
"Nicklas" behöver vänner som kan hjälpa honom i den nya asylprocessen. Det finns chanser att han får stanna i detta land. Jag blev verkligen glad att han följde planen helt ut och att det fungerade. Vi behövde aldrig vara rädda för polisen eller uppge något missledande. Det verkade faktiskt som om polisen inte var speciellt intresserad av att ta honom och föra honom till Grekland, tack och lov.
Jag tror faktiskt att Gud var med denne mycket försiktige, blyge och ödmjuke unge man som inte kunnat träffa sin familj på flera år. När han ringer till mig darrar hans röst och han viskar fram sina frågor i en ödmjuk och försynt ton.
Ska bli spännande att uppleva dagen när han äntligen får ro och skydd.
Onsdagskul har börjat igen
Ikväll började vi Onsdagskul igen. 13 barn och ungdomar tror jag vi var första gången. Vi har inte hunnit annonsera och berätta för alla att vi börjat. det kommer att bli många fler till nästa gång. Alla fick berätta om nåt kul de gjort under sommaren. jag talade lite om att vi skall förlåta varandra och sen lekte vi lekar, sjöng och åt glass.
Bilderna är från förra året.
Roger Larsson-en presentation
ROGER LARSSON KOMMER TILL FILIPSTAD OCH HÄLLEFORS DEN 20-21 SEPTEMBER. Lördagen den 20 sept. kl. 18 blir mötet i PINGSTKYRKAN I FILIPSTAD. Söndag förmiddag kl. 11 är mötet i BETEL; HÄLLEFORS. VÄLKOMNA!
I Roger Larsson förenas både profeten och evangelisten i en enda person. Här möter vi profetens skarpa blick för individens, kyrkans och nationens tillstånd, samtidigt som vi möter evangelistens lidelse att göra Jesus Kristus känd för vår tids människor.
Roger Larsson är född 1935. Han kommer ursprungligen från Bygdeå i Västerbotten och har sina rötter i Frälsningsarméns evangeliska väckelsemiljö, men han är inte på något sätt främmande för andra kristna traditioner. Hans passion är att över allt verka för en sund andlig enhet. Han vill se en kyrka som omvänder sig till sin ursprungliga kallelse och som blir en andlig kraft i det samhälle som håller på att falla sönder.
Redan 1955 började han sin bana som evangelist i pingstförsamlingen i Ljungskile efter examen vid Bibelskolan vid Smyrnaförsamlingen i Göteborg. Men han har blivit mest igenkänd iklädd vapenrocken som en frimodig förkunnare inom Frälsningsarmén, där han blev resande fältsergeant 1983 efter att ha arbetat bland annat som kårledare och ungdomssekreterare.
År 1983 fick Roger Larsson en ny kallelse när han sökte Gud under bön på berget Kittelfjäll. Efter det har hans möten kännetecknats av en starkare Gudsnärvaro med såväl kraftfulla manifestationer som andaktsfull stillhet. Många har kunnat vittna om övernaturliga ingripanden, under och tecken liksom personliga hälsningar och tilltal från den helige Ande.
Kallelsen till Roger Larsson kom från Herren med följande ord:
"Jag har fört dig hit till helig plats. Du ska få en förnyad tjänst för Mig. Du ska gå härifrån bärande detta, du ska lägga dina händer på de sjuka och de ska resa sig upp från sina rullstolar och börja gå. Människor i tusental ska stå där och häpna, i förundran för att komma med förväntan och längtan efter att möta Mig, du ska gå in med helande ord där trasiga relationer råder bland folk.
Jag ska lägga profetisk kreativitet i din tjänst. Jag ska ge dig profetisk nådegåva, så att du med precision ska kunna tala in i människors situation. Du ska vara den som befriar dem med Mina ord.
Du ska vara ödmjuk och böjd under Mig. Du ska söka min ledning i allt du gör. Varje dag ska du rena dig i Min närhet, Mitt blod, och då ska Jag vara med dig. Frukta inte du ska få se stora, märkliga ting."
(Från "Tid att lyssna", 2007).
Roger Larsson har en unik erfarenhet av väckelsemöten och kampanjer både i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Återkommande tema i förkunnelsen är: Evangeliet som ett Försoningens budskap och betydelsen för den troende att satsa på helgelse och överlåtelse till Jesus Kristus.
Tre böcker finns utgivna på svenska; Lova Herren vår befriare (1986), Undret som väcker oss alla (1988) samt den senaste Tid att lyssna (2007). Han har dessutom medverkat i tidningen Världen idag som krönikör.
Roger Larsson är gift med Karin sedan 1960. Han har två döttrar och två barnbarn. Han bor i Uppsala och tillhör Frälsningsarmén i staden.
Mer på
www.evangelistfonden.se
Ge de afghanska flyktingarna uppehållstillstånd!
Här kan du läsa en debattartikel som några politiker och företrädare för olika människorättsorganisationer skrivit. De tycker liksom jag och många andra att det är absurt att utvisa afghaner som varit länge i Sverige till den humanitära katastrof som råder i Afghanistan.
Artikeln finner du på länken
http://www.st.nu/index.php?avd=Debatt&aid=758187
Artikeln finner du på länken
http://www.st.nu/index.php?avd=Debatt&aid=758187
Den kristna gemenskapens betydelse
Vår församling Kristen Gemenskap har i många år kunnat glädjas åt att det alltid varit mycket folk på möten och bönesamlingar. När jag reser runt i Sverige på andra platser förstår jag att vi är lyckligt lottade. Våra bönekvällar har alltid varit så inspirerande. Ofta har jag varit trött när jag åkt ner till tisdagskvällens samling, men kommit hem glad, inspirerad och gripen över hur Guds Ande kommit och gett liv, gudomlig atmosfär och tät gemenskap.
Under cirka 12 år som församlingen funnits har det passerat många, många människor. En hel del av medlemmarna har flyttat till andra orter på grund av att det är svårt att hitta jobb i Hällefors och Filipstad. Våra flyktingar och asylsökande får antingen lov att stanna i Sverige och de allra flesta flyttar till storstädernas ytterområden där de kommunplaceras. Andra måste vi ta farväl av när de måste återvända till sina hemländer. Några gömmer sig i Sverige på olika platser. Kontakterna med dem blir i vissa fall mer och mer sporadiska.
Under åren har vi fått se många människor komma till tro och bli döpta. Ibland ser vi hur folk gör starka upplevelser under en tid, men sen händer något som gör att de drar sig undan gemenskapen. Efter att ha varit borta under lång tid händer det gång på gång att folk tar nya tag och kommer igen starkare och mer mogen i sin tro. det som en gång såtts in i en människas liv av Guds ord, bibeln kommer att bära frukt.
Jag har lagt märke till att många är mycket aktiva och deltar flitigt i församlingens möten när de har problem av olika slag. De kanske får viss praktisk hjälp och stöd i form av samtal och förböner, MEN NÄR ALLT BLIR BRA GLÖMMER DE GUD OCH FÖRSAMLINGEN. Detta är något som vi sörjer över verkligen. Ibland känner man sig faktiskt utnyttjad.
All vår verksamhet i Kristen Gemenskap är frivillig och bygger på att du vill tro på Jesus, vill överlåta dig till Gud och församlingen i en relation grundad på kärlek. Därför kan man aldrig kräva att folk skall göra det och ställa upp på det eller det. Det skulle aldrig fungera och skulle direkt ta död på den unika gemenskap och kärlek som vi känner.
Jag har lagt märke till att om någon drar sig undan gemenskapen och mötena drar han/hon samtidigt alltid med sig minst någon ibalnd flera personer. Om man till exempel är familjefar och slutar upp med att gå på möten är det kanske inte så lätt för övriga familjen att gå till kyrkan. Om man som vän inte längre ringer och påminner sina vänner om att det är gudstjänst kanske de som inte är så vana att gå också börjar stanna hemma. Du och jag påverkar vår omgivning.
Vi behöver alla den kristna gemenskapen, den gemensamma bönen, nattvarden, undervisningen och den villkorslösa kärleken från Gud som genomströmmar våra samlingar.
Filipstad och Hällefors har stora utmaningar:
Vi behöver fler företag och nya jobb.
Många drogberoende människor behöver få uppleva en livsförvandling.
Barn och ungdomar känner en hård press på sig i livet. De behöver få möta en villkorslös kärlek från Jesus och oss.
Den 20 och 21 september ska vi ha möten med den kände förkunnaren, evangelisten och profeten ROGER LARSSON. Vi skulle behöva få se en nytändning i församlingen. Är det kanske dags att vi samlas och ber lite extra inför höstens verksamhet? Kanske en extra morgon i veckan eller kväll? Du kan ju börja hemma med att avsätta extra tid för bön och att söka Guds ledning för ditt liv. Livet med Jesus är så spännande och intressant. När man börjar en dag i gemenskap med Jesus i bön kan man få ingivelser att kanske hälsa på någon som är sjuk eller någon som kanske just den dagen undrar om det över huvud taget finns någon som bryr sig om dem. Så får du vara en kanal för Guds kärlek, omtanke och välsignelser.
Lycka till och ha en bra dag!
Under cirka 12 år som församlingen funnits har det passerat många, många människor. En hel del av medlemmarna har flyttat till andra orter på grund av att det är svårt att hitta jobb i Hällefors och Filipstad. Våra flyktingar och asylsökande får antingen lov att stanna i Sverige och de allra flesta flyttar till storstädernas ytterområden där de kommunplaceras. Andra måste vi ta farväl av när de måste återvända till sina hemländer. Några gömmer sig i Sverige på olika platser. Kontakterna med dem blir i vissa fall mer och mer sporadiska.
Under åren har vi fått se många människor komma till tro och bli döpta. Ibland ser vi hur folk gör starka upplevelser under en tid, men sen händer något som gör att de drar sig undan gemenskapen. Efter att ha varit borta under lång tid händer det gång på gång att folk tar nya tag och kommer igen starkare och mer mogen i sin tro. det som en gång såtts in i en människas liv av Guds ord, bibeln kommer att bära frukt.
Jag har lagt märke till att många är mycket aktiva och deltar flitigt i församlingens möten när de har problem av olika slag. De kanske får viss praktisk hjälp och stöd i form av samtal och förböner, MEN NÄR ALLT BLIR BRA GLÖMMER DE GUD OCH FÖRSAMLINGEN. Detta är något som vi sörjer över verkligen. Ibland känner man sig faktiskt utnyttjad.
All vår verksamhet i Kristen Gemenskap är frivillig och bygger på att du vill tro på Jesus, vill överlåta dig till Gud och församlingen i en relation grundad på kärlek. Därför kan man aldrig kräva att folk skall göra det och ställa upp på det eller det. Det skulle aldrig fungera och skulle direkt ta död på den unika gemenskap och kärlek som vi känner.
Jag har lagt märke till att om någon drar sig undan gemenskapen och mötena drar han/hon samtidigt alltid med sig minst någon ibalnd flera personer. Om man till exempel är familjefar och slutar upp med att gå på möten är det kanske inte så lätt för övriga familjen att gå till kyrkan. Om man som vän inte längre ringer och påminner sina vänner om att det är gudstjänst kanske de som inte är så vana att gå också börjar stanna hemma. Du och jag påverkar vår omgivning.
Vi behöver alla den kristna gemenskapen, den gemensamma bönen, nattvarden, undervisningen och den villkorslösa kärleken från Gud som genomströmmar våra samlingar.
Filipstad och Hällefors har stora utmaningar:
Vi behöver fler företag och nya jobb.
Många drogberoende människor behöver få uppleva en livsförvandling.
Barn och ungdomar känner en hård press på sig i livet. De behöver få möta en villkorslös kärlek från Jesus och oss.
Den 20 och 21 september ska vi ha möten med den kände förkunnaren, evangelisten och profeten ROGER LARSSON. Vi skulle behöva få se en nytändning i församlingen. Är det kanske dags att vi samlas och ber lite extra inför höstens verksamhet? Kanske en extra morgon i veckan eller kväll? Du kan ju börja hemma med att avsätta extra tid för bön och att söka Guds ledning för ditt liv. Livet med Jesus är så spännande och intressant. När man börjar en dag i gemenskap med Jesus i bön kan man få ingivelser att kanske hälsa på någon som är sjuk eller någon som kanske just den dagen undrar om det över huvud taget finns någon som bryr sig om dem. Så får du vara en kanal för Guds kärlek, omtanke och välsignelser.
Lycka till och ha en bra dag!
Innehållsrik helg
Söndag förmiddag. Jag är på väg till Säffle för att predika i Pingstkyrkan över ämnet SE FRÄMLINGEN MITT IBLAND OSS. Det var roligt att det var flera som kom till kyrkan för första gången. EFS-församlingen hade hänvisat till mötet i Pingstkyrkan och deras pastor var med. Han och jag pratade om Jesusfilmen som finns på 16 språk. Kyrkorna i Säffle har ÖPPET CAFÈ för svenskar och invandrare.
Hemma i Filipstad har jag i helgen träffat två personer som vi hade jättemycket kontakt med för många år sedan. Tina och Nazli som ursprungligen kommer från Iran. DET VAR SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ ROLIGT ATT TRÄFFA DEM OCH SE ATT DET GÅTT SÅ BRA FÖR DEM. Underbart att se vad Gud gör i människors liv.
Så har vi haft flera barnbarn hemma i helgen. Vi var ute på marknaden trots det regniga vädret. Här åker Nathanael och samuel brandbil.
Bilder från Bullgerillan
Saften ska avsmakas
Vårt budskap: Jesus är Vägen, Sanningen och Livet!
Bullgerilla på OXHÄLJA MARKNAD
Det är natt och jag kom precis hem från Bullgerilla på stan. Det var en lugn kväll. Inte många fulla ungdomar.
Flera tackade för att vi var ute på stan. Några sa att det var det bästa med marknaden.
På slutet fick vi prata med några killar som frågade massor om den kristna tron. En av dem hade varit kriminell och kände Liam, en av Stockholms kungar inom den krimionella världen. Nu har Liam tagit emot Jesus. Fem nadra nära vänner till killen vi pratade med hade gjort det samma. Nu var han vidöppen för att höra hur man kan ta emot Jesus och bli så radikalt förvandlad.
Vi fick också en pratstund med VILD-Hasse. Vi hade flera gemensamma bekanta och hade ett trevligt samtal om kristen tro och människans innersta djup.
I morn ska jag lägga ut några kort från kvällen.
Nu måste jag sova.
Det är alltid så underbart att få vara ute och vittna om sin tro!
Flera tackade för att vi var ute på stan. Några sa att det var det bästa med marknaden.
På slutet fick vi prata med några killar som frågade massor om den kristna tron. En av dem hade varit kriminell och kände Liam, en av Stockholms kungar inom den krimionella världen. Nu har Liam tagit emot Jesus. Fem nadra nära vänner till killen vi pratade med hade gjort det samma. Nu var han vidöppen för att höra hur man kan ta emot Jesus och bli så radikalt förvandlad.
Vi fick också en pratstund med VILD-Hasse. Vi hade flera gemensamma bekanta och hade ett trevligt samtal om kristen tro och människans innersta djup.
I morn ska jag lägga ut några kort från kvällen.
Nu måste jag sova.
Det är alltid så underbart att få vara ute och vittna om sin tro!
Facket öppnar center för papperslösa
Facket öppnar center för papperslösa
Läs på http://www.dagen.se/ den länk som jag lagt in här nedan:
www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=157255
Antalet gömda ökar i Sverige
Enligt Migrationsverkets minskar antalet asylansökande som får bifall i första instans kraftigt. Om man jämför 2007 med de sju första månaderna 2008 har bifallsprocenten sjunkit med 46 % om (från 64 % till 33 % 2008). Främst handlar skillnaden om att det blivit mycket svårare för irakier att få asyl.
I takt med att det blir svårare att få i asyl så ökar också antalet som efter ett avslag väljer att stanna i Sverige som gömda. Enligt polisens statistik så avviker ungefär tjugo personer varje dag utan att myndigheterna vet vart de tar vägen. Totalt är cirka åttatusen f.d. asylsökande med avslagsbeslut efterlysta av polisen. En del av dem tar sig säkert vidare till andra länder men många finns också kvar i Sverige som gömda. Situationen har bl.a. uppmärksammats av Sveriges Radio den 25 augusti då också Svenska kyrkans handläggare Kristina Hellqvist medverkade i inslaget (lyssna via länken http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2265951) och på Svenska kyrkans hemsida http://www.svenskakyrkan.se/ ("Ändra utlänningslagen!").
Kyrkoledarna i Sveriges Kristna Råds presidium kritiserade redan i september förra året den hårdare praxis som höll på att utvecklas framförallt vad gäller synen på människor som flytt från krigsliknande situationer som den i Afghanistan, Irak eller Somalia. Kyrkorna kräver att utlänningslagen förtydligas så att även människor som flyr situationer med s.k. urskillningslöst våld ges skydd i Sverige.
Nyinkommet på Erikshjälpen i Filipstad
Vi gläder oss åt en kraftig uppgång på Erikshjälpen Second Hand i Filipstad. Nu på lördag slår vi som vanligt upp dörrarna klockan 10-14. Denna lördag pågår Sveriges största marknad, Oxhälja i stan. Vi väntar många besökare från hela Sverige. Folk som bott i Filipstad återvänder gärna denna helg. De som tittar in på Erikshjälpen får gott fika och smorgås och äppelpaj för 25 kronor.
Bland utbudet som kommit in denna vecka finns några möbler som vi tagit kort på och som du kan titta på här:
Gammal soffa 2500 kronor
Televinken har också hälsat på. Vi vill ha 600 kronor för honom.
Stolen går att fälla ihop på ett snillrikt sätt. Gammal stol väl värd sina 450 kronor.
Korgmöbel. Två fåtöljer och soffa. Säljs tillsammans.
Nästan ny soffa. Pris 600 kronor.
Stort skrivbord med extra skivor. Pris 3000 kronor. Mått 2.20x1.11x74 cm höjd
Tel. till butiken 0590-10336. Butiken ligger vid Tegnergatan 3 i centrala Filipstad
Bland utbudet som kommit in denna vecka finns några möbler som vi tagit kort på och som du kan titta på här:
Gammal soffa 2500 kronor
Televinken har också hälsat på. Vi vill ha 600 kronor för honom.
Stolen går att fälla ihop på ett snillrikt sätt. Gammal stol väl värd sina 450 kronor.
Korgmöbel. Två fåtöljer och soffa. Säljs tillsammans.
Nästan ny soffa. Pris 600 kronor.
Stort skrivbord med extra skivor. Pris 3000 kronor. Mått 2.20x1.11x74 cm höjd
Tel. till butiken 0590-10336. Butiken ligger vid Tegnergatan 3 i centrala Filipstad
Folk mår bra av ideellt arbete
www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=157215
Man mår bra av att jobba ideellt. Detta faktum utvecklas i denna artikel i tidningen DAGEN.
Nu får vi också hoppas att EU:s krav att momsbelägga ideella second-handbutiker inte införs i Sverige. Det skulle bli katastrof för vår butik, Erikshjälpen i Filipstad. De varor vi säljer har ju en gång tidigare inbringat skatt. Om vi skulle skatta ytterligare en gång skulle många barn i andra länder svälta och sakna skolutbildning o.s.v.
Hoppas regeringen står emot EU på denna punkt.
Man mår bra av att jobba ideellt. Detta faktum utvecklas i denna artikel i tidningen DAGEN.
Nu får vi också hoppas att EU:s krav att momsbelägga ideella second-handbutiker inte införs i Sverige. Det skulle bli katastrof för vår butik, Erikshjälpen i Filipstad. De varor vi säljer har ju en gång tidigare inbringat skatt. Om vi skulle skatta ytterligare en gång skulle många barn i andra länder svälta och sakna skolutbildning o.s.v.
Hoppas regeringen står emot EU på denna punkt.
Livets som gömd flykting
I PROGRAMMET SAMTAL PÅGÅR I P1 BERÄTTAR OFELIA NAMAZOVA OM SITT LIV SOM GÖMD FLYKTING OCH HUR DET PÅVERKAT HENNE TILL ATT BLI STARK OCH SJÄLVSTÄNDIG.
JAG HAR TIDIGARE SKRIVIT OM NÄR OFELIA INTERVJUADES I RADIO ÖREBRO. HÄR KAN DU I YTTERLIGARE CIRKA 30 DAGAR LYSSNA NÄR OFELIA BERÄTTAR OM FILIPSTAD, KRISTEN GEMENSKAP OCH JENNY M.FL.
JAG KÄNNER MIG RÄTT SÅ OMTUMLAD ÖVER HUR STARKT JAG TYDLIGEN PÅVERKAT OFELIA I HENNES VAL AV LIVSINRIKTNING, MEN SAMTIDIGT ÄR JAG MYCKET GLAD ÖVER HENNES VÄGVAL.
EN STARK UNG KVINNAS VÄG MOT MOGNAD OCH OBEROENDE!
www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1317150&BroadcastDate=&IsBlock=1
JAG HAR TIDIGARE SKRIVIT OM NÄR OFELIA INTERVJUADES I RADIO ÖREBRO. HÄR KAN DU I YTTERLIGARE CIRKA 30 DAGAR LYSSNA NÄR OFELIA BERÄTTAR OM FILIPSTAD, KRISTEN GEMENSKAP OCH JENNY M.FL.
JAG KÄNNER MIG RÄTT SÅ OMTUMLAD ÖVER HUR STARKT JAG TYDLIGEN PÅVERKAT OFELIA I HENNES VAL AV LIVSINRIKTNING, MEN SAMTIDIGT ÄR JAG MYCKET GLAD ÖVER HENNES VÄGVAL.
EN STARK UNG KVINNAS VÄG MOT MOGNAD OCH OBEROENDE!
www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=broadcast&Id=1317150&BroadcastDate=&IsBlock=1
Monas café i Filipstad
För cirka 10-15 år sedan hade vi i Kristen Gemenskap mycket kontakt med familjen Amin och Mona från Egypten. De bodde då i Hällefors och deltog ofta i våra möten i vår kyrka, Betel. När de flyttade till Filipstad och startade CAFÈHUSET satsade de allt på att bygga upp sitt företag.
Vi har ofta handlat där och tnjutit av deras goda bakverk och smörgåstårtor m.m. Mona arbetar otroligt mycket. Den senaste tiden har de haft mycketr svåra problem med fastighetsägaren som inte reparerar huset där Caféhuset är inrymt. Just nu som ni ser på bilderna nedan är det mögligt, trasigt, elskåp står öppna för vem som helst och varmvatten kommer i slangar UTANPÅ huset. (Tänk om en slang springer läck och det sprutar varmvatten på folk!) Kommunen har svårt att ingripa mot fastighetsägaren, men regeringen aviserar ändrade krav mot fastighetsägare. detta hjälper dock inte i den akuta situationen. Vid Miljö och Bygg-nämndens senaste sammnaträde behandlades tydligen inte frågan alls.
Min vän peter Johansson och jag tänker ta upp detta vid nästa möte i nämnden eller i kommunfullmäktige om inget gjorts innan dess. Kanske statsarkitekten har något att säga i frågan?
Titta här på bilderna och bedöm själva om ni skulle kunna driva ett café i dessa sidoutrymmen och bland annat få varmvatten till disk i plastslngar som klänger längs väggarna.
NU PLANERAR MONA ATT FLYTTA TILL ANDRA LOKALER I APOTEKSHUSET, MEN DET TAR TID INNAN FLYTTEN BLIR AV.
Vi har ofta handlat där och tnjutit av deras goda bakverk och smörgåstårtor m.m. Mona arbetar otroligt mycket. Den senaste tiden har de haft mycketr svåra problem med fastighetsägaren som inte reparerar huset där Caféhuset är inrymt. Just nu som ni ser på bilderna nedan är det mögligt, trasigt, elskåp står öppna för vem som helst och varmvatten kommer i slangar UTANPÅ huset. (Tänk om en slang springer läck och det sprutar varmvatten på folk!) Kommunen har svårt att ingripa mot fastighetsägaren, men regeringen aviserar ändrade krav mot fastighetsägare. detta hjälper dock inte i den akuta situationen. Vid Miljö och Bygg-nämndens senaste sammnaträde behandlades tydligen inte frågan alls.
Min vän peter Johansson och jag tänker ta upp detta vid nästa möte i nämnden eller i kommunfullmäktige om inget gjorts innan dess. Kanske statsarkitekten har något att säga i frågan?
Titta här på bilderna och bedöm själva om ni skulle kunna driva ett café i dessa sidoutrymmen och bland annat få varmvatten till disk i plastslngar som klänger längs väggarna.
NU PLANERAR MONA ATT FLYTTA TILL ANDRA LOKALER I APOTEKSHUSET, MEN DET TAR TID INNAN FLYTTEN BLIR AV.
När verkligheten inte stämmer med "kartan"
Oj, oj, oj, dessa paragrafryttare! Man blir så trött!
Det var inbördeskrig i ett land i Afrika. 100 000-tals människor dog. Barn lämnades ensamma då far, mor och syskon dog. Familjer splittrades. Barn i tusentals satt apatiska vid vägkanterna och väntade på att någon skulle förbarma sig över dem.
En kvinna lyckades fly till Sverige. Hon visste att hennes föräldrar dödats eftersom hon såg när de höggs ihjäl. Några syskon dödades också, men kvar var en lillebror. Kvinnan sökte och sökte och efter något år fick hon reda på att en snäll kvinna tagit hand om lillebror. Den snälla kvinnan hade redan egna barn och några "hittebarn", men den nya pojken fick en sovplats och lite mat.
Kvinnan i Sverige fick kontakt med den snälla kvinnan som skrev att maten blivit dyrare och att hon inte hade någon inkomst och därför först och främst måste tänka på sina egna barn. Ibland var de utan pengar och mat. Kunde inte storasyster i Sverige nu ta hand om sin lillebror? Jo, visst ville hon det. Frågan var bara hur det skulle gå till. Under tiden skickade hon pengar för mat och husrum. Storasyster i Sverige lät bli att köpa dyra möbler och god mat och kunde på så sätt hålla liv i sin lillebror i det afrikanska landet.
Lillebror ansökte om att få flytta till Sverige på grund av familjeanknytning. Enligt lagen borde han ha rätt till det. Det blev nej eftersom hans fullmakt inte godkändes. Den snälla kvinnans fullmakt godkändes inte heller. Det saknades ett formellt beslut från socialnämnden i den afrikanska kommunen om övertagande av vårdnaden.
Jag frågade storasyster om hur de brukade göra i hennes land.
-Du förstår Bengt, det funkar inte som i Sverige. Det finns över huvud taget inte någon socialnämnd och ingen skriver avtal om vårdnaden i såna här fall. Ett intyg från borgmästaren kanske borde räcka?
Vi skickade in en ny skrivelse till Migrationsverket, men den avslogs. Man måste ha ett intyg om vem som har vårdnaden. pappa och mamma döda. Familjen utplånad. Att kommunen eller domstolen inte tagit beslut om vårdnaden hindrade inte den snälla kvinnan att bli som en mor för den lilla pojken.
Idag fick jag brev från Migrationsverket. De menar att hela processen måste börja om från början, MEN INNAN PROCESSEN KAN BÖRJA MÅSTE DE HA ETT INTYG OM VEM SOM HAR VÅRDANDEN. BORGMÄSTARENS BREV PÅSKRIVET AV NOATIUS PUBLICUS RÄCKTE INTE. VAD GÖR VI? DEN LILLA POJKEN ÄR SÅ GLAD ATT HANS STORASYSTER LEVER I SVERIGE OCH HAN VILL SÅ GÄRNA TRÄFFA SIN SYTER. SYSTERN VILL INFÖRLIVA HONOM I SIN NYA FAMILJ, MEN VERKLIGHETEN STÄMMER INTE MED BYRÅKRATERNAS LAGPARAGRAFER.
Kanske det afrikanska landet måste införa svenska lagar om vårdnad för att pojken skall få komma hit. Det kan ta tid eftersom landet har bekymmer att bygga upp samhällena igen efter kriget. De har andra saker som de finner mer angelägna än att införa socialnämnder som skriver in vem som tar hand om och visar medmänsklighet mot barn vars föräldrar dödats.
Det var inbördeskrig i ett land i Afrika. 100 000-tals människor dog. Barn lämnades ensamma då far, mor och syskon dog. Familjer splittrades. Barn i tusentals satt apatiska vid vägkanterna och väntade på att någon skulle förbarma sig över dem.
En kvinna lyckades fly till Sverige. Hon visste att hennes föräldrar dödats eftersom hon såg när de höggs ihjäl. Några syskon dödades också, men kvar var en lillebror. Kvinnan sökte och sökte och efter något år fick hon reda på att en snäll kvinna tagit hand om lillebror. Den snälla kvinnan hade redan egna barn och några "hittebarn", men den nya pojken fick en sovplats och lite mat.
Kvinnan i Sverige fick kontakt med den snälla kvinnan som skrev att maten blivit dyrare och att hon inte hade någon inkomst och därför först och främst måste tänka på sina egna barn. Ibland var de utan pengar och mat. Kunde inte storasyster i Sverige nu ta hand om sin lillebror? Jo, visst ville hon det. Frågan var bara hur det skulle gå till. Under tiden skickade hon pengar för mat och husrum. Storasyster i Sverige lät bli att köpa dyra möbler och god mat och kunde på så sätt hålla liv i sin lillebror i det afrikanska landet.
Lillebror ansökte om att få flytta till Sverige på grund av familjeanknytning. Enligt lagen borde han ha rätt till det. Det blev nej eftersom hans fullmakt inte godkändes. Den snälla kvinnans fullmakt godkändes inte heller. Det saknades ett formellt beslut från socialnämnden i den afrikanska kommunen om övertagande av vårdnaden.
Jag frågade storasyster om hur de brukade göra i hennes land.
-Du förstår Bengt, det funkar inte som i Sverige. Det finns över huvud taget inte någon socialnämnd och ingen skriver avtal om vårdnaden i såna här fall. Ett intyg från borgmästaren kanske borde räcka?
Vi skickade in en ny skrivelse till Migrationsverket, men den avslogs. Man måste ha ett intyg om vem som har vårdnaden. pappa och mamma döda. Familjen utplånad. Att kommunen eller domstolen inte tagit beslut om vårdnaden hindrade inte den snälla kvinnan att bli som en mor för den lilla pojken.
Idag fick jag brev från Migrationsverket. De menar att hela processen måste börja om från början, MEN INNAN PROCESSEN KAN BÖRJA MÅSTE DE HA ETT INTYG OM VEM SOM HAR VÅRDANDEN. BORGMÄSTARENS BREV PÅSKRIVET AV NOATIUS PUBLICUS RÄCKTE INTE. VAD GÖR VI? DEN LILLA POJKEN ÄR SÅ GLAD ATT HANS STORASYSTER LEVER I SVERIGE OCH HAN VILL SÅ GÄRNA TRÄFFA SIN SYTER. SYSTERN VILL INFÖRLIVA HONOM I SIN NYA FAMILJ, MEN VERKLIGHETEN STÄMMER INTE MED BYRÅKRATERNAS LAGPARAGRAFER.
Kanske det afrikanska landet måste införa svenska lagar om vårdnad för att pojken skall få komma hit. Det kan ta tid eftersom landet har bekymmer att bygga upp samhällena igen efter kriget. De har andra saker som de finner mer angelägna än att införa socialnämnder som skriver in vem som tar hand om och visar medmänsklighet mot barn vars föräldrar dödats.
