Kjell Sjöberg och Steven L:s profetsia
Åren gick och gruppen flyktingar reste inte förbi Sverige i den utsträckning som många av oss trodde. De hittade andra länder på sin väg mot sina drömmars land. Från några orter kom rapporter att man tagit emot grupper av flyktingar. En person som jag känner mycket väl hade under någon vecka ett 15-tal personer boende hos sig.
Senare har jag stött på denna grupp då och då. Jag har den senaste tiden träffat flera av dessa flyktingar.
För bara några dagar sedan mötte jag en av dem. Vi förstod båda två att tiden var knappt eftersom hans förföljare var honom hack i häl. Jag kopierade dokument och skickade till en människorättsorganisation. Precis när jag lagt alla handlingar på posten fick jag ett sms. Mannen hade blivit tagen och bortförd. Precis som vi trodde. Jag hann skaffa fram alla viktiga handlingar och vet precis vilka som har möjlighet att hjälpa honom.
Eftersom detta möte var så speciellt och tiden så knapp förstår jag att det var ingen slump att vi möttes.
Det finns folk som inte förstår mitt engagemang. Man menar att jag ska använda min tid åt svenskarna som ju bor kvar här. Vad folk då inte tänker på är vilka kedjereaktioner som det kan bli om man får visa en av dessa personer vägen till Gud. Om man får vara som en station på vägen till målet. Får utrusta, ge hop och vägledning och visa vägen till nästa hållplats. Då kan Gud välsigna det som man sår in i den personen. Man ger kärlek vidare som i sin tur ges vidare. Det blir ringar på vattnet och plötsligt kommer det tillbaka kärlek och glädje i stora mängder.
De som sitter och väntar på att den profetiska visionen skall inträffa och som frågar sig varför det dröjer så länge kanske skulle be om att få sina andliga ögon öppnade, så att de får se vad som händer just nu.
Det som jag skriver nu kan kanske verka lite flummigt, men en del som hörde Kjells och Stevens budskap, vet precis vad det är jag skriver om. De förstår också att tiden för Jesu ankomst på nytt till jorden närmar sig mer och mer. Ett av tecknen är det som Gud gör just nu.
Farväl till Issa=Jesus
I flera år har jag kämpat för att Issa skall få fortsatt tillstånd att stanna i Sverige. Han har haft ett tillfälligt uppehållstillstånd. Under en tid bodde han i Hällefors där jag kom i kontakt med honom via hans frus familj som gick mycket på våra barnmöten.
Det är om Issa jag skrivit på bloggen många gånger eftersom han hamnat mellan olika stolar. Issa betyder Jesus. Under cirka två års tid har han inte fått ett enda öre i bidrag trots att han samarbetat med myndigheterna och gjort det som förväntas av honom. Alla har bara skyllt på NÅGON ANNAN vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år.
På senare tid har jag kopplat in media och samlat material för en JO-anmälan. DÅ börjar vissa myndigheter reagera och göra sitt jobb. Issa och hans fru har den senaste tiden varit mycket oroliga och förtvivlade.
Nu kommer vi att få följa Issas fortsatta liv. Han kommer förmodligen att utvisas snart till Kabul. Förhoppningsvis ska han kunna återvända inom tre till fyra månader. Idag tog jag farväl av honom vid en busshållplats i Storfors där vi möttes för att utbyta en del dokument inför hans eventuella resa.
Hans chanser att återvända handlar om överlevnad, möjlighet att få någon bostad i Kabul, Afghanistan samt jobb och kunna tjäna ihop till biljetten hem. I Degerfors väntar frun
Igår när jag sammanträffade med flera advokater och jurister tog jag upp frågan hur vi bäst skulle kunna samarbeta med myndigheterna och hjälpa honom att återvända till Sverige.
Jag ska försöka serva Issa med råd, men framför allt hoppas jag att människor också vill be för honom och kanske hjälpa till att samla in respengar för hans återresa.
På bilden här under ser ni ett kort från vigseln i Pingstkyrkan i Degerfors då Issa och Valmire blev ett par.
Fler apatiskt sjuka barn i Sverige
Jag kan för övrigt berätta att familjen som jag skrev om i veckan utvisades idag. En gravid och sjuk mammas vädjan att få föda sitt barn i lugn och ro utan att behöva riskera missfall hörsammades inte. Migrationsverket tog på sig allt medicinskt ansvar trots att de inte hade någon sjukvårdskunnig personal med sig när de drog upp familjen ur sina sängar klockan sju på morgonen.
Någon föreslår att Sveriges alla kyrkklockor borde ringa som en protest.
Tyvärr finns det också mycket främlingsfientlighet även inom våra kyrkor. Man blir fruktansvärt besviken ibland. Trodde inte att kristna kunde vara så hårda, så ovilliga att försöka förstå och sätta sig in i problematiken. Så enögda att man inte ser värdet i varje människa oberoende av hudfärg eller andra yttre kännetecken. Har idag deltagit i en debatt på en "kristen" webbsida där det visserligen är öppet för alla slags människor att yttra sig, men där det förmodligen mest är kristna läsare som tittar in. Man blir förskräckt hur en del förespråkar att familjer skall leva splittrade i tre till fyra år. På samma sida propagerades det för att sparka ut alla invandrare. Den ursvenske person som skrev kunde inte skriva svenska. Texten var fylld av stavfel och felaktig meningsbyggnad.
Gospelmusikal på fredag i Filipstad
Johannes Uppenbarelse är namnet på en ny gospel musikal skriven av Gösta Palm i Lindesberg som i mars månad åker ut på turné i Bergslagen. Ensemblen består av ett 25-tal personer i olika åldrar som i form av kör och komporkester framför de tonsatta och bearbetade texterna i varierad musikalisk tolkning. I musikalen möter vi aposteln Johannes som i uttrycksfull gestalt av Anders Viberg leder oss igenom Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken. I samband med föreställningen tas en frivillig insamling upp till förmån för brunnsborrning och rent vatten i Afrika, ett projekt inom Erikshjälpens biståndsverksamhet. Musikalen framförs fredagen den 20 mars kl.19 på Folkets Hus, biosalongen i Filipstad.
Idag har jag spridit information om denna musikal, dels genom affischer, brev och artikel till tidningar och evenemangstips till Radio Värmland m.fl.
Jag hoppas att våra medarbetare på Erikshjälpen ska komma liksom folk från kyrkorna i stan och naturligtvis våra ungdomar som går på samlingarna. Jag hoppas också att många filipstads- och hälleforsbor m.fl ska komma till musikalen. Gösta Palm och sångarna och musikerna är mycket duktiga och de brinner av ett starkt engagemang att få förmedla hopp och tro i en tid när många ser framåt med bävan och rädsla.
VÄLKOMNA!
Inhuman behandling av barn
Jag undrar hur förvarstagande av barn passar in på Barnkonventionens portalparagraf "att i alla lägen sätta barnets bästa i centrum".
Familjen som hämtades av polisen skulle ha avvisats i fredags morse kl. 9.15. Nu blev det inte så. I morgon kommer en förhandling att hållas då advokaten och Migrationsverket skall behandla en eventuell fortsättning av förvarstagandet.
Jag trodde hela tiden att polisen kom för att samtala med familjen om hur man skulle planera deras avresa. Regeringen har gett ett uppdrag till Migrationsverket och polisen, att under 2009 utvisa 10 000 flyktingar/asylsökande. Det kommer troligen att innebära att vi får uppleva fler dramatiska avvisningar då fler barn sätts i fängelse. Fler sjuka människor kommer brutalt att fösas upp ur sina sängar till väntande transporter, ibland blir föräldrarna satta i handbojor.
Att tillämpa Dublinförordningen (som säger att första asyllandet skall genomföra asylutredningen) på dem som aldrig varit i eller ansökt om asyl i ett land är mycket märkligt. Om man fått en visering, men aldrig haft för avsikt att söka asyl i landet borde det väl respekteras. Nej vi skickar iväg dem som har laglig rätt att söka asyl i vårt land och få sin sak prövad. Den europeiska muren har byggts upp och kommer ytterligare att "harmoniseras" med övriga länder i Europa. "Fort Europa" är en verklighet.
Ungdomssamling
Vi började med att alla fick trängas i köket och hjälpa till med att steka köttfärs, skära gurka, tomas, paprika m.m. Jag hade den stora äran att få hacka lök....snyft, snyft....
Maribel blandade kryddor och turkisk yoghurt med andra ingredienser som jag aldrig sett, men allt smakade perfekt och enligt mitt tycke inte för starkt.
Alla tycktes trivas bra med varandra och samarbetet i köket var fint.
En av de nya killarna visade sig vara duktig på att spela gitarr och sjunga.
När vi ätit gick alla till olika aktiviteter i någon av kyrkans tre våningar.
Klockan 22 samlades vi till ett bibelstudium om att HÖRA GUD TALA OCH HUR VI FÅR VETA GUDS VILJA FÖR VÅRA LIV. Alla lyssnade engagerat och deltog i samtalet om de svåra valen i livet.
När klockan var elva skjutsade jag hem några av ungdomarna. Återvände sedan till kyrkan för att kolla att inget ljus var kvarglömt och att allt var i ordning. Tänk nu vet vi hur diskmaskinen fungerar också. Vilken framgång.
NÄSTA FREDAG KLOCKAN 19 ÄR DET GOSPELMUSIKAL PÅ FOLKETS HUS. TEMA UPPENBARELSEBOKEN. 25 PERSONER FRÅN KYRKORNA I LINDESBERG MEDVERKAR. SKA BLI SPÄNNANDE ATT SE HUR MÅNGA SOM KOMMER TILL BIOSALONGEN PÅ FOLKETS HUS.
Flyktingfängelse-förvar
Jag skriver alltså vidare vad som hände med familjen igår.
Om några dagar kanske jag kan berätta mer detaljer, men det är och kan vara känsligt just nu.
Det som jag fick veta sent igår kväll är att ett flygplan var bokat för avfärd idag på morgonen. Mamman mådde inte bra av att bli satt i flyktingfängelset i Märsta utan fördes till sjukhus där man satte in dropp.
Det är förmodligen inte troligt att man utvisar mamman och flickan idag.
Märkligt att fem eller sex poliser inte såg när pappan passerade dem i trappen och gick ut till min bil..............
Nedan en bild där flickan som blev tagen av fem, sex poliser upplevde en annan dag. En dag med ONSDAGSKUL. Vi var till bowlinghallen och hade kul.
Polis överraskade flyktingfamilj
Mamman har en längre tid varit sjuk och är gravid. Flera läkarintyg har presenterats, men Migrationsverket överlämnade ärendet till polisen. Jag har haft kontakt med familjen och sagt till dem att samarbeta med myndigheterna och försöka ha dialog. Jag sa att polisen säkert kommer för att samtala med dem om deras utvisning.
När jag kom dit idag klockan nio fanns det fem, sex el sju personer från polis och Migrationsverk på plats. Man hade packat deras saker och sa till mig att man skulle åka till Märsta för att sjukvårdspersonal där skulle ta en titt på mamman.
Mamman var mycket svag och fick sätta sig på en stol i trappan ner till de väntande bilarna. Under tiden som flickan fördes till en av minibussarna försvann pappan.
Det är allt som jag vet just nu.
Tänkte polisen sätta familjen i förvar=fängelse? Tänker de utvisa dem? Vad händer med babyn? Vem tar ansvar för om det blir ett missfall?
Många frågor. Fler frågor väntar på sitt svar.
Mahalia Jackson
Det var min syster Ann-Marie som öppnade mina ögon/öron för Mahalia. Ann-Marie bodde under några år i New York. När hon kom hem hade hon med sig en del skivor med negro spirituals och jag blev för alltid tagen av den sortens musik.
Jag hade nog en av mina starkaste sång- och musikupplevelser när jag var 13 år och det kom en kör från USA till Sundbyberg. De skulle efter en gudstjänst fika hemma hos oss. Efter te och mackor samlades de runt vårt piano och började sjunga. Det glömmer jag aldrig. De spelade på det pianot som vi har hemma i vårt hem nu.
Steal Away-Mahalia ... Emeless
Down By The Riverside-Mahalia Jackson
Barnens glädje-min medicin
De första barnen kommer. En ny flicka tillsammans med sin mamma. Många frågor. Nyfiken. Ivrig. Flera barn kommer. Kramar oss ledare. Fler nya barn. Några kom idag som varit borta ett tag. Har varit sjuka. Ivriga att berätta och fråga vad vi ska göra idag.
De lite större barnen kommer. De kanske ska va med på ungdomssamlingen på fredag också. Spännande.
Idag var de enormt pigga på att sjunga och spela på "skrammelinstrumenten". Oj och aj i mina öron. Maribel ropar upp barnen och hälsar de nya välkomna med en applåd. Vi lyssnar till berättelsen om Noa och syndafloden. Gud ville rädda människor och djur.
Vi tillverkade akvarium av pappkartonger, blått silkespapper, snäckor och pappersfiskar. Riktigt fint.
Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är. Vart jag mig i världen vänder, står min lycka i Guds händer. Lyckan kommer, lyckan går. Du förbliver FADER VÅR.
Alla får en lapp med schema för de olika aktiviteter som vi ska ha i vår. Badresa till Loka Brunn. Bowling i sporthallen. Utflykt. Grilla korv.
Barnen ber och tackar Gud. Deras tro på Gud är naturlig och positiv. Flera har svåra upplevelser och tråkiga minnen fast de är så unga. Nu känner de trygghet och lugn.
Flera kommer och ger en kram innan de går hem. Den nya sjuåriga flickan hoppar upp i min famn och ger en kram och tackar så mycket för idag. Det värmer. Tänk att få ge ut av Guds kärlek till Filipstads barn och ungdomar. Medan vi städar och torkar målarfärg från borden och diskar pratar vi om hur viktig del som barn och ungdomarna är i församlingens arbete.
När jag kommer hem berättar Maud om den tyske pojken som sköt 17 personer i och utanför en skola idag. Han kände sig visst ensam och han hade inga kamrater.........Kanske ingen som visade honom vägen till Gud och gav honom av Guds kärlek, frid och glädje.......
Märkligt. Ikväll behövde jag inte ta någon värktablett. Glädjen från Onsdagskul och barnens gensvar är tillräcklig medicin.
Kanske inte våra akvarium blir så här fina, men kul har vi på ONSDAGSKUL.
Underbart nattvardsfirande ikväll
Alla fick komma fram och ta emot brödet och vinet och få förbön. Gud mötte oss så underbart och spontant började några av afrikanerna sjunga. De kommer från olika afrikanska länder och talar inte samma språk, men nu sjöng de tillsammans med rysktalande och arabisktalande personer i en sång som den helige Ande förenade oss i. Det kändes som en försmak till himlen.
Ikväll kunde vi också glädja oss åt bönesvar. En iransk familj som vi kämpat för i nästan ett halvt år fick idag beslut om permanent uppehållstillstånd. De kristna vännerna och advokaten runt denna familj har verkligen fått se vilken Gud vi tjänar och vilka mirakler han kan göra. Nu väntar vi med spänning de tre veckor som återstår innan domen blir laga kraftvunnen.
Det ringde en pastor från en grannförsamling och berättade att han fått kontakt med en man från Filipstad som ska börja gå på våra möten. Så nu har vi ännu en ny person att ta hand om i församlingen. Det är spännande och något nytt händer hela tiden. Vi skulle verkligen behöva fler som kunde gå in i arbetet och hjälpa till med att bara umgås och VARA VÄN med alla våra nya kontakter. Församlingen skulle öka betydligt om fler kunde ge av sin tid till att bara vara en medmänsklig vän som tog sig tid att lyssna och försöka förstå hur medmänniskan har det. Vilka tankar, frågor och funderingar som finns. När man är helt ensam långt borta från sitt land, sitt hem och sin familj känns det så skönt att få ha en vän att bara dela några saker som hänt under dagen.
Det ska bli spännande att se hur många ungdomar det kommer på Tacos-kvällen på fredag kl.20 i Pingstkyrkan. I morn ska vi sätta upp affischer och skicka sms och e-mail till alla våra kontakter. Tänk i augusti; när vi ska fylla en hel buss från Filipstad med ungdomar och åka till ungdomsfestivalen Frizon. Det blir skoj. Det är ett delmål förutom målsättningen att alla ungdomar ska veta hur man kan leva i en relation till Gud genom Jesus. Killarna från Afghanistan, Irak, Somalia tillsammans med svenska flickorna och ryska ungdomarna från Lesjöfors. Alla hoppas vi ska få uppleva att Jesus vill vara deras bäste vän.
Kolla in på Frizon http://www.frizon.nu
David Wilkersson varnar för en stor katastrof
På sin blogg skriver Wilkerson, som sedan många år är pensionerad, att han "känner sig manad av den helige Ande att tala ut ett brådskande budskap".
Wilkerson skriver: "En katastrof kommer att inträffa som kommer att skaka världen. Det blir så skrämmande, så vi kommer alla att darra - till och med de allra mest gudfruktiga av oss." David uppmanar folk att handla konserver och annan mat för att ha ett förråd för åtminstone en månad.
David Wilkerson blev känd för den stora massan under 1970-talet då han skrev boken Korset och stiletten. Han har också skrivit boken Synen där David Wilkerson profeterade över olika världskatastrofer - till exempel en skenande omoral - som skulle "hända i vår generation". Boken fick stort genomslag.
David Wilkerson kom till New York City i slutet av 1950-talet där han grundade missionsorganisationen Teen Challenge.
Här nedan är hela brevet från David Wilkersson på engelska. Man kan läsa mer om honom samt utdrag från hans bok SYNEN på http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=164169
Dear Brothers & Sisters in Christ,
Today I received this following message by David Wilkerson, and I also wish to share it with you:
I am compelled by the Holy Spirit to send out an urgent message to all on our mailing list, and to friends and to bishops we have met all over the world.
AN EARTH-SHATTERING CALAMITY IS ABOUT TO HAPPEN. IT IS GOING TO BE SO FRIGHTENING, WE ARE ALL GOING TO TREMBLE - EVEN THE GODLIEST AMONG US.
For ten years I have been warning about a thousand fires coming to New York City. It will engulf the whole megaplex, including areas of New Jersey and Connecticut. Major cities all across America will experience riots and blazing fires-such as we saw in Watts, Los Angeles, years ago.
There will be riots and fires in cities worldwide. There will be looting-including Times Square, New York City. What we are experiencing now is not a recession, not even a depression. We are under God's wrath. In Psalm 11 it is written,
"If the foundations are destroyed, what can the righteous do?" (v. 3).
God is judging the raging sins of America and the nations. He is destroying the secular foundations.
The prophet Jeremiah pleaded with wicked Israel, "God is fashioning a calamity against you and devising a plan against you. Oh, turn back each of you from your evil way, and reform your ways and deeds. But they will say, It's hopeless! For we are going to follow our own plans, and each of us will act according to the stubbornness of his evil heart" (Jeremiah 18:11-12).
In Psalm 11:6, David warns, "Upon the wicked he will rain snares (coals of fire)...fire...burning wind...will be the portion of their cup." Why? David answered, "Because the Lord is righteous" (v. 7). This is a righteous judgment-just as in the judgments of Sodom and in Noah's generation.
WHAT SHALL THE RIGHTEOUS DO? WHAT ABOUT GOD'S PEOPLE?
First, I give you a practical word I received for my own direction. If possible lay in store a thirty-day supply of non-perishable food, toiletries and other essentials. In major cities, grocery stores are emptied in an hour at the sign of an impending disaster.
As for our spiritual reaction, we have but two options. This is outlined in Psalm 11. We "flee like a bird to a mountain." Or, as David says, "He fixed his eyes on the Lord on his throne in heaven-his eyes beholding, his eyelids testing the sons of men" (v. 4). "In the Lord I take refuge" (v. 1).
I will say to my soul: No need to run...no need to hide. This is God's righteous work. I will behold our Lord on his throne, with his eye of tender, loving kindness watching over every step I take-trusting that he will deliver his people even through floods, fires, calamities, tests, trials of all kinds.
Note: I do not know when these things will come to pass, but I know it is not far off. I have unburdened my soul to you. Do with the message as you choose.
God bless and keep you,
In Christ,
DAVID WILKERSON
Sången Till the storm passes by passar bra. Till dess stormen har passerat är vi trygga och lugna hos Jesus.
"Till The Storm..." By Vestal Goodman & Homecom... 19459
Många argument för kristen tro
Läraren och pastorn Åke Johansson medverkade idag i en annorlunda gudstjänst i Pingstkyrkan, Filipstad. Åke sjöng ett par sånger och undervisade, resonerade och argumenterade kring frågor som livets uppkomst, livets mening, om det finns en skapare o.s.v. "Om vi kan hålla med om att människan är den mest intelligenta varelsen på jorden borde det väl finnas NÅGON mer intelligent skapare bakom allt det fantastiska" frågade sig Åke. "Älven kan ju inte rinna högre än sin källa."
Lars-Åke Hugosson visade en vacker naturfilm och jag intervjuade två personer om hur deras liv var innan de mötte Jesus, mötet med Jesus och livet efter den revolutionerande upplevelsen. Atie berättade om hur hon växte upp med en far som inte kunde acceptera att hon inte var en pojke. I sin iver att behaga sin far planerade hon till och med att göra könsbyte. I Jesus fann hon en reservationslös kärlek. Tomas berättade om tiden när han sökte svaret på livets frågor i mellanöl, hasch och annan narkotika. När han senare kom i kontakt med kristna ungdomar och för första gången gick in i Pingstkyrkan i Hällefors möttes han av en gudomlig atmosfär som trängde djupt ner i hans innersta. Livet har inte varit en färd på motorväg, men Gud har varit med i allt och gett mod och kraft att gå vidare i livet tillsammans med Jesus.
Vi kunde glädja oss åt betydligt fler besökare än vanligt även om det var snökaos utanför kyrkan
Församlingen ser positivt på framtiden. Veckans program med bön, barnsamlingar och ungdomssamlingen på fredag som är något av det mest positiva vi sett på länge. Nästa söndag ska Kerstin Hugosson tala över ämnet "Änglar-finns dom?"
Se människan!
En dag när jag var ny på high school såg jag en kille från min
klass, som var på väg hem från skolan.
Hans namn var Kyle.
Det såg ut som om han bar på alla sina böcker.
Jag tänkte: Varför skulle någon bära hem alla sina böcker på en
fredag?
Han måste vara knäpp'.
Jag hade planerat ett riktigt bra veckoslut (fest och en
fotbollsmatch med mina vänner i morgon eftermiddag) så jag ryckte
på axlarna och gick vidare.
När jag gick där såg jag ett gäng ungar springa emot honom.
De sprang rakt på honom, slog alla böckerna ur hans grepp och satte
krokben så han landade i gruset.
Hans glasögon flög iväg, och jag såg dem landa på gräset ungefär
2 meter ifrån honom. Han tittade upp och jag såg fruktansvärd sorg i
hans ögon.
Mitt hjärta blödde, så jag joggade över till honom när han kravlade
runt och letade efter sina glasögon och jag såg att han grät.
När jag gav honom glasögonen sa jag: 'De där killarna är töntar, de
skulle ha en omgång'.
Han tittade på mig och sa: 'Tack så mycket'. Han log med hela
ansiktet, ett leende som visade verklig tacksamhet. Jag hjälpte
honom plocka upp böckerna och frågade honom var han bodde.
Det visade sig att han bodde nära mig, så jag frågade honom varför
jag inte hade sett honom förut.
Han sa att han hade gått i privatskola tills nu.
Vi pratade hela vägen hem och jag bar några av hans böcker.
Han visade sig vara en riktigt reko kille.
Jag frågade honom om han ville spela fotboll med mina vänner.
Han sa ja.
Vi träffades hela veckoslutet och ju mer jag lärde känna Kyle, desto
mer tyckte jag om honom, och mina vänner tyckte likadant.
Det blev måndagsmorgon och där gick Kyle med sin jättehög med böcker
igen.
Jag stoppade honom och sa: 'Gissa om du kommer att bygga feta
muskler om du ska bära den högen varenda dag'.
Han bara skrattade och gav mig halva högen.
Under de följande fyra åren blev Kyle och jag allra bästa vänner.
När vi skulle sluta high school började vi planera för college.
Kyle bestämde sig för att läsa på Georgetown och jag skulle till
Duke.
Jag visste att vi alltid skulle förbli bästa vänner, så avståndet
skulle inte bli något problem.
Han skulle bli läkare och jag skulle till handelsskolan och där jag
hade fått ett fotbollsstipendium.
Kyle hade blivit utsedd till att hålla avskedstalet från vår klass.
Jag retades med honom hela tiden och kallade honom plugghäst.
Han måste förbereda talet på examensdagen.
Jag var glad att det inte var jag som skulle stå där uppe och hålla
tal.
På examensdagen såg jag Kyle.
Han såg verkligen bra ut.
Han var en sån kille som verkligen hade hittat sig själv under high
school tiden.
Han hade mognat i kroppen och klädde verkligen i glasögon. Han
träffade fler tjejer än jag och alla tjejerna älskade honom verkligen.
Jodå, det fanns dagar när jag var avundsjuk.
I dag var en av de dagarna.
Jag kunde se att han var nervös för talet han skulle hålla. Så jag
klappade till honom på ryggen och sa: 'Hej snygging, du kommer att
göra bra ifrån dig!'
Han tittade på mig med det där riktigt tacksamma uttrycket och log.
'Tack', sa han.
När han började, harklade han sig först och började sen prata.
'Examen är ett tillfälle att tacka alla som hjälpt dig att ta dig
igenom de jobbiga åren. Dina föräldrar, dina lärare, dina syskon,
kanske en tränare. Men mest av allt dina vänner.
Jag står här för att tala om för er allihop att detta att vara vän
med någon är den finaste gåva du kan ge någon.
Jag ska berätta en historia'
Jag kunde knappt tro mina öron när han berättade historien om den
första dagen, då när vi träffades.
Han hade planerat att ta sitt liv på veckoslutet.
Han berättade hur han hade städat ut sitt skåp i skolan, så hans
mamma skulle slippa göra det senare, och bar på alla sina grejor
på väg hem.
Han tittade rakt på mig och gav mig ett litet leende. 'Som tur var,
räddades jag. Min vän räddade mig från att göra det outsägbara'.
Jag hörde hela folkmassan dra efter andan, när den här vackre,
populäre pojken berättade om sitt mest sårbara ögonblick.
Jag såg hans mamma och pappa titta på mig och le samma tacksamma
leende.
Inte förrän då hade jag förstått djupet av innebörden i det
leendet.
Underskatta aldrig kraften i det du gör. Med en liten gest kan du
ändra en människas liv.
Lyssna till dessa sånger. Jason Crebb sjunger om förlåtelsens under och The Kelly Family sjunger Amazing Grace/ Förunderlig nåd, den sång deras mamma älskade. Mamman dog och när barnen skall sjunga sången börjar de gråta. Jag fick dessa sångtips från Michael G Helders. Tack!
Jason Crabb & TBTC: http://www.youtube.com/watch?v=KvF1QtgnurY
The Kelly Family: http://www.youtube.com/watch?v=IoL5-TUat5o
Bråket om Davis Cup
Just nu är det våldsamma proteseter mot Israel i Malmö. Man protesterar mot Israels våld genom att utöva våld mot Sveriges poliser!!! Man skjuter raketer, smällare och färgbomber m.m. Jag fattar inte hur man kan tro att våldet på Malmös gator skulle kunna lösa våldet mellan palestinier och israeler. DET ÄR FULLKOMLIGTB SJUKT. Varför över huvufd taget blanda in sporten i detta. Det ärväl bättre att kunna mötas i sportsliga sammanhang och få en relation till människor. DÅ kanske man kan samtala och påverka, men detta våld är fullständigt felaktigt och måste fördömas å det kraftigaste.
TEXT HÄMTAD FRÅN SVT
Demonstrationståget mot Davis Cup i Malmö, som samlat runt 6.000 deltagare, övergick delvis i kaos när det nådde Baltiska hallen. Från det bakre ledet gick omkring 200 svartklädda maskerade, så kallade autonoma, till attack.
-Det är rent kaos. Det är rök och svartklädda demonstranter har använt smällare och bomber, säger SVT:s reporter Rickard Lööf.
Polisen har tre avspärrningsringar runt hallen och har än så länge hållit en låg profil.
Stämningen vid hallen beskrivs av TT:s reporter som rejält tumultartad. Polisens hästar blev ytterst stressade av smällare som kastats mot dem.
Vid ett tillfälle klättrade demonstranter upp på en polisbuss och sparkade av dess blåljus.
Polisen, som hittills tillämpat en mycket tillbakahållen taktik, omringade de bråkiga demonstranterna och höll dem avskärmade mot en vägg. Stämningen lugnade ner sig en aning.
Vid sidan av tumultet fortsatte de planerade talen. Demonstrationsledningen uppmanade vid flera tillfällen de maskerade att lämna tåget och försökte hålla tillbaka dem.
Även under marschens gång sköts det upp lysraketer och färgampuller kastades på polisens bilar. Ampullerna träffade också personer omkring tåget. Rökbomber kastades också.
Härlig sång
Mer om förlåtelse
Vi har under en tid talat i Kristen Gemenskap om förlåtelse, försoning och om relationer. Här är en liten berättelse som illustrerar vikten av att förlåta och försöka glömma.
Det är en historia om två vänner som vandrar i öknen. Vid ett tillfälle börjar dom gräla och den ena ger den andra en örfil. Den senare, som får ont, men inget säger, skriver i sanden: "Idag fick jag en örfil av min bäste vän."
De fortsätter att promenera och kommer till en oas, där de bestämmer sig för att bada.
Den som fått en örfil tidigare, håller på att drunkna men hans vän räddar honom. När han kommit till sans igen, skriver han på en sten "I dag räddade min bästa vän mitt liv."
Den som givit örfilen och sedan räddat sin
vän frågar:
"När jag skadade dig skrev du i sanden och nu när jag räddat dig skriver du på en sten, varför?"
Den andra svarar: "När någon skadar oss skall vi skriva det i sand där förlåtelsens vindar lätt kan sudda ut det."
När någon gör något bra, bör vi gravera in det på en sten där ingen vind någonsin kan sudda ut det.
Den mystiska sjukdomen i Kosova
Min granne Göran Wassenius har nyligen kommit ut med en bok. Det är en mycket gedigen och väl underbyggd bok som skildrar något som hände i Kosovo år 1990. Det drabbade minst 7500 individer, mest skolbarn. Men vad råkade de ut för?
Göran Wassenius har intresserat sig för "den mystiska sjukdomen" i mer än tio år. Han har själv besökt Kosovo många gånger. Sommaren 2008 reste han till Genève för att komma över dokument.
Han har intervjuat läkare, lärare, vittnen och människor som drabbats av sjukdomen.
Nyligen deltog jag på ett möte där en kosovoalbansk rektor redogjorde för vad som hände på hans skola dagarna då sjukdomen/förgiftningen slog till. Många barn upplevde hur det kom skum ur munnen och tårarna rann utan att de visste varför. Alla fick andningssvårigheter och förlorade medvetandet. Ögonen vändes ut och in och barn låg förvridna i kramper.
En del säger att det var en masshysteri och att "sjukdomen" endast hade psykologiska grunder. Andra påvisar en rad fakta som talar om att det handlade om förgiftning. Man upptäckte på sjukhusen bland annat kolinsterashämmare i urinprover plus det faktum att en grupp patienter hade onormalt låga kolinesterasvärden.
Göran ( som arbetat som gymnasielärare på Spångbergsgymnasiet i Filipstad och är en flitig skribent i olika tidningar) beskriver sina svårigheter att hitta fakta och bevis. Blodprover som skickades för analys kom bort. Utredningar lades ner och locket lades på.
De svåra krig, folkfördrivningar och andra våldshandlingar som drabbat forna Jugoslavien är skrämmande fakta. Detta hände i Europa på 1990-talet. Göran Wassenius bok behandlar en enskild händelse som borde ha utretts mer än vad som gjorts. Göran har samlat citat och hans bok innehåller många hänvisningar. Säkert kommer denna bok att väcka starka reaktioner. Intresset för boken är stort bland asylsökande och invandrare i Sverige. Jag anser att boken är ett viktigt dokument och jag rekommenderar den varmt till var och en som söker svar på den ondska som drabbade vårt Europa helt nyligen. Boken kan beställas genom kontakt med författaren eller via ett mail till mig. [email protected]
Annorlunda "mötesbesökare"
Idag i kyrkan fanns det några ovanliga "kyrkobesökare". I samband med vår samling för barn som vi kallar för ONSDAGSKUL hade vi lagt upp några av de kläder som vi fått från Dala-Järna för att ge till flyktingar och andra. Barnen som kom idag samt några föräldrar, fick ta var sitt plagg innan de gick hem. Vi har fått cirka 25-30 säckar fulla med helt nya kläder!!!
Det är välsignat.
Annars fortsatte Maribel att berätta om de första människorna och allt det vackra i Edens lustgård. Hon berättade idag och om hur synden kom in i världen. Vi sjöng och spelade och barnen var ivriga att påminna oss att vi skall be för dem som är sjuka. En flicka ville att vi skulle be för hennes lärare som är sjuk.
Även idag var det ett par nya barn.
Efter berättelsen fick alla måla en sparbössa. Kolla vilka fina kossor, grodor och sköldpaddor som de fick att måla. Resultatet blev bra även om det var målarfärg på borden och till och med någon tröja.
Läkare konstaterade: helad från cancer
Flera av deltagarna berättade om hur gUd hjälpt dem konkret och direkt vid sjukdom. En mamma och hennes son berättade att de igår var till sjukhuset i karlstad. Där fick de se på äldre röntgenbilder där det fanns tumörer stora som ägg. Nu var all cancer totalt borta. Kvinnan fick mycket förbön och fick även ett profetiskt tilltal att hon inte skulle se döden.
Vi var inte fler än tio personer runt bordet, men vilka fantastiska mirakler vi kunde berätta om. Gud är en verklighet.
Vi är en relativt liten församling, men det är glädjande att det finns liv och att det händer så många positiva saker.