Finns det plats för zenmeditation i kristna församlingar?
Har new age-tekniker något att erbjuda den kristna församlingen?
Behovet av stillhet och ro ökar i dagens samhälle. I våra kyrkor ger vi ibland för lite utrymme för stillhet och kontemplation. Mötesprogrammet rullar på och vi glömmer ibland att Gud också kommer till oss i "den stilla susningen". Frågan är dock om vi som kristna församlingar ska börja använda yoga och zenbuddistiska meditationstekniker. Om detta handlar en del samtal på olika bloggar just nu. Jag har skrivit ett inlägg på en hemsida.
Jag har några gånger besökt new-agemässor där vi erbjudit förbön och samtal helt gratis. Vid ett tillfälle i Linköping fick vi bedja med ett 10-tal sk. häxor och healers som alla längtade efter att få uppleva Jesus Kristus. Flera av dem hade egna montrar där de erbjöd healing och andlig vägledning. Jag blev enormt gripen och starkt berörd över den längtan som dessa människor gav uttryck för. Några hade aldrig läst bibeln och blev så glada för att få Guds ord.
Vi kan frimodigt möta alla slags människor och dela evangeliet med dem. Att däremot sätta sig vid deras fötter för att bli undervisade är något jag är mycket tveksam till.
Jag har i över 30 år haft värk i min rygg även om det blivit bättre och bättre genom förbön. Mer än 600 gånger har jag besökt sjukgymnaster och läkare. En sjukgymnast som sysslade mycket med yoga, meditation, thai chi och chi gong och som själv skrivit en bok om chi gong förklarade att den tekniken absolut hade klara ockulta kopplingar och han! varnade mig för att utsätta mig för dessa krafter. "Du som har en församling ska i stället be dina medlemmar lägga sina händer på dig och be för dig. Det kommer att hjälpa dig betydligt bättre" sa han.
Allt sedan 1960-talet har en rad katolska tänkare däribland Lasalle och Thomas Merton inspirerat till en kristen-buddhistisk andlighet där Buddha och Kristus flyter ihop.Guds närvaro och väsen finns i alla ting, även den icke-kristnes inre, säger man. Stiftelsen Bergets meditationscentrum söker sin förebild i Lasalles Zen-centrum i Kyoto, Japan.
Det finns en risk för att det sker en sammanblandning av religioner och tekniker där en panteistisk världsbild formas som säger att Gud finns i allt och alla och att synden bara handlar om att vi inte insett det. I stället för talet om korset ökas då accentueringen av metoder som andning, djupmeditation och yogainfluerade tekniker för att hitta ljuset inom oss själva och där menar man att frälsningen finns. Förkunnelse om synd och nåd riskeras att bytas mot teknik och Jesus att förväxlas mot en kosmisk kraft.
Att i detta läge säga att det finns neutrala andliga tekniker att låna från andra religioner verkar mer än naivt. Att därför tala om zenmeditation utan att varna för de andliga krafter man kan möta där uppfattar jag som ett svek mot sökarna.
OBS! Jag har saxat några meningar på slutet av artikeln från ett debattinlägg i DAGEN skrivet av Roger Gustavsson
När jag söker på Internet om Zenmeditation och Zenvägen hittar jag kurser som går ut på att "MÄNNISKAN hittar en väg til sig själv och till livets innersta där vi kan möta oss själva". Tydligen finns det inget behov av Gud och Frälsning genom Jesus i denna lära.
Hur Gud leder oss
Gud leder oss genom sitt ord, bibeln. I bibeln finns själva grunderna för hur vi skall leva.
Vidare leder oss Gud genom sin helige Ande. Det är oftast den stilla inre rösten inom oss som vi kan lära oss att lyssna till. Ibland får vi hjälp genom samtal, profetiska hälsningar (som bekräftar det som Gud redan talat i våra liv) och olika omständigheter i livet.
Gud låter oss få möta olika människor som ett led i dit han vill föra oss.
Idag upplevde jag Guds ledning konkret. Jag har hört talas om en man som blivit kristen. Han kommer från ett land där de flesta är muslimer. Hans konvertering är äkta och har pågått under en längre period.
Jag har en tid haft en bok liggande i samtalsrummet på Erikshjälpen. Igår tänkte jag att jag skulle ge mannen den boken. Idag när jag höll på att jobba med böckerna på Erikshjälpen fick jag besök av just denne man. Det blev naturligt att överlämna boken. Jag tror att han kommer att läsa boken och få bra behållning av innehållet.
Det gäller att ha en beredskap för vad Gud vill överraska oss med. Den beredskapen har vi genom att varje dag överlåta vårt liv i Guds hand och vara lyhörd för Guds ledning och ta vara på de tillfällen som ges.
Arbetslösheten och att söka Guds vilja
En och annan frågar sig var Gud finns i alla dessa omställningar och förändringar. En man som jag träffade idag såg med förväntan fram emot vad Gud har i beredskap för honom. Ett nytt och mer meningsfullt arbete? En heltidstjänst för Gud som evangelist, pastor eller missionär? Han verkade inte vara orolig för hur det skulle gå med hans ekonomi utan andades tillit och förtröstan till Gud. Jag tänkte på hur olika vi kan ta liknande besked.
För några av våra mötesbesökare har den ekonomiska krisen fått till följd att man inte lika ofta kan fara till en gudstjänst om mötesplatsen inte är inom gångavstånd. Flera är i skriande behov av arbete för att klara de löpande räkningarna. De fastar och ber och söker Guds vilja för sina liv. Vi ber med dem. Gud har säkert en utväg och en plan. Vi har som medlemmar i församlingen fått ett profetiskt tilltal att vi skall få leva i "landet Gosen". (Läs i Moseböckerna om Israels barn i Egypten, så förstår du vad som menas med Gosen) Det vill vi tro och förtrösta på samtidigt som vi inser att vi behöver stötta och hjälpa varandra mer och mer.
Idag undrade jag hur många som skulle komma till gudstjänsten. Dels var den flyttad till Filipstad i all hast och sen har sommartiden börjat. Vi brukar ha eftermiddagsmöten i Filipstad. Många har svårt att komma upp på morgnarna. Nu skulle mötet "egentligen" vara klockan 10! Men det kom en hel del för att lyssna till Magnus Henricsson från Örebro. Han sjöng lovsånger och predikade om att ha tro på bibelns Gud och Guds ord. Verkligen bra!
Magnus är en av dem som fått sluta sitt arbete på Volvo i Örebro. Nu ser han med spänning fram emot framtiden. Han kommer att hjälpa oss med ungdomsmöten och andra gudstjänster.
Denna vecka händer det mycket i vår församling. En sak som jag vill berätta är att vi är inbjudna till Pingstkyrkan i Hällefors på torsdag kväll klockan 18 för att lyssna till Risto Halonen, en läkare som själv fått uppleva ett Guds mirakel i sitt liv. Han kommer att vittna och be för sjuka. Säkert ett spännande och intressant möte.
På lördag har vi en bönekväll i Pingstkyrkan, Filipstad då vi ber för Bergslagen/Värmland. På söndag ska vi åka till Örebro och lyssna till en iransk kvinna som också fått uppleva mycket med Jesus. Läs Taras vittnesbörd på www.kristengemenskap.nu
Såg ni Robinsson igår? Laget som förvisades till träsket vann tävlingen och slapp få någon utröstad. Jag la märke till att en av deltagarna i laget samlade gruppen och talade tro in i hela laget. Jag är säker på att det var det som gav dem segern i tävlingen. Om vanligt positivt tänkande kan betyda så mycket måste vår tillit och tro till Gud och hans möjligheter stärka oss inför "den kommande tävlingen". Vi är nämligen med på den segrande sidan! Även du som ännu inte tagit emot Jesus i ditt liv är välkommen in i Guds rike och in i Guds trygghet, glädje och frid.
Ropa till Gud
Ropa till Gud. Över hela vår jord. Stiger en lovsång en hymn utan ord.
Lyssna till HILLSONG från Australien. denna sång sjungs över hela världen och förmedlar bön, tillbedjan och lovsång, men också ropet om att Gud ska gripa in och svara på bön. Och det gör han!
Video Darlene Zschech - Shout To The Lord
Darlene Zschech - Shout To The Lord (Darlene sjunger och ett bildspel visar en liten pojkes vardag)
Darlene Zschech - Here I Am to Worship
Hur ärlig får man vara?
I veckan hörde jag några äldre personer prisa en man därför att han alltid svarade på frågan hur han mådde genom att hänvisa till Guds nåd. Hur de frågade honom om hans situation fick de samma svar. De äldre vännerna tyckte att det var mycket bra och beundransvärt. Ändå undrade de lite hur mannen klarade sin livssituation.
Jag höll inte med. Jag anser att det är viktigt att våga vara den man är, helt uppriktigt och inte gå omkring med en mask utåt när det kanske är så att man mår dåligt invärtes. Den kristna gemenskapen bör vara så kärleksfull och omhändertagande att man får vara sig själv. Man måste få vara svag, men ändå få uttrycka sin tillit och förtröstan till Gud. Visst skall vi vara balanserade människor som skall tala tro. Visst kan det negativa ofta ta överhanden och det kan vara svårt att hålla balansen, men jag har svårt för människor som man aldrig kommer in på livet.
Jag tror att det är viktigt när vi samlas till möten att vi vågar vara öppna mot varandra och berätta om vi är sjuka, är deppiga eller har ekonomiska bekymmer. Jag tror att vi kan få engagemang i bönen och omsorgen om varandra om vi släpper in folk i vårt liv. En attityd att allt alltid är toppen blir genomskådat som en ytlig jargong, eller har jag fel?
Jag minns en gång när jag var till sjukgymnasten för min fruktansvärda värk i ryggen. Han masserade och tänjde på korta muskler och sen sa han:
- Jag tycker att du ska samla dina vänner i församlingen och sen ska de lägga sina händer på dig och be för dig. Då kommer du att bli mycket bättre. Jag vet eftersom jag prövat handpåläggning, men om ni gör det som tror på Jesus, då blir du bättre.
Ja, jag har fått hjälp i församlingen många gånger när man bett för mig. Utan förböner skulle jag vara helt invalidiserad.
Jag vill fortsätta att bekänna "Allt förmår jag I HONOM som ger mig kraft". "Genom Jesu sår är jag helad", men jag vill också ha rätt att bland trosvänner vara mig själv med all den svaghet och med de brister som varje människa har. Jag vet att vi är älskade av Gud sådana som vi är. Låt oss i den kristna gemenskapen göra det samma. DU ÄR ÄLSKAD MED ALLA DINA FEL OCH BRISTER. DU FÅR VARA SVAG I VÅR FÖRSAMLING. DU FÅR KOMMA MED DINA FRÅGOR OCH VI SKA SAMTALA OCH BE FÖR DIG. DU FÅR TILL OCH MED TVIVLA OCH GÖRA SOM DAVID GJORDE I PSALTAREN, RIKTA DINA FRÅGOR OCH DIN FRUSTRATION TILL GUD. Så får vi vänta på Herren och vänta på våren och värmen. Mörkret skall ljusna och solens varma strålar ska på nytt sprida sin värme och sina glada strålar.
Svar på fråga om polishämtning
Jag har fått en fråga på bloggen som jag inte hittar någon e-postadress att svara till. Kan ju vara fler som undrar, så här kommer frågan och mitt svar:
Hej där! Ser att du skrivit inlägg om flyktingar. Jag är lite nyfiken hur det fungerar... om du vet menar jag. När en flykting får brev om att ärendet lämnats över till polisen, hur lång tid tar det då till de kommer och hämtar flyktingen? Hur vet man det?
Det normala är att polisen kommer och samtalar med flyktingen. Då kollar polisen vilka identiteshandlingar som personen har. Om han/hon har ett pass t.ex.
Ibland kan polisen bestämma ett datum då de följer med flyktingen till en ambassad för att ordna resehandlingar och pass.
Det kan ta en månad till upp till ett år innan polisen kommer. Det beror på vilket land det gäller o.s.v
Det bästa man kan göra som vän är att helt enkelt ringa och prata med polisen. Man måste då ha en fullmakt. Naturligtvis skall ombudet/advokaten sköta detta om flyktingen har ett ombud. Ofcta när det gått så här långt har flyktingen berövats advokathjälp, men kan ju ha en privat advokat.
Den senaste tiden har polisen dykt upp klockan sju på morgonen och trängt in hos sovande familjer. Jag känner flera familjer med barn i den svenska skolan som varje natt går och lägger sig med fruktan och ångest. Veckor och månader går i en orolig väntan och skräck.
Migrationsdomstol börjar förstå iranska kristna
Dessa ärenden plus ett par ärenden där jag är juridiskt ombud och där Migrationsdomstolen meddelat inhibition (avbrytande av utvisningen) gör att man kan hoppas på att en ny praxis håller på att växa fram.
Det skulle verkligen vara på tiden. Religion som grund för asyl är en fråga som Migrationsverket insett att man behöver lära sig mer om. Ifrån Sveriges Kristna Råd och från kristna nätverk kommer förslag om utbildning i dessa frågor.
Jag har nu vid flera tillfällen skickat med boken HEMLIG FRIHET (Gospel Media) när jag skickat in inlagor för att förhoppningsvis domstolarna och Migrationsverket skall läsa och sätta sig in i hur kristna lever i Mellersta Östern. Många församlingar och grupper har också den senaste tiden kämpat både i bön och i handling för att stötta konvertiter, hjälpa advokater att hitta fakta och sänt namnlistor till myndigheter och politiker. Så här skriver Elisabeth Sandlund i DAGENS ledare:
"Tidigare har utvisningar verkställts med hänvisning till att förhållandena i hemlandet bedöms vara drägliga för den som inte skyltar med sin religion. Så resonerade Migrationsverket även i detta speciella fall.Migrationsdomstolens chefsrådman har en annan, och mer realistisk, uppfattning. "Är man kristen förväntar jag mig att man inte vill hålla sin tro för sig själv", sade han i tisdagens Dagen.Det är så sant som det är sagt. Missionsbefallningen gäller dagens kristna likaväl som Jesu lärjungar och den är giltig inte bara i länder med religionsfrihet som Sverige utan även i stater där kristna och kristen tro står lågt i kurs, som i Iran. I dagsläget är det oklart om Migrationsdomstolens dom får prejudicerande verkan även för andra asylsökande. Men den kan helt klart ses som en svala som förebådar en sommar, där människors religiösa övertygelse tas på allvar och där konvertiter inte på förhand döms ut som fuskare och lögnare".
Du hittar hela länken till DAGENS ledare här:
www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=165913
Sonya Isaacs-en av mina favoriter
Detta är sånger som berör på djupet!
"Sweet Holy Spirit" By The Isaacs
"He Aint Never Done Me Nothin But Good" By The ..
Sonya Isaacs - How Can I Forget
"It Is Well With My Soul" By The Isaacs
Min fars bok om Guds församling på indonesiska
Min son Josef som arbetar dels på Gospel Media men också inom Svensk pionjärmission har i dagarna kommit hem från en resa till Indonesien.
Där har han spridit boken som min far skrev i Japan 1960 när vi bodde där. Boken har nyligen översatts till indonesiska. Den finns på flera andra språk.
JOSEF SKRIVER:
Jag kom hem för bara några dagar sedan från Sydostasien. Man fascineras återigen över att man på ca 20 timmar kan förflytta sig nästan runt halva jordklotet... från tropiskt klimat till snö och kyla...från risfält och bananträd till djup tjäle.
Det var alltså dags för IPMI-modul 4. Till min hjälp hade jag två lokala medarbetare som undervisade om att nå muslimer med evangelium och hur man startar en församling. Själv undervisade jag om "Den nytestamentliga församlingen". Här hade min farfars bok med samma titel översatts och tryckts. Varje elev, ca 80 stycken sammanlagt på de tre platserna fick varsitt exemplar som kursmaterial. Det var underbart att se eleverna hunger och frimodighet i bön och lovsång. Vi ber att de ska bära mycket frukt för Guds rike!
Josef Sjöberg
http://www.svenskpionjarmission.se
www.pioneermission.orgHär är boken Guds församling i funktion.
På baksidan av boken kan man läsa att min far dels var pastor i Stockholm tillsammans med Lewi Pethrus. Han var också pastor i New York, Helsingfors och Örebro för att nämna några orter.
Det finns fortfarande några ex kvar av min biografi om pappa TACK RIKA LIV
Årsmöte med framtidstro
Församlingen har ökat med några medlemmar. Vi har dock döpt betydligt färre under 2008 än flera föregående år.
Det mest glädjande är att vi kommit igång med ungdomssamlingar och att det kommer fler barn på Onsdagskul. Även basgruppernas gemenskap och bön och nyttiga undervisning är ett stort glädjeämne.
Inför det nya året ska vi jobba enligt denna målsättning. Målsättningen ska vara föremål för fortsatt bearbetning i samtal och bön.
MÅLSÄTTNING FÖR FÖRSAMLINGEN 2009
• Vi tar vara på varje tillfälle att vittna och dela evangeliet till svenskar
och invandrare.
• Vi satsar mer på bön för Bergslagen och på speciella bönedagar.
• Vi satsar på ungdomssamlingar.
• Vi ska be och informera mer om församlingens omfattande mission.
• Fler skall bli delaktiga i arbetet på Erikshjälpen.
• Varje medlem känner ansvar för församlingen som är Guds arbetsmetod
i väckelsens Sverige.
• Vi skall ha regelbundna församlingsmöten där vi får information och
gemensamt samtalar och ber om Guds ledning.
Vi beslöt att ta emot flera intressanta gästtalare som t.ex Don Piper "90-minuter i himlen-mannen" samt Taysir Saada som var prickskytt ino0m PLO, men fick ett helt nytt liv genom Jesus Kristus.
Magnus Henriksson kommer även att hjälpa oss med undervisning för ungdomar.
Vi har en längtan och öppenhet för att utöka samarbetet med andra församlingar.
Här är några kort från året som gått.
Ungdomssamling
Irakiska kristna och muslimer som kom till kyrkan för att be för fred i Irak
Publikbild från mötet med Roger Larsson
Vi besöker invigningen av Örebrokyrkan
Vi lastar över 900 säckar kläder till Rumänien
Filibjursöndagen hade vi gudstjänster och aktiviteter för barn och ungdomar hela dagen
Evangelisation på Lilltorget
Donnie Sumner fick möta Gud på nytt
Han lämnade Gud under ett antal år och höll igång på kokain och andra droger. 1976 kom han tillbaka till Gud. Hans far hade då i nio år dagligen bett till Gud för sin son. Nu förstår vi varifrån hans inlevelse i sångerna kommer från.
Lyssna på två sånger och ta del av hans vittnesbörd här nedan.
www.youtube.com/watch?v=2kLa9XjsHvo&feature=related
www.youtube.com/watch?v=owa_U7vhOqg&feature=related
Donnie Sumner Testimony (FULL) Gospelmusikalen gav glädje
Det kom in 2218 kronor till rent vatten i Afrika.
Dessutom ska Kristen Gemenskap "fylla på" insamlingssumman med något tusen eftersom ensemblen inte ville ha reseersättning ens en gång. Det som vi tänkte ge dem ger vi i stället till insamlingen för Afrika.
För att vara en fredagskväll måste man anse att publiktillströmningen var helt okey.
Sångerna och budskapet från bibelns sista bok förmedlade både allvar och glädje. I sången Helig, Allhärskaren och Värdig är du fick vi fokusera på tillbedjan av Jesus Kristus. Sången Vilken glädje satte fart på hela kroppen och numret fick tas i repris. Handklappningar och äkta eritreanska jubelrop från delar av publiken visade att engagemanget och glädjen gick hem hos alla. Ensemblen som bestod av ett 25-tal personer från kyrkorna i Lindesberg kom redan vid fyratiden på eftermiddagen och fick frukt, smörgåsar och kaffe/te vid sex-tiden. Då ville de även att jag skulle ha en andakt och berätta lite om vårt arbete i Kristen Gemenskap. Vi hade också bön och förbön för konserten och för Bergslagen.
Här är några bilder från dagen. Kolla också bloggen Filipstad i folkmun som lagt in ett bildspel. Läs också kommentarer på den bloggen. http://filipstad.ifolkmun.se/2009/03/21/gospelmusikal-for-vattenprojekt
Bild från andakten som vi hade innan konserten.
Jonas Gardell skändar Jesus
Jonas Gardell har inlett sin turné där han åker runt och skändar Jesus.
Det var premiär för Gardells föreläsningsturné i Uppsala domkyrka igår kväll.
Han talade i en bisats om Jesus som en tandlös analfabet och i förtid åldrad "bonnig typ" från Galiléen.
Efter föreläsningsturnén i kyrkor ska Jonas Gardell ägna sig åt film- och tv-manus och nästa åt är det dags för en ny soloföreställning igen.
Vad blir vår reaktion på detta?
Frimodigt vittnande om Jesus som vår Frälsare och bäste vän, Gud själv i människogestalt. Skäll inte på mörkret utan tänd ett ljus. Be för Gardell att han liksom Saulus får ett möte med Jesus själv.
Kjell Sjöberg och Steven L:s profetsia
Åren gick och gruppen flyktingar reste inte förbi Sverige i den utsträckning som många av oss trodde. De hittade andra länder på sin väg mot sina drömmars land. Från några orter kom rapporter att man tagit emot grupper av flyktingar. En person som jag känner mycket väl hade under någon vecka ett 15-tal personer boende hos sig.
Senare har jag stött på denna grupp då och då. Jag har den senaste tiden träffat flera av dessa flyktingar.
För bara några dagar sedan mötte jag en av dem. Vi förstod båda två att tiden var knappt eftersom hans förföljare var honom hack i häl. Jag kopierade dokument och skickade till en människorättsorganisation. Precis när jag lagt alla handlingar på posten fick jag ett sms. Mannen hade blivit tagen och bortförd. Precis som vi trodde. Jag hann skaffa fram alla viktiga handlingar och vet precis vilka som har möjlighet att hjälpa honom.
Eftersom detta möte var så speciellt och tiden så knapp förstår jag att det var ingen slump att vi möttes.
Det finns folk som inte förstår mitt engagemang. Man menar att jag ska använda min tid åt svenskarna som ju bor kvar här. Vad folk då inte tänker på är vilka kedjereaktioner som det kan bli om man får visa en av dessa personer vägen till Gud. Om man får vara som en station på vägen till målet. Får utrusta, ge hop och vägledning och visa vägen till nästa hållplats. Då kan Gud välsigna det som man sår in i den personen. Man ger kärlek vidare som i sin tur ges vidare. Det blir ringar på vattnet och plötsligt kommer det tillbaka kärlek och glädje i stora mängder.
De som sitter och väntar på att den profetiska visionen skall inträffa och som frågar sig varför det dröjer så länge kanske skulle be om att få sina andliga ögon öppnade, så att de får se vad som händer just nu.
Det som jag skriver nu kan kanske verka lite flummigt, men en del som hörde Kjells och Stevens budskap, vet precis vad det är jag skriver om. De förstår också att tiden för Jesu ankomst på nytt till jorden närmar sig mer och mer. Ett av tecknen är det som Gud gör just nu.
Farväl till Issa=Jesus
I flera år har jag kämpat för att Issa skall få fortsatt tillstånd att stanna i Sverige. Han har haft ett tillfälligt uppehållstillstånd. Under en tid bodde han i Hällefors där jag kom i kontakt med honom via hans frus familj som gick mycket på våra barnmöten.
Det är om Issa jag skrivit på bloggen många gånger eftersom han hamnat mellan olika stolar. Issa betyder Jesus. Under cirka två års tid har han inte fått ett enda öre i bidrag trots att han samarbetat med myndigheterna och gjort det som förväntas av honom. Alla har bara skyllt på NÅGON ANNAN vecka efter vecka, månad efter månad, år efter år.
På senare tid har jag kopplat in media och samlat material för en JO-anmälan. DÅ börjar vissa myndigheter reagera och göra sitt jobb. Issa och hans fru har den senaste tiden varit mycket oroliga och förtvivlade.
Nu kommer vi att få följa Issas fortsatta liv. Han kommer förmodligen att utvisas snart till Kabul. Förhoppningsvis ska han kunna återvända inom tre till fyra månader. Idag tog jag farväl av honom vid en busshållplats i Storfors där vi möttes för att utbyta en del dokument inför hans eventuella resa.
Hans chanser att återvända handlar om överlevnad, möjlighet att få någon bostad i Kabul, Afghanistan samt jobb och kunna tjäna ihop till biljetten hem. I Degerfors väntar frun
Igår när jag sammanträffade med flera advokater och jurister tog jag upp frågan hur vi bäst skulle kunna samarbeta med myndigheterna och hjälpa honom att återvända till Sverige.
Jag ska försöka serva Issa med råd, men framför allt hoppas jag att människor också vill be för honom och kanske hjälpa till att samla in respengar för hans återresa.
På bilden här under ser ni ett kort från vigseln i Pingstkyrkan i Degerfors då Issa och Valmire blev ett par.
Fler apatiskt sjuka barn i Sverige
Jag kan för övrigt berätta att familjen som jag skrev om i veckan utvisades idag. En gravid och sjuk mammas vädjan att få föda sitt barn i lugn och ro utan att behöva riskera missfall hörsammades inte. Migrationsverket tog på sig allt medicinskt ansvar trots att de inte hade någon sjukvårdskunnig personal med sig när de drog upp familjen ur sina sängar klockan sju på morgonen.
Någon föreslår att Sveriges alla kyrkklockor borde ringa som en protest.
Tyvärr finns det också mycket främlingsfientlighet även inom våra kyrkor. Man blir fruktansvärt besviken ibland. Trodde inte att kristna kunde vara så hårda, så ovilliga att försöka förstå och sätta sig in i problematiken. Så enögda att man inte ser värdet i varje människa oberoende av hudfärg eller andra yttre kännetecken. Har idag deltagit i en debatt på en "kristen" webbsida där det visserligen är öppet för alla slags människor att yttra sig, men där det förmodligen mest är kristna läsare som tittar in. Man blir förskräckt hur en del förespråkar att familjer skall leva splittrade i tre till fyra år. På samma sida propagerades det för att sparka ut alla invandrare. Den ursvenske person som skrev kunde inte skriva svenska. Texten var fylld av stavfel och felaktig meningsbyggnad.
Gospelmusikal på fredag i Filipstad
Johannes Uppenbarelse är namnet på en ny gospel musikal skriven av Gösta Palm i Lindesberg som i mars månad åker ut på turné i Bergslagen. Ensemblen består av ett 25-tal personer i olika åldrar som i form av kör och komporkester framför de tonsatta och bearbetade texterna i varierad musikalisk tolkning. I musikalen möter vi aposteln Johannes som i uttrycksfull gestalt av Anders Viberg leder oss igenom Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken. I samband med föreställningen tas en frivillig insamling upp till förmån för brunnsborrning och rent vatten i Afrika, ett projekt inom Erikshjälpens biståndsverksamhet. Musikalen framförs fredagen den 20 mars kl.19 på Folkets Hus, biosalongen i Filipstad.
Idag har jag spridit information om denna musikal, dels genom affischer, brev och artikel till tidningar och evenemangstips till Radio Värmland m.fl.
Jag hoppas att våra medarbetare på Erikshjälpen ska komma liksom folk från kyrkorna i stan och naturligtvis våra ungdomar som går på samlingarna. Jag hoppas också att många filipstads- och hälleforsbor m.fl ska komma till musikalen. Gösta Palm och sångarna och musikerna är mycket duktiga och de brinner av ett starkt engagemang att få förmedla hopp och tro i en tid när många ser framåt med bävan och rädsla.
VÄLKOMNA!
Inhuman behandling av barn
Jag undrar hur förvarstagande av barn passar in på Barnkonventionens portalparagraf "att i alla lägen sätta barnets bästa i centrum".
Familjen som hämtades av polisen skulle ha avvisats i fredags morse kl. 9.15. Nu blev det inte så. I morgon kommer en förhandling att hållas då advokaten och Migrationsverket skall behandla en eventuell fortsättning av förvarstagandet.
Jag trodde hela tiden att polisen kom för att samtala med familjen om hur man skulle planera deras avresa. Regeringen har gett ett uppdrag till Migrationsverket och polisen, att under 2009 utvisa 10 000 flyktingar/asylsökande. Det kommer troligen att innebära att vi får uppleva fler dramatiska avvisningar då fler barn sätts i fängelse. Fler sjuka människor kommer brutalt att fösas upp ur sina sängar till väntande transporter, ibland blir föräldrarna satta i handbojor.
Att tillämpa Dublinförordningen (som säger att första asyllandet skall genomföra asylutredningen) på dem som aldrig varit i eller ansökt om asyl i ett land är mycket märkligt. Om man fått en visering, men aldrig haft för avsikt att söka asyl i landet borde det väl respekteras. Nej vi skickar iväg dem som har laglig rätt att söka asyl i vårt land och få sin sak prövad. Den europeiska muren har byggts upp och kommer ytterligare att "harmoniseras" med övriga länder i Europa. "Fort Europa" är en verklighet.
Ungdomssamling
Vi började med att alla fick trängas i köket och hjälpa till med att steka köttfärs, skära gurka, tomas, paprika m.m. Jag hade den stora äran att få hacka lök....snyft, snyft....
Maribel blandade kryddor och turkisk yoghurt med andra ingredienser som jag aldrig sett, men allt smakade perfekt och enligt mitt tycke inte för starkt.
Alla tycktes trivas bra med varandra och samarbetet i köket var fint.
En av de nya killarna visade sig vara duktig på att spela gitarr och sjunga.
När vi ätit gick alla till olika aktiviteter i någon av kyrkans tre våningar.
Klockan 22 samlades vi till ett bibelstudium om att HÖRA GUD TALA OCH HUR VI FÅR VETA GUDS VILJA FÖR VÅRA LIV. Alla lyssnade engagerat och deltog i samtalet om de svåra valen i livet.
När klockan var elva skjutsade jag hem några av ungdomarna. Återvände sedan till kyrkan för att kolla att inget ljus var kvarglömt och att allt var i ordning. Tänk nu vet vi hur diskmaskinen fungerar också. Vilken framgång.
NÄSTA FREDAG KLOCKAN 19 ÄR DET GOSPELMUSIKAL PÅ FOLKETS HUS. TEMA UPPENBARELSEBOKEN. 25 PERSONER FRÅN KYRKORNA I LINDESBERG MEDVERKAR. SKA BLI SPÄNNANDE ATT SE HUR MÅNGA SOM KOMMER TILL BIOSALONGEN PÅ FOLKETS HUS.
Flyktingfängelse-förvar
Jag skriver alltså vidare vad som hände med familjen igår.
Om några dagar kanske jag kan berätta mer detaljer, men det är och kan vara känsligt just nu.
Det som jag fick veta sent igår kväll är att ett flygplan var bokat för avfärd idag på morgonen. Mamman mådde inte bra av att bli satt i flyktingfängelset i Märsta utan fördes till sjukhus där man satte in dropp.
Det är förmodligen inte troligt att man utvisar mamman och flickan idag.
Märkligt att fem eller sex poliser inte såg när pappan passerade dem i trappen och gick ut till min bil..............
Nedan en bild där flickan som blev tagen av fem, sex poliser upplevde en annan dag. En dag med ONSDAGSKUL. Vi var till bowlinghallen och hade kul.
Polis överraskade flyktingfamilj
Mamman har en längre tid varit sjuk och är gravid. Flera läkarintyg har presenterats, men Migrationsverket överlämnade ärendet till polisen. Jag har haft kontakt med familjen och sagt till dem att samarbeta med myndigheterna och försöka ha dialog. Jag sa att polisen säkert kommer för att samtala med dem om deras utvisning.
När jag kom dit idag klockan nio fanns det fem, sex el sju personer från polis och Migrationsverk på plats. Man hade packat deras saker och sa till mig att man skulle åka till Märsta för att sjukvårdspersonal där skulle ta en titt på mamman.
Mamman var mycket svag och fick sätta sig på en stol i trappan ner till de väntande bilarna. Under tiden som flickan fördes till en av minibussarna försvann pappan.
Det är allt som jag vet just nu.
Tänkte polisen sätta familjen i förvar=fängelse? Tänker de utvisa dem? Vad händer med babyn? Vem tar ansvar för om det blir ett missfall?
Många frågor. Fler frågor väntar på sitt svar.
Mahalia Jackson
Det var min syster Ann-Marie som öppnade mina ögon/öron för Mahalia. Ann-Marie bodde under några år i New York. När hon kom hem hade hon med sig en del skivor med negro spirituals och jag blev för alltid tagen av den sortens musik.
Jag hade nog en av mina starkaste sång- och musikupplevelser när jag var 13 år och det kom en kör från USA till Sundbyberg. De skulle efter en gudstjänst fika hemma hos oss. Efter te och mackor samlades de runt vårt piano och började sjunga. Det glömmer jag aldrig. De spelade på det pianot som vi har hemma i vårt hem nu.
Steal Away-Mahalia ... Emeless 
Down By The Riverside-Mahalia Jackson Barnens glädje-min medicin
De första barnen kommer. En ny flicka tillsammans med sin mamma. Många frågor. Nyfiken. Ivrig. Flera barn kommer. Kramar oss ledare. Fler nya barn. Några kom idag som varit borta ett tag. Har varit sjuka. Ivriga att berätta och fråga vad vi ska göra idag.
De lite större barnen kommer. De kanske ska va med på ungdomssamlingen på fredag också. Spännande.
Idag var de enormt pigga på att sjunga och spela på "skrammelinstrumenten". Oj och aj i mina öron. Maribel ropar upp barnen och hälsar de nya välkomna med en applåd. Vi lyssnar till berättelsen om Noa och syndafloden. Gud ville rädda människor och djur.
Vi tillverkade akvarium av pappkartonger, blått silkespapper, snäckor och pappersfiskar. Riktigt fint.
Gud som haver barnen kär, se till mig som liten är. Vart jag mig i världen vänder, står min lycka i Guds händer. Lyckan kommer, lyckan går. Du förbliver FADER VÅR.
Alla får en lapp med schema för de olika aktiviteter som vi ska ha i vår. Badresa till Loka Brunn. Bowling i sporthallen. Utflykt. Grilla korv.
Barnen ber och tackar Gud. Deras tro på Gud är naturlig och positiv. Flera har svåra upplevelser och tråkiga minnen fast de är så unga. Nu känner de trygghet och lugn.
Flera kommer och ger en kram innan de går hem. Den nya sjuåriga flickan hoppar upp i min famn och ger en kram och tackar så mycket för idag. Det värmer. Tänk att få ge ut av Guds kärlek till Filipstads barn och ungdomar. Medan vi städar och torkar målarfärg från borden och diskar pratar vi om hur viktig del som barn och ungdomarna är i församlingens arbete.
När jag kommer hem berättar Maud om den tyske pojken som sköt 17 personer i och utanför en skola idag. Han kände sig visst ensam och han hade inga kamrater.........Kanske ingen som visade honom vägen till Gud och gav honom av Guds kärlek, frid och glädje.......
Märkligt. Ikväll behövde jag inte ta någon värktablett. Glädjen från Onsdagskul och barnens gensvar är tillräcklig medicin.
Kanske inte våra akvarium blir så här fina, men kul har vi på ONSDAGSKUL.
Underbart nattvardsfirande ikväll
Alla fick komma fram och ta emot brödet och vinet och få förbön. Gud mötte oss så underbart och spontant började några av afrikanerna sjunga. De kommer från olika afrikanska länder och talar inte samma språk, men nu sjöng de tillsammans med rysktalande och arabisktalande personer i en sång som den helige Ande förenade oss i. Det kändes som en försmak till himlen.
Ikväll kunde vi också glädja oss åt bönesvar. En iransk familj som vi kämpat för i nästan ett halvt år fick idag beslut om permanent uppehållstillstånd. De kristna vännerna och advokaten runt denna familj har verkligen fått se vilken Gud vi tjänar och vilka mirakler han kan göra. Nu väntar vi med spänning de tre veckor som återstår innan domen blir laga kraftvunnen.
Det ringde en pastor från en grannförsamling och berättade att han fått kontakt med en man från Filipstad som ska börja gå på våra möten. Så nu har vi ännu en ny person att ta hand om i församlingen. Det är spännande och något nytt händer hela tiden. Vi skulle verkligen behöva fler som kunde gå in i arbetet och hjälpa till med att bara umgås och VARA VÄN med alla våra nya kontakter. Församlingen skulle öka betydligt om fler kunde ge av sin tid till att bara vara en medmänsklig vän som tog sig tid att lyssna och försöka förstå hur medmänniskan har det. Vilka tankar, frågor och funderingar som finns. När man är helt ensam långt borta från sitt land, sitt hem och sin familj känns det så skönt att få ha en vän att bara dela några saker som hänt under dagen.
Det ska bli spännande att se hur många ungdomar det kommer på Tacos-kvällen på fredag kl.20 i Pingstkyrkan. I morn ska vi sätta upp affischer och skicka sms och e-mail till alla våra kontakter. Tänk i augusti; när vi ska fylla en hel buss från Filipstad med ungdomar och åka till ungdomsfestivalen Frizon. Det blir skoj. Det är ett delmål förutom målsättningen att alla ungdomar ska veta hur man kan leva i en relation till Gud genom Jesus. Killarna från Afghanistan, Irak, Somalia tillsammans med svenska flickorna och ryska ungdomarna från Lesjöfors. Alla hoppas vi ska få uppleva att Jesus vill vara deras bäste vän.
Kolla in på Frizon http://www.frizon.nu
David Wilkersson varnar för en stor katastrof
På sin blogg skriver Wilkerson, som sedan många år är pensionerad, att han "känner sig manad av den helige Ande att tala ut ett brådskande budskap".
Wilkerson skriver: "En katastrof kommer att inträffa som kommer att skaka världen. Det blir så skrämmande, så vi kommer alla att darra - till och med de allra mest gudfruktiga av oss." David uppmanar folk att handla konserver och annan mat för att ha ett förråd för åtminstone en månad.
David Wilkerson blev känd för den stora massan under 1970-talet då han skrev boken Korset och stiletten. Han har också skrivit boken Synen där David Wilkerson profeterade över olika världskatastrofer - till exempel en skenande omoral - som skulle "hända i vår generation". Boken fick stort genomslag.
David Wilkerson kom till New York City i slutet av 1950-talet där han grundade missionsorganisationen Teen Challenge.
Här nedan är hela brevet från David Wilkersson på engelska. Man kan läsa mer om honom samt utdrag från hans bok SYNEN på http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=164169
Dear Brothers & Sisters in Christ,
Today I received this following message by David Wilkerson, and I also wish to share it with you:
I am compelled by the Holy Spirit to send out an urgent message to all on our mailing list, and to friends and to bishops we have met all over the world.
AN EARTH-SHATTERING CALAMITY IS ABOUT TO HAPPEN. IT IS GOING TO BE SO FRIGHTENING, WE ARE ALL GOING TO TREMBLE - EVEN THE GODLIEST AMONG US.
For ten years I have been warning about a thousand fires coming to New York City. It will engulf the whole megaplex, including areas of New Jersey and Connecticut. Major cities all across America will experience riots and blazing fires-such as we saw in Watts, Los Angeles, years ago.
There will be riots and fires in cities worldwide. There will be looting-including Times Square, New York City. What we are experiencing now is not a recession, not even a depression. We are under God's wrath. In Psalm 11 it is written,
"If the foundations are destroyed, what can the righteous do?" (v. 3).
God is judging the raging sins of America and the nations. He is destroying the secular foundations.
The prophet Jeremiah pleaded with wicked Israel, "God is fashioning a calamity against you and devising a plan against you. Oh, turn back each of you from your evil way, and reform your ways and deeds. But they will say, It's hopeless! For we are going to follow our own plans, and each of us will act according to the stubbornness of his evil heart" (Jeremiah 18:11-12).
In Psalm 11:6, David warns, "Upon the wicked he will rain snares (coals of fire)...fire...burning wind...will be the portion of their cup." Why? David answered, "Because the Lord is righteous" (v. 7). This is a righteous judgment-just as in the judgments of Sodom and in Noah's generation.
WHAT SHALL THE RIGHTEOUS DO? WHAT ABOUT GOD'S PEOPLE?
First, I give you a practical word I received for my own direction. If possible lay in store a thirty-day supply of non-perishable food, toiletries and other essentials. In major cities, grocery stores are emptied in an hour at the sign of an impending disaster.
As for our spiritual reaction, we have but two options. This is outlined in Psalm 11. We "flee like a bird to a mountain." Or, as David says, "He fixed his eyes on the Lord on his throne in heaven-his eyes beholding, his eyelids testing the sons of men" (v. 4). "In the Lord I take refuge" (v. 1).
I will say to my soul: No need to run...no need to hide. This is God's righteous work. I will behold our Lord on his throne, with his eye of tender, loving kindness watching over every step I take-trusting that he will deliver his people even through floods, fires, calamities, tests, trials of all kinds.
Note: I do not know when these things will come to pass, but I know it is not far off. I have unburdened my soul to you. Do with the message as you choose.
God bless and keep you,
In Christ,
DAVID WILKERSON
Sången Till the storm passes by passar bra. Till dess stormen har passerat är vi trygga och lugna hos Jesus.
"Till The Storm..." By Vestal Goodman & Homecom... 19459
Många argument för kristen tro
Läraren och pastorn Åke Johansson medverkade idag i en annorlunda gudstjänst i Pingstkyrkan, Filipstad. Åke sjöng ett par sånger och undervisade, resonerade och argumenterade kring frågor som livets uppkomst, livets mening, om det finns en skapare o.s.v. "Om vi kan hålla med om att människan är den mest intelligenta varelsen på jorden borde det väl finnas NÅGON mer intelligent skapare bakom allt det fantastiska" frågade sig Åke. "Älven kan ju inte rinna högre än sin källa."
Lars-Åke Hugosson visade en vacker naturfilm och jag intervjuade två personer om hur deras liv var innan de mötte Jesus, mötet med Jesus och livet efter den revolutionerande upplevelsen. Atie berättade om hur hon växte upp med en far som inte kunde acceptera att hon inte var en pojke. I sin iver att behaga sin far planerade hon till och med att göra könsbyte. I Jesus fann hon en reservationslös kärlek. Tomas berättade om tiden när han sökte svaret på livets frågor i mellanöl, hasch och annan narkotika. När han senare kom i kontakt med kristna ungdomar och för första gången gick in i Pingstkyrkan i Hällefors möttes han av en gudomlig atmosfär som trängde djupt ner i hans innersta. Livet har inte varit en färd på motorväg, men Gud har varit med i allt och gett mod och kraft att gå vidare i livet tillsammans med Jesus.
Vi kunde glädja oss åt betydligt fler besökare än vanligt även om det var snökaos utanför kyrkan
Församlingen ser positivt på framtiden. Veckans program med bön, barnsamlingar och ungdomssamlingen på fredag som är något av det mest positiva vi sett på länge. Nästa söndag ska Kerstin Hugosson tala över ämnet "Änglar-finns dom?"
Se människan!
En dag när jag var ny på high school såg jag en kille från min
klass, som var på väg hem från skolan.
Hans namn var Kyle.
Det såg ut som om han bar på alla sina böcker.
Jag tänkte: Varför skulle någon bära hem alla sina böcker på en
fredag?
Han måste vara knäpp'.
Jag hade planerat ett riktigt bra veckoslut (fest och en
fotbollsmatch med mina vänner i morgon eftermiddag) så jag ryckte
på axlarna och gick vidare.
När jag gick där såg jag ett gäng ungar springa emot honom.
De sprang rakt på honom, slog alla böckerna ur hans grepp och satte
krokben så han landade i gruset.
Hans glasögon flög iväg, och jag såg dem landa på gräset ungefär
2 meter ifrån honom. Han tittade upp och jag såg fruktansvärd sorg i
hans ögon.
Mitt hjärta blödde, så jag joggade över till honom när han kravlade
runt och letade efter sina glasögon och jag såg att han grät.
När jag gav honom glasögonen sa jag: 'De där killarna är töntar, de
skulle ha en omgång'.
Han tittade på mig och sa: 'Tack så mycket'. Han log med hela
ansiktet, ett leende som visade verklig tacksamhet. Jag hjälpte
honom plocka upp böckerna och frågade honom var han bodde.
Det visade sig att han bodde nära mig, så jag frågade honom varför
jag inte hade sett honom förut.
Han sa att han hade gått i privatskola tills nu.
Vi pratade hela vägen hem och jag bar några av hans böcker.
Han visade sig vara en riktigt reko kille.
Jag frågade honom om han ville spela fotboll med mina vänner.
Han sa ja.
Vi träffades hela veckoslutet och ju mer jag lärde känna Kyle, desto
mer tyckte jag om honom, och mina vänner tyckte likadant.
Det blev måndagsmorgon och där gick Kyle med sin jättehög med böcker
igen.
Jag stoppade honom och sa: 'Gissa om du kommer att bygga feta
muskler om du ska bära den högen varenda dag'.
Han bara skrattade och gav mig halva högen.
Under de följande fyra åren blev Kyle och jag allra bästa vänner.
När vi skulle sluta high school började vi planera för college.
Kyle bestämde sig för att läsa på Georgetown och jag skulle till
Duke.
Jag visste att vi alltid skulle förbli bästa vänner, så avståndet
skulle inte bli något problem.
Han skulle bli läkare och jag skulle till handelsskolan och där jag
hade fått ett fotbollsstipendium.
Kyle hade blivit utsedd till att hålla avskedstalet från vår klass.
Jag retades med honom hela tiden och kallade honom plugghäst.
Han måste förbereda talet på examensdagen.
Jag var glad att det inte var jag som skulle stå där uppe och hålla
tal.
På examensdagen såg jag Kyle.
Han såg verkligen bra ut.
Han var en sån kille som verkligen hade hittat sig själv under high
school tiden.
Han hade mognat i kroppen och klädde verkligen i glasögon. Han
träffade fler tjejer än jag och alla tjejerna älskade honom verkligen.
Jodå, det fanns dagar när jag var avundsjuk.
I dag var en av de dagarna.
Jag kunde se att han var nervös för talet han skulle hålla. Så jag
klappade till honom på ryggen och sa: 'Hej snygging, du kommer att
göra bra ifrån dig!'
Han tittade på mig med det där riktigt tacksamma uttrycket och log.
'Tack', sa han.
När han började, harklade han sig först och började sen prata.
'Examen är ett tillfälle att tacka alla som hjälpt dig att ta dig
igenom de jobbiga åren. Dina föräldrar, dina lärare, dina syskon,
kanske en tränare. Men mest av allt dina vänner.
Jag står här för att tala om för er allihop att detta att vara vän
med någon är den finaste gåva du kan ge någon.
Jag ska berätta en historia'
Jag kunde knappt tro mina öron när han berättade historien om den
första dagen, då när vi träffades.
Han hade planerat att ta sitt liv på veckoslutet.
Han berättade hur han hade städat ut sitt skåp i skolan, så hans
mamma skulle slippa göra det senare, och bar på alla sina grejor
på väg hem.
Han tittade rakt på mig och gav mig ett litet leende. 'Som tur var,
räddades jag. Min vän räddade mig från att göra det outsägbara'.
Jag hörde hela folkmassan dra efter andan, när den här vackre,
populäre pojken berättade om sitt mest sårbara ögonblick.
Jag såg hans mamma och pappa titta på mig och le samma tacksamma
leende.
Inte förrän då hade jag förstått djupet av innebörden i det
leendet.
Underskatta aldrig kraften i det du gör. Med en liten gest kan du
ändra en människas liv.
Lyssna till dessa sånger. Jason Crebb sjunger om förlåtelsens under och The Kelly Family sjunger Amazing Grace/ Förunderlig nåd, den sång deras mamma älskade. Mamman dog och när barnen skall sjunga sången börjar de gråta. Jag fick dessa sångtips från Michael G Helders. Tack!
Jason Crabb & TBTC: http://www.youtube.com/watch?v=KvF1QtgnurY
The Kelly Family: http://www.youtube.com/watch?v=IoL5-TUat5o
Bråket om Davis Cup
Just nu är det våldsamma proteseter mot Israel i Malmö. Man protesterar mot Israels våld genom att utöva våld mot Sveriges poliser!!! Man skjuter raketer, smällare och färgbomber m.m. Jag fattar inte hur man kan tro att våldet på Malmös gator skulle kunna lösa våldet mellan palestinier och israeler. DET ÄR FULLKOMLIGTB SJUKT. Varför över huvufd taget blanda in sporten i detta. Det ärväl bättre att kunna mötas i sportsliga sammanhang och få en relation till människor. DÅ kanske man kan samtala och påverka, men detta våld är fullständigt felaktigt och måste fördömas å det kraftigaste.
TEXT HÄMTAD FRÅN SVT
Demonstrationståget mot Davis Cup i Malmö, som samlat runt 6.000 deltagare, övergick delvis i kaos när det nådde Baltiska hallen. Från det bakre ledet gick omkring 200 svartklädda maskerade, så kallade autonoma, till attack.
-Det är rent kaos. Det är rök och svartklädda demonstranter har använt smällare och bomber, säger SVT:s reporter Rickard Lööf.
Polisen har tre avspärrningsringar runt hallen och har än så länge hållit en låg profil.
Stämningen vid hallen beskrivs av TT:s reporter som rejält tumultartad. Polisens hästar blev ytterst stressade av smällare som kastats mot dem.
Vid ett tillfälle klättrade demonstranter upp på en polisbuss och sparkade av dess blåljus.
Polisen, som hittills tillämpat en mycket tillbakahållen taktik, omringade de bråkiga demonstranterna och höll dem avskärmade mot en vägg. Stämningen lugnade ner sig en aning.
Vid sidan av tumultet fortsatte de planerade talen. Demonstrationsledningen uppmanade vid flera tillfällen de maskerade att lämna tåget och försökte hålla tillbaka dem.
Även under marschens gång sköts det upp lysraketer och färgampuller kastades på polisens bilar. Ampullerna träffade också personer omkring tåget. Rökbomber kastades också.
Härlig sång
Mer om förlåtelse
Vi har under en tid talat i Kristen Gemenskap om förlåtelse, försoning och om relationer. Här är en liten berättelse som illustrerar vikten av att förlåta och försöka glömma.
Det är en historia om två vänner som vandrar i öknen. Vid ett tillfälle börjar dom gräla och den ena ger den andra en örfil. Den senare, som får ont, men inget säger, skriver i sanden: "Idag fick jag en örfil av min bäste vän."
De fortsätter att promenera och kommer till en oas, där de bestämmer sig för att bada.
Den som fått en örfil tidigare, håller på att drunkna men hans vän räddar honom. När han kommit till sans igen, skriver han på en sten "I dag räddade min bästa vän mitt liv."
Den som givit örfilen och sedan räddat sin
vän frågar:
"När jag skadade dig skrev du i sanden och nu när jag räddat dig skriver du på en sten, varför?"
Den andra svarar: "När någon skadar oss skall vi skriva det i sand där förlåtelsens vindar lätt kan sudda ut det."
När någon gör något bra, bör vi gravera in det på en sten där ingen vind någonsin kan sudda ut det.
Den mystiska sjukdomen i Kosova
Min granne Göran Wassenius har nyligen kommit ut med en bok. Det är en mycket gedigen och väl underbyggd bok som skildrar något som hände i Kosovo år 1990. Det drabbade minst 7500 individer, mest skolbarn. Men vad råkade de ut för?
Göran Wassenius har intresserat sig för "den mystiska sjukdomen" i mer än tio år. Han har själv besökt Kosovo många gånger. Sommaren 2008 reste han till Genève för att komma över dokument.
Han har intervjuat läkare, lärare, vittnen och människor som drabbats av sjukdomen.
Nyligen deltog jag på ett möte där en kosovoalbansk rektor redogjorde för vad som hände på hans skola dagarna då sjukdomen/förgiftningen slog till. Många barn upplevde hur det kom skum ur munnen och tårarna rann utan att de visste varför. Alla fick andningssvårigheter och förlorade medvetandet. Ögonen vändes ut och in och barn låg förvridna i kramper.
En del säger att det var en masshysteri och att "sjukdomen" endast hade psykologiska grunder. Andra påvisar en rad fakta som talar om att det handlade om förgiftning. Man upptäckte på sjukhusen bland annat kolinsterashämmare i urinprover plus det faktum att en grupp patienter hade onormalt låga kolinesterasvärden.
Göran ( som arbetat som gymnasielärare på Spångbergsgymnasiet i Filipstad och är en flitig skribent i olika tidningar) beskriver sina svårigheter att hitta fakta och bevis. Blodprover som skickades för analys kom bort. Utredningar lades ner och locket lades på.
De svåra krig, folkfördrivningar och andra våldshandlingar som drabbat forna Jugoslavien är skrämmande fakta. Detta hände i Europa på 1990-talet. Göran Wassenius bok behandlar en enskild händelse som borde ha utretts mer än vad som gjorts. Göran har samlat citat och hans bok innehåller många hänvisningar. Säkert kommer denna bok att väcka starka reaktioner. Intresset för boken är stort bland asylsökande och invandrare i Sverige. Jag anser att boken är ett viktigt dokument och jag rekommenderar den varmt till var och en som söker svar på den ondska som drabbade vårt Europa helt nyligen. Boken kan beställas genom kontakt med författaren eller via ett mail till mig. [email protected]
Annorlunda "mötesbesökare"
Idag i kyrkan fanns det några ovanliga "kyrkobesökare". I samband med vår samling för barn som vi kallar för ONSDAGSKUL hade vi lagt upp några av de kläder som vi fått från Dala-Järna för att ge till flyktingar och andra. Barnen som kom idag samt några föräldrar, fick ta var sitt plagg innan de gick hem. Vi har fått cirka 25-30 säckar fulla med helt nya kläder!!!
Det är välsignat.
Annars fortsatte Maribel att berätta om de första människorna och allt det vackra i Edens lustgård. Hon berättade idag och om hur synden kom in i världen. Vi sjöng och spelade och barnen var ivriga att påminna oss att vi skall be för dem som är sjuka. En flicka ville att vi skulle be för hennes lärare som är sjuk.
Även idag var det ett par nya barn.
Efter berättelsen fick alla måla en sparbössa. Kolla vilka fina kossor, grodor och sköldpaddor som de fick att måla. Resultatet blev bra även om det var målarfärg på borden och till och med någon tröja. 
Läkare konstaterade: helad från cancer
Flera av deltagarna berättade om hur gUd hjälpt dem konkret och direkt vid sjukdom. En mamma och hennes son berättade att de igår var till sjukhuset i karlstad. Där fick de se på äldre röntgenbilder där det fanns tumörer stora som ägg. Nu var all cancer totalt borta. Kvinnan fick mycket förbön och fick även ett profetiskt tilltal att hon inte skulle se döden.
Vi var inte fler än tio personer runt bordet, men vilka fantastiska mirakler vi kunde berätta om. Gud är en verklighet.
Vi är en relativt liten församling, men det är glädjande att det finns liv och att det händer så många positiva saker.
40-årskalas i Mullhyttan
Vår son Josef har nyligen fyllt 40 år. Här är bilder från födelsedagsfesten. Några dagar innan åkte han Vasaloppet. Snart ska han åka till Indonesien. Farfar (min far) Tage Sjöbergs bok om Guds församling är nu översatt till indonesiska och skall användas i församlingsuppbyggandet i Indonesien. Här nedan en bild på barnbarnen. Lilla Alisa låg och sov när bilden togs. Vi har alltså sju barnbarn nu.
Gud talar till oss idag
Vi hade en mycket bra gudstjänst i Betel idag.
Vad är en bra gudstjänst?
Bra musik? Bra liturgi? Bra predikan? Vältaligt och utmanande eller gott kyrkkaffe och fin gemenskap?
Mycket folk? Kort gudstjänst? Mycket lovsång och dans inför Herren?
Ja, det finns säkert många olika åsikter om vad som är bra, men just nu tänker jag på det helt enastående faktum ATT GUD TALAR TILL OSS IDAG. FÖRST OCH FRÄMST GENOM SITT ORD-BIBELN, MEN OCKSÅ I SÅNGER OCH ANNAT SOM HÄNDER I GUDSTJÄNSTEN. IDAG HÄNDE NÅGRA SAKER SOM VISAR ATT GUD VERKLIGEN FANNS IBLAND OSS GENOM SIN HELIGE ANDE.
Mitt i predikan när jag står och läser från Psaltaren pekar jag på ett par i en av bänkarna. Jag säger: "Den här versen är speciellt till er från Gud". Kvinnan i bänken ropar till mig: "Ja, i natt var vi vakna klockan tre eftersom min man fick en astmaattack. Vi bad en bön och slog upp bibeln och fick precis den vers som du läste just nu. Detta bibelord är direkt till oss".
Vid nattvarden var det många som kom fram för att få förbön. Det profetiska ordet från Gud (när man hör Gud tala inom en och man får förmedla en hälsning med uppmuntran eller något annat) kom flera gånger vid förbönen. Flera saker bekräftade att det som sades stämde överens med personernas situation. En gudstjänst där sådana saker inträffar stärker vår tro och borde egentligen vara något naturligt övernaturligt som borde hända varje gång vi träffas för att fira gudstjänst.
En av våra medlemmar har nyligen gift sig och hon bjöd oss alla på gott kaffe och gott bröd.
Nu på söndag klockan 16 är det dags för ytterligare en sökarvänlig gudstjänst klockan 16 i Pingstkyrkan. Åke Johansson från Dala-Järna skall tala till dig som kanske tvivlar mer än du tror. ALLA är välkomna!
Vi väntar en spännande vecka och gläds åt denna vecka som gett vår församling många nya kontakter.
Jag vill också berätta att vi fått en redovisning för hur det gångna året utfallit i vår second handbutik. Det blev ett rekordår då vi sålde för cirka 200 000 MER ÄN 2007. Gud ÄR god! Tack!
Afghansk kille får hjälp efter två års väntan
Afghanske killen har försökt att bli inskriven på nytt hos Migrationsverket, men de har hänvisat honom till socialen som i sin tur hänvisat honom till polisen som hänvisat honom till Migrationsverket o.s.v.
Under väntetiden som han bland annat suttit och väntat på att polisen ska komma och genomföra utvisningssamtal har han inte fått nÅGON ERSÄTTNING. Han har levt på 0 kronor per dag i två år.
En dag i höstas åkte jag med dem till polisen i Örebro och sen till ett MIG-kontor i Bergslagen och vidare till deras hem. Vi skulle snart få besked fick vi veta. Det har gått cirka ett halvt år sedan dess och ingenting har hänt. Nya besök och massor med telefonsamtal till den ena myndigheten efter den andra och alla hänvisar vidare till NÅGON ANNAN.
Killen blir till sist så desperat och sjuk så han går själv till polisen och ber att de skall avvisa honom. De ringer till mig och säger att de skickar honom i stället till psyket. Psyket ringer till mig och säger att han är visserligen sjuk, men att det inte finns plats på sjukhuset. De ger en påse med tabletter och skickar ut honom på gatan. Då var han borta från hemmet utan pengar och ingen plats att sova på.
Ja, så där har det pågått en längre tid.
Jag har skrivit brev och planerat att göra JO-anmälan, ringt ytterligare till myndigheterna och det har varit rena karusellen igen, dock utan något resultat.
Förra veckan ringde en pastor från Kumla och ville ha råd i ett asylärende. Han hörde att jag var nog inte så uppåt. Han föreslog att när det kör fast be Gud att få lite änglahjälp. Jo, visst. det skulle behövas både en och två änglar i det här fallet. Jag bad.
I fredags ringde paret och berättade att de efter två pårs väntan fått 475 kronor till mat+en kallelse till polisen om återvändarsamtal. Om han avvisas kan han vara tillbaka i Sverige efter fyra månader OM HAN INTE BLIR DÖDAD, VÄRVAD AV KNARKMAFFIAN ELLER TALIBANERNA OCH OM HAN KAN FÅ IHOP TILLRÄCKLIGT MED PENGAR TILL BILJETTEN HEM TILL SVERIGE IGEN. Men nu har han ju fått 475 kronor, så då kanske han kan börja spara till biljetten. Är man van att leva på 0 kronor bör det ju bli rätt mycket över. Han lovades också 475 kronor igen om 14 dagar om han inte utvisats innan dess.
Fortsättning på detta lär följa inom kort.
